Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm.

The purpose of the study is to find out how the respondents, think, feel and practice curriculum assignment Objectivity and comprehensiveness in their role as preschool teachers. With this as a starting point I made the choice to do the survey through a qualitative approach. As a research method I used structured focus group interviews with a total of 10 pre-school teachers with different backgrounds, in two different units. They felt that they highlight differences but they are not actively working to lift the beliefs or ceremonies linked to other beliefs than the beliefs in the majority society. The study relies on a developmental theory based on the American developmental psychologist Urie Bronfenbrenner (1979). The theory describes how the individual interacts with the environment at different levels and how it affects the child’s development and in his or hers identity building. The result showed that the majority of the interviewed preschool teachers consider it difficult to work on the basis of a comprehensive assignment focusing on beliefs and celebrations. The local governing body is clear that versatility and integrity are to be implemented. I want this study to achieve a greater awareness of the importance and understanding of the pre-school teacher's role in a child's positive identity development and its impact on his or hers role in the Swedish society.

En kvalitativ studie om legitimerade förskollärare samt utbildade barnskötares tolkningar av ett utvalt citat ur förskolans läroplan som beskriver hur arbetslaget ansvarar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen. Syftet är att synliggöra hur förskolans pedagoger talar om tillitsfulla relationer mellan förskola och hem. Studien kan bidra med en djupare förståelse kring relationens betydelse för en fungerande samverkan. Studiens empiri samlades in genom digitala semistrukturerade intervjuer. Studien tar inspiration ur det sociokulturella perspektivet för att synliggöra mönster med hjälp av olika redskap. Studien tar även avstamp i en socioekologisk utvecklingsteori gällande samverkan mellan förskola och hem. Resultatet synliggjorde att en tillitsfull relation värderades högt av förskolans pedagoger men att det fanns skillnader i vad tillitsfull definierades som. Vidare antyder studiens resultat att pedagogerna är oense om det är pedagogernas eller vårdnadshavarnas ansvar att skapa en tillitsfull relation trots att det är arbetslaget ansvar enligt läroplanen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som arbetar i grundskolan ser på sin undervisning av elever som befinner sig i gråzon och vilket stöd de använder sig av i undervisningen. Elever som befinner sig i gråzon innebär att eleverna har inlärningssvårigheter men de har inte diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och därmed inte har rätt till grundsärskolan som skolform. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med 11 kvinnliga lärare i grundskolan. De definierade begreppet gråzon och berättade om sina erfarenheter av att undervisa dessa elever. Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori användes för att analysera resultatet. Det relationella- och kategoriska perspektivet som Persson beskriver är ytterligare en teori som används för att analysera resultatet. Resultatet visade att lärarna ser flera möjliga strategier som de kan använda för att stärka elevernas lärande som att repetera mer för hela klassen och använda mer stödmaterial. En utmaning lärarna såg var att de upplever tidsbrist och att de eftersöker mer kunskaper om elever som befinner sig i gråzonen. En slutsats vi kunde dra av studien var att lärarna känner att de inte räcker till och vill och behöver ha mer kunskap om dessa elever för att utveckla sin egen undervisning.

Föreliggande studie handlar om professionellas syn på föräldrars roll och betydelse vid arbete med ungdomar som befinner sig i någon form av vård i samhällets regi. Varje år får tusentals barn och ungdomar vård i samhällets regi och forskning visar att föräldrarnas delaktighet är en av faktorerna som avgör vårdresultatet. Kvalitén på ungdomarnas relationer med sin familj kan vara antingen en risk- eller en skyddsfaktor. Då föräldrars bristande förmåga är en av de vanligaste orsakerna till att ungdomar är i behov av vård anses studien viktig. Syftet med studien är att belysa socialarbetarens erfarenheter och upplevelser av föräldrarnas roll för ungdomen i vård. För att kunna svara på detta har arbetet utgått från följande frågeställningar:   1.     Hur arbetar de professionella för att inkludera föräldrarna i ungdomens vård?   2.     Hur upplever de professionella föräldrarnas förmåga att vara en resurs för sin ungdom i vård?   För att svara på ovanstående frågor så har fem kvalitativa intervjuer genomförts med yrkesverksamma inom området. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutik och studiens resultat har analyserats utifrån Urie Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning i avseendet att de professionella är av uppfattningen att föräldrar är oerhört viktiga för sina barn. Som delar i barnets mikrosystem är föräldrarna del av en grund till huruvida barnet utvecklas gynnsamt. De kommer att påverka ungdomen senare i ungdomens liv oavsett kvalitén på deras relation. En viktig del i de professionellas arbete är därför att få en fungerande allians och relation med föräldrarna till ungdomen i vård, samt mellan ungdomen och föräldrarna. Det finns dock tillfällen när detta är problematiskt och de professionella kan tvingas till beslut om att minska en förälders delaktighet, exempelvis när denne är en förövare och på något sätt begår övergrepp mot sitt barn. Studien visar på ett fortsatt behov av forskning inom området och då med fokus på ungdomars bild av sina föräldrars betydelse när de är i behandling och även få föräldrarnas perspektiv.

Isberg, Annette. & Lewin Holm, Lena. (2006). Handledning och Läromiljö. Councelling and learning environment. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.SyfteSyftet med följande arbete är att undersöka vilken betydelse specialpedagogisk handledning har för arbetet med elever i behov av särskilt stöd med tanke på ämnesinnehåll, val av metodik och lärare - elev relationen?MetodFör att uppnå syftet intervjuar vi lärare i grundskolan som haft handledning från ett halvår upp till fem år. En egen version av Vernerssons didaktiska analysschema hjälpte oss att strukturera intervjuerna och Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori var oss behjälplig då vi analyserade svaren.ResultatResultatet av vår undersökning visar att handledning har betydelse för hur läraren utformar läromiljön vilket i förlängningen kommer eleverna till godo. Enligt de lärare vi intervjuat, bidrar specialpedagogisk handledningen till en gynnsammare undervisningssituation och förbättrade studieresultat för eleverna. Handledningen kunde få oönskade följder p.g.a. för många missriktade åtgärder vid feldiagnostisering. Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori tydliggjorde att handledningen fick positiva konsekvenser för eleverna på såväl mikro-, som exo- och makronivå. Till synes små förändringar fick stora påverkanseffekter på elevens läromiljö och bidrog till förbättrade studieresultat. På exonivå fann vi samtidigt en negativ konsekvens för eleven.

Syftet med examensarbetet är att utifrån ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik på grundskolan kan utformas för speciallärarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lärande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förväntningar på speciallärarens kompetens och arbetssätt i ämnet matematik på grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkätundersökning utförd bland samtliga elever i årskurs nio i en kommun för att belysa problemområdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid.Resultaten av min undersökning pekar på att elever generellt har uppfattningen att lärande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske på individ-, grupp- och organisationsnivå, med tonvikt på gruppnivån i form av särskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstämmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av särskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallärare i grundskolan, 23 % uppger att de själva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan. I elevintervjuerna framkom förväntningar på speciallärarna om ämneskompetens, förmåga att förmedla matematikkunskap och elevfokus genom ett individanpassat arbetssätt i samråd med eleven som en förutsättning för specialläraryrket.

Syftet med detta arbete var att undersöka barnlitteratur från 1970- till 1980-talet och från 2007 till 2022, och undersöka hur böckerna framställde tröstande utifrån karaktärernas könstillhörighet. Vi ville studera ifall det gick at identifiera några skillnader i hur kön framställdes vid tröstande situationer i såvär text som i illustrationer. Vi studerade böcker för barn mellan 3 - 6 år och som pedagoger i förskolan idag använder i verksamheten. Utifrån ett genusperspektiv utfördes text- och bildanalyser av böckerna uppdelat i två delstudier där varje delstudie hanterade en tidsperiod. En av oss analyserade litteraturen från 70- och 80-talet och den andra av oss analyserade böcker skivna de senaste två decennierna. Böckerna är analyserade både enskilt och sedan tillsammans under diskussionen för att få en samsyn i böckernas innehåll. Utifrån arbetets teori genusperspektiv använde vi oss av begreppen genus och performativitet i analyserna av barnlitteraturen. Huvudresultaten visade skillnader och likheter mellan genusframställningen i litteraturen från 70- och 80-talet jämfört med nutida litteratur. Förändringar i synen på kvinnligt genus har skett, där dagens kvinnor framställdes som kompetenta och självförsörjande jämfört med den passiva som husmoder i den äldre litteraturen. Männen bibehöll auktoritet och undkom rollen som omsorgsfulla fäder. Trots förändringar i samhällets syn på genus är tröstsituationer likartade över tid, där kvinnor fortsätter att vara huvudaktörer. Män och pojkar tenderade, i våra böcker, att vara mindre omsorgsfulla och undvek direkt bemötande i tröstsituationer, vilket speglar upprätthållandet av manlighetsnormen. Det går att tolka som att författarnas medvetenhet om ordens betydelse har ökat i dagens samhälle vilket har påverkat framställningen av genus i litteraturen, i huvudsak när det kommer till kvinnor.

<p><strong>Purpose:</strong> The purpose of the essay is to result in recommendations for how non-profit organizations work with signing new and keeping existing donors can be improved.</p><p><strong>Methology:</strong> The thesis has a hermeneutic view. It does not have the intention to lead to generalizations, although the result could lead to new knowledge, increased  understanding and deepened insight based on well thought-out interpretations. Furthermore, the thesis has a deductive approach. The research method is qualitative and the objectivity has been sustained by not enter personal values and views until the discussion section. It is a case study and semi-structured interviews have been done with two non-profit organizations, two individual donors and three donating/sponsoring companies.</p><p><strong>Theoretical perspective:</strong> The essay proceed from theories in development, fundraising, communication and customer relations. The development theory focuses on five phases of fundraising which go through different cycles of fundraising. In the fundraising theory it is focused on central tools of fundraising, development, encouragement for donation and campaign theories. The value theory empathises the relationship between the non-profit organization and the donors, and the donor’s motivation for donation. In the communication theory section is the adaptation between a non-profit organization and its donors brought up.</p><p><strong>Empiric:</strong> The empiric is a condensed version of the material studied and interviews made for this thesis.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Simplicity is important when it comes to donations. According to the donors, the trustworthiness of the non-profit organizations is important. It is also important to build a relation between the donor and the non-profit organization. When both heart and mind of the donor is involved value is created and donations are motivated.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Purpose: The purpose of the essay is to result in recommendations for how non-profit organizations work with signing new and keeping existing donors can be improved. Methology: The thesis has a hermeneutic view. It does not have the intention to lead to generalizations, although the result could lead to new knowledge, increased  understanding and deepened insight based on well thought-out interpretations. Furthermore, the thesis has a deductive approach. The research method is qualitative and the objectivity has been sustained by not enter personal values and views until the discussion section. It is a case study and semi-structured interviews have been done with two non-profit organizations, two individual donors and three donating/sponsoring companies. Theoretical perspective: The essay proceed from theories in development, fundraising, communication and customer relations. The development theory focuses on five phases of fundraising which go through different cycles of fundraising. In the fundraising theory it is focused on central tools of fundraising, development, encouragement for donation and campaign theories. The value theory empathises the relationship between the non-profit organization and the donors, and the donor’s motivation for donation. In the communication theory section is the adaptation between a non-profit organization and its donors brought up. Empiric: The empiric is a condensed version of the material studied and interviews made for this thesis. Conclusion: Simplicity is important when it comes to donations. According to the donors, the trustworthiness of the non-profit organizations is important. It is also important to build a relation between the donor and the non-profit organization. When both heart and mind of the donor is involved value is created and donations are motivated.