Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för lärare/speciallärare och rektorers kunskapssyn och vilken betydelse de tilldelar läroplanen. En kvalitativ forskningsansats har använts, då datainsamlingsmetoden har varit semistrukturerade intervjuer som har genomförts med lärare och rektorer i grundskola och grundsärskola. Totalt 12 informanter har intervjuats varav fyra speciallärare, fyra grundskollärare och fyra rektorer. Rådatan sammanställdes och utmynnade i totalt nio stycken kategorier utifrån två frågeställningar; Rusta för framtiden, Färdigheter och kunskaper för vardagliga och sociala situationer, Kommunikation, Akademiska och ämneskunskaper, Ämneskunskaper kopplade till framtida kompetens, Med Läroplanen som utgångspunkt, Tolkningsbarhet i läroplanerna, Läroplan för alla, Rektorers roll i hur läroplanen införlivas på arbetsplatsen  samt Med läroplanen som utgångspunkt och elevers olika förutsättningar.För att besvara syftet och frågeställningar har det insamlade datamaterialet analyserats utifrån Uljens skoldidaktiska teori vilket visar att läroplanen finns i fokus kring planering av undervisningen men att man på grundsärskolan anser att elevernas låga begåvning försvårar arbetet kring läroplanens mål.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som arbetar i grundskolan ser på sin undervisning av elever som befinner sig i gråzon och vilket stöd de använder sig av i undervisningen. Elever som befinner sig i gråzon innebär att eleverna har inlärningssvårigheter men de har inte diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och därmed inte har rätt till grundsärskolan som skolform. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med 11 kvinnliga lärare i grundskolan. De definierade begreppet gråzon och berättade om sina erfarenheter av att undervisa dessa elever. Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori användes för att analysera resultatet. Det relationella- och kategoriska perspektivet som Persson beskriver är ytterligare en teori som används för att analysera resultatet. Resultatet visade att lärarna ser flera möjliga strategier som de kan använda för att stärka elevernas lärande som att repetera mer för hela klassen och använda mer stödmaterial. En utmaning lärarna såg var att de upplever tidsbrist och att de eftersöker mer kunskaper om elever som befinner sig i gråzonen. En slutsats vi kunde dra av studien var att lärarna känner att de inte räcker till och vill och behöver ha mer kunskap om dessa elever för att utveckla sin egen undervisning.

I skolan ställs höga krav på elevers sociala kompetens och förmåga att skapa och upprätthålla relationeri allmänhet och för elever som har funktionsvariationer i synnerhet (Andersson, 2020). Aktuell forskning visar även att socialt utanförskap har negativ inverkan på kunskapsinlärningen då denna påverkar både fysiskt- och psykiskt mående medan trygga, inkluderade och delaktiga elever lättare når framgångar i sitt lärande. Syftet med den här studien var att undersöka hur skolpersonal på grund- och grundsärskolan arbetar för att stödja elever som har funktionsvariationer att ingå i det sociala samspelet på rasterna. Studien ville också synliggöra förslag på förbättringsområden i de deltagande skolornas avseende arbetet som avsåg att främja elevers delaktighet och gemenskap under rasterna. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio skolpersonal från grund- och grundsärskolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades i sina helheter för att samband och mönster skulle synliggöras. Resultatet har analyserats utifrån Antonovskys salutogena teori och begreppet KASAM samt den sociokulturella teorin. Studiens slutsats är att arbetet med att stötta elever som inte naturligt ingår i gemenskap med andra elever under rasterna bör ha samma uppmärksamhet under skoldagen som kunskapsutveckling. I detta arbete framkommer att kommunikativa färdigheter har stor betydelse för möjligheter till inkludering på rasterna. Skolpersonalen uppvisade hög ambitionsnivå i arbetet med att anpassa och tillrättalägga rastmiljön för eleverna, samtidigt beskrevs brister i de organisatoriska förutsättningarna beträffande metoder som förenklade samarbetet mellan olika yrkeskategorier för att nå samsyn kring krav och anpassningar.