Jag har i den här uppsatsen beskrivit hur det råder en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet innebär inom skolans värld. Jag har framfört ett intresse för hur samhällskunskapslärare ser på begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om lärares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory är vanligt inom denna typ av forskning. Min frågeställning berörde således huruvida lärarnas uppfattningar om saklighet och allsidighet gick att kategorisera. Med min utgångspunkt i fenomenografi och grounded theory har jag försökt att samla in en bredd av information för att sedan via en fenomenografisk analys försöka att kategorisera det lärarna berättat i sina utsagor. I min analys fann jag att likheterna mellan de sju intervjuade lärarna var mest framträdande. Lärarna definierar saklighet utifrån vad som är vetenskapligt och faktamässigt korrekt och allsidighet som närvaron av en frågas olika perspektiv i klassrummet. Framförallt framträder en balans mellan olika åsikter och presentationer av åsikter när de pratar om saklighet och allsidighet.

<p>Syftet med vårt examensarbete var att söka efter motiveringar som belyser de estetiskt - praktiska ämnens bidragande del för en allsidig utveckling av hela hjärnan. Vi ville undersöka rektorernas syn på balansen mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, samt hur de ser på elevers kunskapsinlärning. Vi använde oss av litteraturstudier och enkätfrågor i vårt arbete. Vi har även följt mediadebatten för att kunna spegla samhällets syn på skolfrågor inom ämnet. En enkätundersökning genomfördes med rektorer i grundskolans senare del. Vi ville ta reda på rektorers uppfattning av en balanserad undervisning kontra kraven på godkänt betyg i svenska, engelska och matematik som ger behörighet till gymnasiet. Två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna ansåg att deras skolor hade balans mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, medan en tredjedel menade att det fanns en obalans. Alla tyckte att det var viktigt att skolan kunde erbjuda en balans mellan dessa ämnen. Lite mer än hälften av de tillfrågande tyckte att de var insatta i/visste något om hjärnans inlärningsprocess och minnesfunktion. Rektorerna ansåg att det fanns en statusskillnad mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen. Vad som också gick att utläsa från enkätresultatet var att rektorerna ser med oro på den skolpolitiska utvecklingen där kraven på mätbara kunskaper ökar på bekostnad av de estetiskt - praktiska ämnena.</p>

<p>Syftet med studien är att beskriva fenomenet idrottsskola som ett verktyg för att ge barn möjligheter till mer idrott och fysisk aktivitet. De frågeställningar vi använt oss av är; vad kännetecknar idrottsskolan och hur arbetar verksamheten för att uppnå de riktlinjer som riksidrottsförbundet satt upp för barnidrott? Bakgrunden till vår studie ligger i vetskapen om att barn i dagens samhälle har fått en allt mer stillasittande fritid och ohälsosam livsstil. Oroväckande är också faktumet att skolidrotten har fått en mindre plats på schemat. För att komma fenomenet idrottsskola närmare valde vi att göra en explorativ studie. Vi använde oss av ett strategiskt urval då vi ville få fram variationer av idrottsskolor. Tyngdpunkten av datainsamlingen låg på intervjuer med ledare för respektive verksamhet. Observationer utfördes på hälften av verksamheterna. Ytterligare ett komplement var att samtala med föräldrar. Studien innefattade sex stycken verksamheter. Tre av dessa låg inom eller i anslutning till skoldagen och bedrev idrott i samarbete med idrottslyftet. Resterande tre var fristående och drevs i projektform eller privat. Vi kunde urskilja att samtliga idrottsskolor hade inslag av riktlinjerna för barnidrott från riksidrottsförbundet. Respondenterna lyfte fram att idrottsskolan handlade om lek och glädje och möjligheten att prova på flera olika idrotter. Vår slutsats kring ämnet är att Idrottsskolan är ett fenomen som ger barn mer möjlighet till idrott och fysisk aktivitet i ett samhälle där fysisk aktivitet och spontan idrott blir allt lägre prioriterat.</p>

Syftet med studien är att beskriva fenomenet idrottsskola som ett verktyg för att ge barn möjligheter till mer idrott och fysisk aktivitet. De frågeställningar vi använt oss av är; vad kännetecknar idrottsskolan och hur arbetar verksamheten för att uppnå de riktlinjer som riksidrottsförbundet satt upp för barnidrott? Bakgrunden till vår studie ligger i vetskapen om att barn i dagens samhälle har fått en allt mer stillasittande fritid och ohälsosam livsstil. Oroväckande är också faktumet att skolidrotten har fått en mindre plats på schemat. För att komma fenomenet idrottsskola närmare valde vi att göra en explorativ studie. Vi använde oss av ett strategiskt urval då vi ville få fram variationer av idrottsskolor. Tyngdpunkten av datainsamlingen låg på intervjuer med ledare för respektive verksamhet. Observationer utfördes på hälften av verksamheterna. Ytterligare ett komplement var att samtala med föräldrar. Studien innefattade sex stycken verksamheter. Tre av dessa låg inom eller i anslutning till skoldagen och bedrev idrott i samarbete med idrottslyftet. Resterande tre var fristående och drevs i projektform eller privat. Vi kunde urskilja att samtliga idrottsskolor hade inslag av riktlinjerna för barnidrott från riksidrottsförbundet. Respondenterna lyfte fram att idrottsskolan handlade om lek och glädje och möjligheten att prova på flera olika idrotter. Vår slutsats kring ämnet är att Idrottsskolan är ett fenomen som ger barn mer möjlighet till idrott och fysisk aktivitet i ett samhälle där fysisk aktivitet och spontan idrott blir allt lägre prioriterat.

Syftet med vårt examensarbete var att söka efter motiveringar som belyser de estetiskt - praktiska ämnens bidragande del för en allsidig utveckling av hela hjärnan. Vi ville undersöka rektorernas syn på balansen mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, samt hur de ser på elevers kunskapsinlärning. Vi använde oss av litteraturstudier och enkätfrågor i vårt arbete. Vi har även följt mediadebatten för att kunna spegla samhällets syn på skolfrågor inom ämnet. En enkätundersökning genomfördes med rektorer i grundskolans senare del. Vi ville ta reda på rektorers uppfattning av en balanserad undervisning kontra kraven på godkänt betyg i svenska, engelska och matematik som ger behörighet till gymnasiet. Två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna ansåg att deras skolor hade balans mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, medan en tredjedel menade att det fanns en obalans. Alla tyckte att det var viktigt att skolan kunde erbjuda en balans mellan dessa ämnen. Lite mer än hälften av de tillfrågande tyckte att de var insatta i/visste något om hjärnans inlärningsprocess och minnesfunktion. Rektorerna ansåg att det fanns en statusskillnad mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen. Vad som också gick att utläsa från enkätresultatet var att rektorerna ser med oro på den skolpolitiska utvecklingen där kraven på mätbara kunskaper ökar på bekostnad av de estetiskt - praktiska ämnena.

Denna studie syftar till att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar av den egna politiska ståndpunktens eventuella inverkan på objektiviteten i undervisningen om politiska ideologier och partier. Den syftar även till att ta reda på hur samhällskunskapslärare arbetar för att upprätthålla objektiviteten i undervisningen. I studien besvaras följande frågeställningar; hur uppfattar samhällskunskapslärare sin egen politiska ståndpunkts inverkan på objektiviteten i undervisning om politiska ideologier och partier? samt hur arbetar samhällskunskapslärare för att upprätthålla objektivitet i undervisning om politiska ideologier och partier? Studien genomförs utifrån en fenomenografisk metodansats med nio informanter som genom att skriftligt besvara ett frågeformulär uttrycker uppfattningar av samhällskunskapsämnets möjliga objektivitet. Lärarna ger uttryck för skilda uppfattningar av innebörden av objektiv undervisning. De fyra kategorier av uppfattningar som framkommer i studien är; förmedlande av värderingsfri kunskap, förmedlande av kunskap utifrån olika perspektiv, uppmuntrande av elevers fria ställningstaganden utan att som lärare påverka dem i endera riktningen samt att som lärare komplicera bilden av objektivitet för eleverna. Lärarna uttrycker även skilda uppfattningar av huruvida objektiv undervisning är möjlig eller ej. Somliga menar att det är möjligt att såväl presentera som bedöma elevers kunskaper inom området politiska ideologier medan andra inte delar denna uppfattning. En uppfattning som delas av flera lärare är att objektivitet och värdegrundsarbete till viss del är motstridigt. De arbetssätt som lärare anser har positiv inverkan på objektiviteten är; fokusering på att förmedla värderingsfri kunskap, att ta hjälp av olika externa aktörer för att belysa olika alternativ samt att låta eleverna uttrycka åsikter och söka efter information.

I Läroplanen (2011) kan vi läsa att undervisningen i skolan ska vara saklig och allsidig. Läromedlen har enligt Skolverket (2006) en viktigt roll i svensk undervisning. Syftet med denna studie är att se om tre av de fyra största läromedlen i Sverige lever upp till kraven på allsidighet och saklighet genom att studera vad läromedlen skriver om några utvalda händelser från den ryska Oktoberrevolutionen 1917. Tidigare forskning har antytt attdet råder vissa brister i saklighet och allsidighet i svenska läromedel. Denna studie vill fördjupa kunskapen om detta ämne. I studien jämförs läromedlen med ledande forskning om den ryska revolutionen. Resultatet visar att det finns viktiga brister i både saklighet och allsidighet inom det studerade området. Författaren till denna studie menar att resultatet kan förklaras utifrån att läromedlen reproducerar den dominerande synen på Oktoberrevolutionen. Författaren menar att fortsatta studier bör göras för att klargöra om det finns ett större problem med saklighet och allsidighet i svenska läromedel.

The purpose of the study is to find out how the respondents, think, feel and practice curriculum assignment Objectivity and comprehensiveness in their role as preschool teachers. With this as a starting point I made the choice to do the survey through a qualitative approach. As a research method I used structured focus group interviews with a total of 10 pre-school teachers with different backgrounds, in two different units. They felt that they highlight differences but they are not actively working to lift the beliefs or ceremonies linked to other beliefs than the beliefs in the majority society. The study relies on a developmental theory based on the American developmental psychologist Urie Bronfenbrenner (1979). The theory describes how the individual interacts with the environment at different levels and how it affects the child’s development and in his or hers identity building. The result showed that the majority of the interviewed preschool teachers consider it difficult to work on the basis of a comprehensive assignment focusing on beliefs and celebrations. The local governing body is clear that versatility and integrity are to be implemented. I want this study to achieve a greater awareness of the importance and understanding of the pre-school teacher's role in a child's positive identity development and its impact on his or hers role in the Swedish society.

Det här examensarbetet har undersökt vilka normativa uppfattningar samhällskunskapslärare på gymnasiet har gällande allsidighet och saklighet i undervisningen, samt hur de upplever detta i sin undervisningspraktik. Empirin resultatet baseras på har samlats in genom tre intervjuer med semistrukturerad intervjudesign. Resultatet har analyserats utifrån pragmatisk diskursanalys, tre diskurser har identifierats: neutralitet, nyansering och fostran. Neutralitet är den dominerande diskursen, vars logik kan sammanfattas som en strävan att lärarens åsikter ska påverka undervisningen i så liten utsträckning som möjligt. Lärarnas definition och uppfattning om neutralitet som en väsentlig faktor för allsidighet och saklighet, är i stora drag samstämmig. Skillnader har främst uttolkats i informanternas variation av undervisningspraktiker på klassrumsnivå. Den andra diskursen är nyansering och ses som en operationaliserande diskurs av neutralitet. Nyanseringsdiskursen kan sammanfattas som ett förhållningssätt till elevernas åsikter med syfte att utmana och komplettera elevers världsbild.Sista diskursen är fostran och ses som en konkurrerande diskurs till den dominerande. Fostransdiskursen består av lärares uppdrag att förmedla skolans värdegrund, vilket benämns som inkompatibelt med saklighet och allsidighet av lärarna i studien. Av den anledning ses diskursen som konkurrerande, då målet att överföra specifika värden ses som oförenligt med neutralitetdiskursens mål.

Sex och samlevnad är ett ämnesövergripande område som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta är det få lärare som får någon utbildning i ämnet på lärarutbildningen och området har en tendens att bli lågprioriterat ute på skolorna. Ett antal debattörer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som väl bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett för stort inflytande över ämnets innehåll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning. Eftersom skolans undervisning enligt styrdokumenten ska vara saklig och allsidig, så har jag valt att i detta arbete undersöka hur man kan främja en allsidig sex- och samlevnadsundervisning. För att skapa en större förståelse för ämnet så inleds arbetet med en kunskapsbakgrund där sexualupplysningens historia och sex- och samlevnadsundervisning i skolan presenteras, samt en genomgång av ämnet i dagens styrdokument, lärarutbildning, och relevant forskning. Kritiken mot RFSU presenteras också i ett avsnitt om den pågående samhällsdebatten. Med detta som bakgrund inleds undersökningen, där fyra verksamma lärare ger sina perspektiv på sex och samlevnad i skolan. De ser alla betydelsen av en allsidig sex- och samlevnadsundervisning, men ger tillsammans bilden av ett ämne som man inte pratar mycket om - varken på skolorna eller på lärarutbildningen.