Jag har i den här uppsatsen beskrivit hur det råder en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet innebär inom skolans värld. Jag har framfört ett intresse för hur samhällskunskapslärare ser på begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om lärares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory är vanligt inom denna typ av forskning. Min frågeställning berörde således huruvida lärarnas uppfattningar om saklighet och allsidighet gick att kategorisera. Med min utgångspunkt i fenomenografi och grounded theory har jag försökt att samla in en bredd av information för att sedan via en fenomenografisk analys försöka att kategorisera det lärarna berättat i sina utsagor. I min analys fann jag att likheterna mellan de sju intervjuade lärarna var mest framträdande. Lärarna definierar saklighet utifrån vad som är vetenskapligt och faktamässigt korrekt och allsidighet som närvaron av en frågas olika perspektiv i klassrummet. Framförallt framträder en balans mellan olika åsikter och presentationer av åsikter när de pratar om saklighet och allsidighet.

Denna studie syftar till att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar av den egna politiska ståndpunktens eventuella inverkan på objektiviteten i undervisningen om politiska ideologier och partier. Den syftar även till att ta reda på hur samhällskunskapslärare arbetar för att upprätthålla objektiviteten i undervisningen. I studien besvaras följande frågeställningar; hur uppfattar samhällskunskapslärare sin egen politiska ståndpunkts inverkan på objektiviteten i undervisning om politiska ideologier och partier? samt hur arbetar samhällskunskapslärare för att upprätthålla objektivitet i undervisning om politiska ideologier och partier? Studien genomförs utifrån en fenomenografisk metodansats med nio informanter som genom att skriftligt besvara ett frågeformulär uttrycker uppfattningar av samhällskunskapsämnets möjliga objektivitet. Lärarna ger uttryck för skilda uppfattningar av innebörden av objektiv undervisning. De fyra kategorier av uppfattningar som framkommer i studien är; förmedlande av värderingsfri kunskap, förmedlande av kunskap utifrån olika perspektiv, uppmuntrande av elevers fria ställningstaganden utan att som lärare påverka dem i endera riktningen samt att som lärare komplicera bilden av objektivitet för eleverna. Lärarna uttrycker även skilda uppfattningar av huruvida objektiv undervisning är möjlig eller ej. Somliga menar att det är möjligt att såväl presentera som bedöma elevers kunskaper inom området politiska ideologier medan andra inte delar denna uppfattning. En uppfattning som delas av flera lärare är att objektivitet och värdegrundsarbete till viss del är motstridigt. De arbetssätt som lärare anser har positiv inverkan på objektiviteten är; fokusering på att förmedla värderingsfri kunskap, att ta hjälp av olika externa aktörer för att belysa olika alternativ samt att låta eleverna uttrycka åsikter och söka efter information.

I Läroplanen (2011) kan vi läsa att undervisningen i skolan ska vara saklig och allsidig. Läromedlen har enligt Skolverket (2006) en viktigt roll i svensk undervisning. Syftet med denna studie är att se om tre av de fyra största läromedlen i Sverige lever upp till kraven på allsidighet och saklighet genom att studera vad läromedlen skriver om några utvalda händelser från den ryska Oktoberrevolutionen 1917. Tidigare forskning har antytt attdet råder vissa brister i saklighet och allsidighet i svenska läromedel. Denna studie vill fördjupa kunskapen om detta ämne. I studien jämförs läromedlen med ledande forskning om den ryska revolutionen. Resultatet visar att det finns viktiga brister i både saklighet och allsidighet inom det studerade området. Författaren till denna studie menar att resultatet kan förklaras utifrån att läromedlen reproducerar den dominerande synen på Oktoberrevolutionen. Författaren menar att fortsatta studier bör göras för att klargöra om det finns ett större problem med saklighet och allsidighet i svenska läromedel.

The purpose of the study is to find out how the respondents, think, feel and practice curriculum assignment Objectivity and comprehensiveness in their role as preschool teachers. With this as a starting point I made the choice to do the survey through a qualitative approach. As a research method I used structured focus group interviews with a total of 10 pre-school teachers with different backgrounds, in two different units. They felt that they highlight differences but they are not actively working to lift the beliefs or ceremonies linked to other beliefs than the beliefs in the majority society. The study relies on a developmental theory based on the American developmental psychologist Urie Bronfenbrenner (1979). The theory describes how the individual interacts with the environment at different levels and how it affects the child’s development and in his or hers identity building. The result showed that the majority of the interviewed preschool teachers consider it difficult to work on the basis of a comprehensive assignment focusing on beliefs and celebrations. The local governing body is clear that versatility and integrity are to be implemented. I want this study to achieve a greater awareness of the importance and understanding of the pre-school teacher's role in a child's positive identity development and its impact on his or hers role in the Swedish society.

Det här examensarbetet har undersökt vilka normativa uppfattningar samhällskunskapslärare på gymnasiet har gällande allsidighet och saklighet i undervisningen, samt hur de upplever detta i sin undervisningspraktik. Empirin resultatet baseras på har samlats in genom tre intervjuer med semistrukturerad intervjudesign. Resultatet har analyserats utifrån pragmatisk diskursanalys, tre diskurser har identifierats: neutralitet, nyansering och fostran. Neutralitet är den dominerande diskursen, vars logik kan sammanfattas som en strävan att lärarens åsikter ska påverka undervisningen i så liten utsträckning som möjligt. Lärarnas definition och uppfattning om neutralitet som en väsentlig faktor för allsidighet och saklighet, är i stora drag samstämmig. Skillnader har främst uttolkats i informanternas variation av undervisningspraktiker på klassrumsnivå. Den andra diskursen är nyansering och ses som en operationaliserande diskurs av neutralitet. Nyanseringsdiskursen kan sammanfattas som ett förhållningssätt till elevernas åsikter med syfte att utmana och komplettera elevers världsbild.Sista diskursen är fostran och ses som en konkurrerande diskurs till den dominerande. Fostransdiskursen består av lärares uppdrag att förmedla skolans värdegrund, vilket benämns som inkompatibelt med saklighet och allsidighet av lärarna i studien. Av den anledning ses diskursen som konkurrerande, då målet att överföra specifika värden ses som oförenligt med neutralitetdiskursens mål.

I syfte att undersöka om, och i så fall hur, förskollärare arbetar med djuretik som en värderingsfråga undersöks (1) förskollärares tolkning av läroplanens skrivning om ”respekt för allt levande”, (2) hur förskollärare arbetar med värderingsfrågan djuretik och (3) vilken hänsyn de tar till läroplanens krav på saklighet och allsidighet i detta arbete. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare varav 3 är vegetarianer. Analysen baseras på poststrukturalistisk teori och teori om den dolda läroplanen. Informanterna anger att de arbetar med djuretik i ringa omfattning men visar också att förskollärarna förmedlar omedvetna budskap om djuretik. Hur dessa förskollärare arbetar med djuretik kännetecknas av en relativt stor heterogenitet som delvis är beroende av de intervjuades kostval. Mot bakgrund av att lärarna i denna studie tolkar in djur i läroplanens direktiv om att arbeta för att barn utvecklar ”respekt för allt levande”, dras en slutsats att den lärare som vill arbeta för att barn ska utveckla respekt för djur kan hänvisa till denna skrivning för att rättfärdiga sitt arbete. / In order to examine whether and, if so, how preschool teachers work with animal ethics, I investigate (1) preschool teachers' interpretation of the the formulation of the Swedish curriculum about "respect for all living things", (2) how preschool teachers work with issues of animal ethics, and (3) which consideration they give in this work to the curriculum requirements of objectivity and comprehensiveness. The empirical data is based on qualitative interviews with six pre-school teachers whereof three are vegetarians. The analysis is based on poststructuralist theory and theory of the hidden curriculum. The informants tell that they are working with animal ethics to a small extent. However, the teachers do also mediate unconscious messages about animal ethics. How these preschool teachers work with animal ethics is characterized by a relatively high heterogeneity that partly depends on the food choice of the interviewees. Given that the teachers in this study do include the animals when they interpret the curriculum directives on working to ensure that children develop "respect for all living things", I conclude that the teachers who want to work for children to develop respect for animals may refer to this curriculum wording to justify their work.