Syftet med uppsatsen är att jämföra miljö- och utvecklingsmål i kommunala projekt. Samt hur dessa ställs mot varandra. Fokus ligger på att se hur hållbar utvecklings tre pelare; ekonomisk-, ekologisk- och social utveckling vägs mot varandra. För att besvara detta görs en fallstudie på Forshagakanalen. Det finns tre olika alternativ för vad som kan göras med kanalen; den kan restaureras för båttrafik vilket är kommunens förslag, Länsstyrelsen föreslår att den byggs om till en fisktrappa eller så kan den fyllas igen för att bygga en fiskodling på platsen, vilket är Fortums förslag. De tre alternativen analyseras med tematisk analys där möjligheter och begränsningar för hållbar utvecklings tre pelare presenteras. Empirin diskuteras sedan utifrån tre teorier; hållbar utveckling i kommunala projekt, miljörättvisa och de tre principerna polluter pays principle, the principle of public participation och the precautionary principle – försiktighetsprincipen, samt utvecklingsteori och Salafskys tre modeller för utvecklingsmål och bevarande. Hållbar utveckling återfinns i nästan alla svenska kommuners program. Kommuner värderar social- och ekologisk utveckling över ekonomisk utveckling. Utveckling har högre prioritering än miljöfrågor men kommunerna framhäver att miljön måste inkorporeras för att nå en hållbar framtid. För ekologisk utveckling är alternativet att bygga om till fisktrappa det bästa valet. För ekonomisk utveckling är det att fylla igen kanalen och för social utveckling är restaurering det bästa alternativet. Under arbetet framkom ett fjärde alternativ, en kombination mellan att restaurera slussen och skapa en faunapassage. Detta alternativ gynnar både social- och ekologisk utveckling. Det bidrar till landsbygdsutveckling på orten samtidigt som kraven för miljömålen och vattendirektivet uppfylls.

Författarna till den här studien har undersökt om en speciell undervisning kan påverka elevers förståelse för likhetstecknet. Utgångspunkten för den här studien var Construct map for mathematical equivalence knowledge som är ett schema vilket bygger på fyra olika nivåer som är tänkt att stegvis ge elever en djupare förståelse för likhetstecknet. Studien har genomförts som en lesson study där empiri har samlats in genom tre tester som var utformade från de olika nivåerna i schemat. En lesson study innebär att lärare föjer en cyklisk process där de utför, analyserar, utvärderar och reflekterar över en speciell lektion. I anslutning till testerna har två lektioner genomförts utöver den ordinarie matematikundervisningen. Lektionerna har haft fokus på att ge eleverna en djupare förståelse för likhetstecknet och dess betydelse. Resultatet av lektion 1 och tillhörande eftertest visade en marginell ökning inom nivåerna medan resultatet av lektion 2 och tillhörande eftertest visade en markant ökning hos elever som haft lektion 2. Även i de klasser som inte hade haft lektion 2 syntes en ökning av förståelsen för likhetstecknet, dock inte lika stor. Slutsatsen från studien är att ett kollaborativt arbetssätt kopplat till Construct map for mathematical equivalence knowledge kan öka elevers förståelse för likhetstecknet.

Det blir allt vanligare idag att de stora modehusen skapar barnkollektioner. Internationellt sätt har nästan varje stor designer redan gett sig in på barnklädesmarknaden. Jag valde dock att inte fokusera på den internationella marknaden utan undersöka hur den såg ut i Sverige med svenska modeföretag som hade olika positioner. Jag plockade ut ett antal märken som skiljde sig markant i målgrupp. Företagen jag har valt att ha med till studien är Acne, KappAhl och Polarn O. Pyret.KappAhl är ett stort modeföretag som riktar sig till herr, dam och barn. Företaget är inte mer nischade än att deras kläder ska hålla låga priser. KappAhl har en populär barnkollektion som de driver likt deras andra kollektioner starkt framåt. Polarn O. Pyret däremot har en helt annan bakgrund där de endast är fokuserade på barnmode. Det startade som ett barnklädesmärke och har inte kommit med några andra kollektioner än att de tillverkar en del mammatröjor i randigt som är deras signum för kläderna. Acne är intressant då företaget ligger i en helt annan prisklass och skiljer sig i målgrupp till skillnad från de föregående två företagen.Att jämföra de olika företagens inriktningar var intressant och lärorikt, att kunna analysera deras egna tankar och idéer kring en bransch om mode för barn. Det kändes som att rapporten inte riktigt fick sitt syfte förrän den psykologiska debatten sammanvävdes i studien. Hur man klär sina barn är en personlig smaksak och har troligtvis inga direkt negativa effekter i små åldrar. Däremot kan man ifrågasätta dagens medier inom barnmode då allt mer reklam riktas mot barn. Artiklar i modemagasin som lyder ”såhär ska barnen se ut i vår” låter egentligen mer som direktiv riktat mot föräldrarna. Allt fler framförallt unga tjejer har också tagit efter de stora modebloggerskorna och man kan se att i redan väldigt unga åldrar bloggar 12 åriga tjejer om hur man ska se ut i vår och vad som gäller. Kopplingen blir mellan hur modeföretagen själva ser på industrin och vad de själva anser att de har för ansvar gentemot de väldigt unga tjejerna.Debatten kring att barn ska få vara barn blir aktuell och detta försöker jag påvisa och genom att väva samman en rapport om vem som egentligen anser sig bära ansvaret. Föräldrar och modeindustrin absolut, men finns det då egentligen något rätt och fel om dessa unga tjejer brinner för mode. Det är meningen att studien skall göras så objektiv som möjligt, då slutsatsen av studien inte ska påvisa vad som är rätt eller fel utan diskutera de olika respondenternas svar kopplat till hur vi människor utvecklas under barnsåren. Analysen av modeföretagens arbetssätt, / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Med följande examensarbete vill jag försöka beskriva FMT-metoden, dess uppkomst och hur den fungerar i praktiken. Jag har valt att se på metoden utifrån ett utvecklings-psykologiskt perspektiv. Därför har jag valt att beskriva utvecklingsbegreppet, lite av dess historia och den utvecklingssyn som råder idag. FMT-metoden ställs i det här arbetet inför dagens utvecklingssyn.   För att belysa hur FMT-metoden ter sig i praktiken finns även fallbeskrivningar av arbetet med två personer. Även det arbetet har jag försökt se och beskriva ur ett utvecklings-perspektiv.   Min slutsats är att FMT-metoden kan möta upp med dagens utvecklingssyn. Det här sker dock inte per automatik utan ligger på varje terapeuts ansvar. Därför bör terapeuten vara medveten om och ständigt utvärdera sin egen människo- och utvecklingssyn, samt sitt eget förhållningssätt till dessa frågor.

<p> </p><p>Program utvärderingar utgör till stor del grunden till det formella lärandet inom Sida (Swedish International Development Cooperation Agency). Utvärderingars syfte är att bistå med kunskap och Utvärderingar ska garantera att insatser är baserade på god förståelse om verkligheten i mottagarländerna. Genom att gynna organisatoriskt lärande förmodas utvärderingar bidra till biståndets effektivitet (Stefan Molund, 2004).</p><p> </p><p>Teorier om den lärande organisationen hävdar att organisationers fall beror på medlemmars tendens att förenkla och misstolka verkligheten. Medvetet eller omedvetet leder detta till att organisationens vision försvagas, medlemmars engagemang försvagas och den verklighet man sökt att förändra förblir den samma (Peter M. Senge, 1994).</p><p> </p><p>Genom att bistå sektorer som hälsa, utbildning och demokrati mm. har det svenska biståndet präglats av en objektiv eller positivistisk syn på verkligheten i utvecklingsländer. Insatser inom hälsa leder onekligen till effektivitet i fattigdomsbekämpningen.</p><p> </p><p>Min uppsats visar hur Sidas strävan efter objektivitet löper risken att försvaga organisationens vision. I de fattigaste och mest socialt komplexa utvecklingsländerna finns inte förutsättningarna[1] för objektiv utvärdering, och resultaten av en utvärdering blir ofta öppna för olika tolkningar. Trots att utvärderingarna skildrar en sann bild av verkligheten så leder detta till frustration hos handläggare. Resultatet blir att utvärderingar görs av program som handläggarna redan har god kunskap om. Mitt resultat visar att denna trend successivt försvagar Sidas vision då insatser ämnade åt att öka effektiviteten i biståndet allokeras från de ”fattigaste länderna” till länder som kommit längre i utvecklingsprocessen.</p><p>[1] De “fattigaste” utvecklingsländerna saknar de institutioner för datainsamling som krävs för objektiv utvärdering. Att skapa förutsättningarna för den kostnadseffektiva objektiva utvärderingen i utvecklingsländer är ett utvecklingsmål som vilket annat som ingår i den övergripande fattigdomsbekämpningen.</p><p> </p> / Presentation har ägt rum

Det blir allt vanligare idag att de stora modehusen skapar barnkollektioner. Internationellt sätt har nästan varje stor designer redan gett sig in på barnklädesmarknaden. Jag valde dock att inte fokusera på den internationella marknaden utan undersöka hur den såg ut i Sverige med svenska modeföretag som hade olika positioner. Jag plockade ut ett antal märken som skiljde sig markant i målgrupp. Företagen jag har valt att ha med till studien är Acne, KappAhl och Polarn O. Pyret.KappAhl är ett stort modeföretag som riktar sig till herr, dam och barn. Företaget är inte mer nischade än att deras kläder ska hålla låga priser. KappAhl har en populär barnkollektion som de driver likt deras andra kollektioner starkt framåt. Polarn O. Pyret däremot har en helt annan bakgrund där de endast är fokuserade på barnmode. Det startade som ett barnklädesmärke och har inte kommit med några andra kollektioner än att de tillverkar en del mammatröjor i randigt som är deras signum för kläderna. Acne är intressant då företaget ligger i en helt annan prisklass och skiljer sig i målgrupp till skillnad från de föregående två företagen.Att jämföra de olika företagens inriktningar var intressant och lärorikt, att kunna analysera deras egna tankar och idéer kring en bransch om mode för barn. Det kändes som att rapporten inte riktigt fick sitt syfte förrän den psykologiska debatten sammanvävdes i studien. Hur man klär sina barn är en personlig smaksak och har troligtvis inga direkt negativa effekter i små åldrar. Däremot kan man ifrågasätta dagens medier inom barnmode då allt mer reklam riktas mot barn. Artiklar i modemagasin som lyder ”såhär ska barnen se ut i vår” låter egentligen mer som direktiv riktat mot föräldrarna. Allt fler framförallt unga tjejer har också tagit efter de stora modebloggerskorna och man kan se att i redan väldigt unga åldrar bloggar 12 åriga tjejer om hur man ska se ut i vår och vad som gäller. Kopplingen blir mellan hur modeföretagen själva ser på industrin och vad de själva anser att de har för ansvar gentemot de väldigt unga tjejerna.Debatten kring att barn ska få vara barn blir aktuell och detta försöker jag påvisa och genom att väva samman en rapport om vem som egentligen anser sig bära ansvaret. Föräldrar och modeindustrin absolut, men finns det då egentligen något rätt och fel om dessa unga tjejer brinner för mode. Det är meningen att studien skall göras så objektiv som möjligt, då slutsatsen av studien inte ska påvisa vad som är rätt eller fel utan diskutera de olika respondenternas svar kopplat till hur vi människor utvecklas under barnsåren. Analysen av modeföretagens arbetssätt, psykologi och samhällets påtryckningar vidareutvecklade även det egna externa uppdraget.These days almost every great designer makes clothing for kids. On the international market it’s much more common that every large design house has entered the kids wear market. They create mini collections for the youngest with a sense of fashion. But I chose to not focus on the international market and to look deeper into the Swedish market and the differences between Swedish brands. I chose three brands that points at different target groups. Acne, KappAhl and Polarn O.Pyret.KappAhl is a big fashion company that is addressed to men, women and children. The company is not more niche than that their clothes should maintain low prices. KappAhl makes popular kids wear as they run, like their other collections strongly.Polarn O. Pyret has a completely different context in which they are only focused on children&apos;s fashion. It started as a company only focused on kids wear and has not suggested any other collections.Acne is interesting because it is located in a completely different price range and differ in the audience, unlike the previous two companies. To compare the different companies&apos; approaches were interesting and instructive to analyze their own thoughts and ideas on an industry of fashion for children. It felt that the report had not quite got its order until the psychological debate interweaved in the study.How to dress their children is a personal matter of taste and has probably no direct adverse effects in small ages.Articles in fashion magazines that says &quot;this is what your kids should wear this spring&quot; sounds much more like directives targeted at parents. Particularly young girls have also entered the great fashion blogger market. Twelve year old girls talking about what to wear. The link is between how fashion companies themselves looking at the industry and what responsibility they have against these very young girls.The much more current debate surrounding that kids should be kids becomes an issue. What I try to show in the report is how the different companys consider themselves to be responsible. Parents and fashion industry certainly, but is there really no right or wrong about these young girls are passionate about fashion. It is intended that the study should be as objective as possible, then the conclusion of the study will not prove what is right or wrong without discussing the variousIVrespondents&apos; answers to the way we humans develop during childhood. The analysis of the fashion business processes, psychology and social pressures further developed also its own external mission. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

BakgrundUnder denna del av uppsatsen kommer vi att redogöra för studier som ligger till grund för vår undersökning och som är adekvat för vårt syfte. I vardagen finns det många bra tillfällen att ta till vara på matematik som till exempel dukning, samling och genom leken med mera. För att barnen skall få en bra matematisk kunskapsgrund är det viktigt att förskollärarna synliggör matematiken i förskolan på ett roligt och lustfyllt sätt.SyfteSyftet med studien är att ta reda på hur några förskollärare i förskolan uppfattar matematisk begreppsbildning. Studien kommer även att behandla hur de beskriver vilka metoder de använder sig av samt hur de säger att matematiken görs synlig för barnen.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Det verktyg som vi har använt oss av i studien är kvalitativ intervju, där åtta förskollärare på tre olika förskolor har intervjuats.ResultatResultatet i vår studie visar att förskollärarna finner att förskolans vardagliga situationer som till exempel: matsituationen där barnen räknar ut hur många köttbullar de kan ta, under samlingen när barnen räknar antal deltagande barn, utevistelse där förskollärare använder skogsmiljö för att lära ut matematisk termologi och påvisar skillnader inom längd, storlek och vikt kan inspirera barnens utveckling av matematisk begrepps bildning. De undervisnings metoder pedagogerna använder vid utlärningen av matematisk begreppsbildning är på många sätt lika och bygger på samma principer, att göra matematiken lustfylld samt att använda sig av barnens nyfikenhet. Förskollärarna tycker att de matematiska begrepps bildning som barnen ska ha med sig vidare till skolan är vikt, antal, volym, geometriska former, räkning, sortering, jämförelse och bråk. / Program: Lärarutbildningen

<p><strong>Många och gamla! - Hur vill 40-talisterna ha sin framtid inom äldreomsorgen?</strong></p><p>Syftet med den här studien är att undersöka hur fyra informanter, vilka är födda mellan åren 1940 till 1949, ser på sin framtid som eventuellt hjälpbehövande inom äldreomsorgen samt vilka behov, farhågor och förväntningar de har.  För att utföra denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer, där fyra informanter, två kvinnor och två män deltog. Intresset för studien och framtidens äldreomsorg är stort. Det märktes inledningsvis i studien att många ville få chansen att komma fram och berätta om deras känslor i ämnet. Intervjuerna baseras på ostrukturerade frågor som öppnar upp för informanten att berätta mer än vad strikt strukturerade frågor gör, och intervjuerna fortlöpte mer som samtal. Arbetet bygger på resultatet av intervjuerna och är analyserade med hjälp av livsloppsperspektivet, Eriksons utvecklingsteori och rollteorin.</p><p> </p><p>En av de delar som uppmärksammas i undersökningen är att åsikterna skiftar hos våra informanter om hur dagens äldreomsorg bedrivs och hur de vill ha det i framtiden. En slutsats som dras utifrån studien är att våra informanter inte tror att 40-talisterna kommer att ha mer krav på framtidens äldreomsorg. Det viktigaste för våra informanter var att få vara frisk så de kan få göra det som önskas göra, men även att bli behandlade som människor om och när de blir kunder inom äldreomsorgen är något de prioriterar. En av informanterna upplever den tid han är i nu som en tid då krämporna börjar komma och arbetet blir tyngre att sköta, han ser tillbaka på sin uppväxt och ser att det arbete han haft i ungdomen nu tycks ha satt sina spår. Flertalet av informanterna i studien uppger att de känner att de är på de nedre trappstegen i livet, detta till trots, har ett par av dem som medverkade i studien, svårt att tala om framtiden som hjälpbehövande, då de helst vill se bort, och inte tänka på detta. Ett par av våra informanter tar förgivet att deras anhöriga och då främst barnen kommer att finnas där och strida för dem då det behövs. Det är många i denna generation som inte vågar bli gamla på grund av den vård som finns idag, <em>"Som äldreomsorgen ser ut idag hoppas jag att jag avlider innan det blir dags att få hjäl</em>p" uttrycker sig en av våra informanter och härigenom ser vi den rädsla som vi talar om inledningsvis i arbetet. </p>

Många och gamla! - Hur vill 40-talisterna ha sin framtid inom äldreomsorgen? Syftet med den här studien är att undersöka hur fyra informanter, vilka är födda mellan åren 1940 till 1949, ser på sin framtid som eventuellt hjälpbehövande inom äldreomsorgen samt vilka behov, farhågor och förväntningar de har.  För att utföra denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer, där fyra informanter, två kvinnor och två män deltog. Intresset för studien och framtidens äldreomsorg är stort. Det märktes inledningsvis i studien att många ville få chansen att komma fram och berätta om deras känslor i ämnet. Intervjuerna baseras på ostrukturerade frågor som öppnar upp för informanten att berätta mer än vad strikt strukturerade frågor gör, och intervjuerna fortlöpte mer som samtal. Arbetet bygger på resultatet av intervjuerna och är analyserade med hjälp av livsloppsperspektivet, Eriksons utvecklingsteori och rollteorin.   En av de delar som uppmärksammas i undersökningen är att åsikterna skiftar hos våra informanter om hur dagens äldreomsorg bedrivs och hur de vill ha det i framtiden. En slutsats som dras utifrån studien är att våra informanter inte tror att 40-talisterna kommer att ha mer krav på framtidens äldreomsorg. Det viktigaste för våra informanter var att få vara frisk så de kan få göra det som önskas göra, men även att bli behandlade som människor om och när de blir kunder inom äldreomsorgen är något de prioriterar. En av informanterna upplever den tid han är i nu som en tid då krämporna börjar komma och arbetet blir tyngre att sköta, han ser tillbaka på sin uppväxt och ser att det arbete han haft i ungdomen nu tycks ha satt sina spår. Flertalet av informanterna i studien uppger att de känner att de är på de nedre trappstegen i livet, detta till trots, har ett par av dem som medverkade i studien, svårt att tala om framtiden som hjälpbehövande, då de helst vill se bort, och inte tänka på detta. Ett par av våra informanter tar förgivet att deras anhöriga och då främst barnen kommer att finnas där och strida för dem då det behövs. Det är många i denna generation som inte vågar bli gamla på grund av den vård som finns idag, "Som äldreomsorgen ser ut idag hoppas jag att jag avlider innan det blir dags att få hjälp" uttrycker sig en av våra informanter och härigenom ser vi den rädsla som vi talar om inledningsvis i arbetet.

Sveriges miljömålssystem implementerades 1999 och har sedan dess varit en nationell utmaning till Sveriges kommuner. När systemet antogs i Sveriges riksdag så angavs 2020 som systemets slutår, till vilket den miljömässiga kvaliteten som miljömålen definierade skulle ha uppnåtts. I dagsläget har Naturvårdsverket dock bedömt att enbart två av de sexton nationella miljömålen kommer att nås, vilket påvisar hur Sveriges samhällsutveckling inte är i linje med den som miljömålssystemet förespråkar. I undersökningar som gjorts har det påvisats att det främst är mindre kommuner som upplever att systemet är en stor utmaning. I denna fallstudie studeras således på vilket sätt som dessa kommuner upplever en problematik med miljömålen och vad som händer då beslut ska tas som främjar en miljömässig hållbarhet. I fallstudien har dokumentanalyser och intervjuer genomförts i en representativ kommun i Mellansverige. Fallstudien påvisar hur ekonomi ofta får vara den bestämmande faktorn vid kommunala beslut och projekt, vilket bidrog till att miljömålen fick en lägre prioritet. Förutom att studien visade att ideologiska faktorer utgjorde motsättningar till både miljömålsarbetet och det generella miljöarbetet, så visade studien även på hur det fanns organisatoriska brister.