1 |
Hur legitimeras kostnadsavvikelser i kommunala investeringsprojekt? : En fallstudie om Skellefteå kommuns projekt "ABK"Malmberg, Tobias, Lind, Jonatan January 2020 (has links)
Kostnadsavvikelser inom byggnadsprojekt är något som sker i bred omfattning inom offentliga organisationer. Det finns positiva och negativa konsekvenser av kostnadsavvikelser. En kostnadsavvikelse sker när den aktuella budgeten passerar sitt kostnadstak vilket kan ställa till med problem. Dock kan kostnadsavvikelser även sluta med ett positivt utfall om avvikelsen kan tillfredsställa en ny efterfrågan. Syftet med studien är att genom en kvalitativ fallstudie undersöka hur kostnadsavvikelser kan legitimeras i kommunala projekt. Det kommer ske genom en granskning av del- och årsrapporter, uttalanden i dagspress, andra utsagor samt en intervju. Enligt tidigare teori blir de som kalkylerar projekt varken bättre eller sämre på att uppskatta kostnader för projekt vilket kan ses underligt då utvecklingen, utbildningen och erfarenheterna inom projektering blir bättre över tid. Teorin nämner också att det går att legitimera organisationen genom att använda sig av en viss retorik, transparens och kommunikation. För att analysera hur kostnadsavvikelser kan legitimeras har projektet ABK undersökts. Den analysen som utförs baserad på uttalanden i års- och delårsrapporter samt dagspressen och andra pressmeddelanden, visar att kommunen legitimerar kostnadsavvikelser med hjälp av transparens och kommunikation. Resultatet visar att kostnadsavvikelser för projektet har inträffat med 98% till följd av oförutsedda kostnader såsom asbestsanering och en elevökning på Lejonströmsskolan. Dessa legitimerar kommunen i uttalanden till dagspressen och i egna utsagor som att en ambitionsökning har skett samt att oförutsedda kostnader som varit nödvändiga att ta har inträffat. Vidare forskning skulle kunna beröra det nya kulturhuset i Skellefteå som även det redan innan färdigställandet, präglas av kostnadsavvikelser.
|
2 |
Att restaurera, fylla igen eller bygga om – det är frågan : En fallstudie av Forshagakanalen för att belysa hanteringen av miljö- och utvecklingsmål i kommunala projektRundin, Ida-Lis January 2016 (has links)
Syftet med uppsatsen är att jämföra miljö- och utvecklingsmål i kommunala projekt. Samt hur dessa ställs mot varandra. Fokus ligger på att se hur hållbar utvecklings tre pelare; ekonomisk-, ekologisk- och social utveckling vägs mot varandra. För att besvara detta görs en fallstudie på Forshagakanalen. Det finns tre olika alternativ för vad som kan göras med kanalen; den kan restaureras för båttrafik vilket är kommunens förslag, Länsstyrelsen föreslår att den byggs om till en fisktrappa eller så kan den fyllas igen för att bygga en fiskodling på platsen, vilket är Fortums förslag. De tre alternativen analyseras med tematisk analys där möjligheter och begränsningar för hållbar utvecklings tre pelare presenteras. Empirin diskuteras sedan utifrån tre teorier; hållbar utveckling i kommunala projekt, miljörättvisa och de tre principerna polluter pays principle, the principle of public participation och the precautionary principle – försiktighetsprincipen, samt utvecklingsteori och Salafskys tre modeller för utvecklingsmål och bevarande. Hållbar utveckling återfinns i nästan alla svenska kommuners program. Kommuner värderar social- och ekologisk utveckling över ekonomisk utveckling. Utveckling har högre prioritering än miljöfrågor men kommunerna framhäver att miljön måste inkorporeras för att nå en hållbar framtid. För ekologisk utveckling är alternativet att bygga om till fisktrappa det bästa valet. För ekonomisk utveckling är det att fylla igen kanalen och för social utveckling är restaurering det bästa alternativet. Under arbetet framkom ett fjärde alternativ, en kombination mellan att restaurera slussen och skapa en faunapassage. Detta alternativ gynnar både social- och ekologisk utveckling. Det bidrar till landsbygdsutveckling på orten samtidigt som kraven för miljömålen och vattendirektivet uppfylls.
|
3 |
Kommunalpolitiken och kommunala projekt : En kvalitativ studie om hur kommunalpolitiken påverkar kommunala projekt.Bilic, Franko January 2018 (has links)
Denna studie har en inriktning på kommunpolitik och dess påverkan på det kommunala projektet Make Sense. Syftet med studien är att undersöka hur kommunpolitiken i Sundsvall påverkar arbetssättet i det kommunala projektet Make Sense samt vad politiken tillför till projektet. Metoden som har använts i studien är kvalitativ. Fem intervjuer har utförts med tjänstemän, personal inom projektet samt en kommunalpolitiker inom socialnämnden. Genom en kvalitativ textanalys har intervjuerna analyserats samt att beslutsprotokoll från kommunfullmäktig har analyserats och sedan presenterats i kapitlet om resultat och analys.Det resultat som studien kommit fram till visar att den kommunala politiken i Sundsvall kommun inte har någon direkt påverkan på arbetssättet i projektet Make Sense. Däremot tillför kommunalpolitiken med bland annat natologi, soppkök, Slink-in stuga samt mötesplats. / <p>2018-06-07.</p>
|
Page generated in 0.0685 seconds