I syfte att undersöka om, och i så fall hur, förskollärare arbetar med djuretik som en värderingsfråga undersöks (1) förskollärares tolkning av läroplanens skrivning om ”respekt för allt levande”, (2) hur förskollärare arbetar med värderingsfrågan djuretik och (3) vilken hänsyn de tar till läroplanens krav på saklighet och allsidighet i detta arbete. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare varav 3 är vegetarianer. Analysen baseras på poststrukturalistisk teori och teori om den dolda läroplanen. Informanterna anger att de arbetar med djuretik i ringa omfattning men visar också att förskollärarna förmedlar omedvetna budskap om djuretik. Hur dessa förskollärare arbetar med djuretik kännetecknas av en relativt stor heterogenitet som delvis är beroende av de intervjuades kostval. Mot bakgrund av att lärarna i denna studie tolkar in djur i läroplanens direktiv om att arbeta för att barn utvecklar ”respekt för allt levande”, dras en slutsats att den lärare som vill arbeta för att barn ska utveckla respekt för djur kan hänvisa till denna skrivning för att rättfärdiga sitt arbete. / In order to examine whether and, if so, how preschool teachers work with animal ethics, I investigate (1) preschool teachers' interpretation of the the formulation of the Swedish curriculum about "respect for all living things", (2) how preschool teachers work with issues of animal ethics, and (3) which consideration they give in this work to the curriculum requirements of objectivity and comprehensiveness. The empirical data is based on qualitative interviews with six pre-school teachers whereof three are vegetarians. The analysis is based on poststructuralist theory and theory of the hidden curriculum. The informants tell that they are working with animal ethics to a small extent. However, the teachers do also mediate unconscious messages about animal ethics. How these preschool teachers work with animal ethics is characterized by a relatively high heterogeneity that partly depends on the food choice of the interviewees. Given that the teachers in this study do include the animals when they interpret the curriculum directives on working to ensure that children develop "respect for all living things", I conclude that the teachers who want to work for children to develop respect for animals may refer to this curriculum wording to justify their work.

Denna uppsats ska vara ett praxisorienterat bidrag till såväl lärarprofessionen som till den religionsdidaktiska forskningen. Studien som presenteras här är en intervjustudie om sju verksamma lärares arbete med att undervisa i religionskunskap under styrdokumentens ledord om allsidighet och likvärdhet. Arbetet ska kunna ligga till grund för kollegialt lärande och religionsdidaktisk kompetensutveckling. Uppsatsen bidrar också till utvecklingen av en religionsdidaktisk ”läskunnighet” eller literacy genom att studera olika sätt att tolka och förhålla sig till religion som dimensioner i lärarnas erfarenheter. Genom en fenomenografisk analys av variationerna i lärarnas berättelser framträder nyanser som kan beskriva deras lärdomar och utmaningar de ser. Uppsatsen syftar till att besvara följande frågeställningar: 1. Finns det, och i så fall hur, inslag av fler didaktiska förhållningssätt i religionslärares didaktiska reflektion? 2. Hur arbetar religionslärare för att utveckla sina elevers analysförmåga och källkritik inom ramen för ämnet? 3. Hur arbetar religionslärare med variation i material och arbetssätt för att skapa en likvärd utbildning? Resultaten visar att lärare rör sig mellan olika förhållningssätt för olika syften, men ganska oreflekterat. Lärarna ger inte uttryck för att strikt följa det ena eller andra didaktiska förhållningssättet, utan uttrycker en medveten ambition om allsidighet och likvärdhet. Lärarna uttrycker också att en stor utmaning för allsidigheten är att elever ofta upplever religionsämnet som främmande, vilket flera lärare försöker möta med ett livsförståelseutvecklande förhållningssätt. Studien visar också att många lärare identifierar skolan med ett utifrånperspektiv på religion, samtidigt som lärarna beskriver en sekulär samhällsnorm och att eleverna ofta uttrycker en religionskritisk position. En likvärd religionsundervisning beskrivs av lärarna dels i relation till elevers olika pedagogiska behov och dels i relation till deras olika religiösa tro. Hur lärarna arbetar med likvärdhet varierar mellan ett nivåmässigt tillrättaläggande förhållningssätt och ett utmanande och ansvarskrävande förhållningssätt. Studien visar också att lärarna skiljer sig åt i vad de vill ha för stöd av kollegiet och skolan och att många av dem har svårt att hitta bra arbetsmaterial. Såväl variation i perspektiv och tolkningar som variation i material och arbetssätt uttrycks av många lärare som svårförenligt med högstadieelevers begränsade ämneskunskaper och mognad. / This paper will be a practice-oriented contribution to both the teaching profession and the didactic research of religious education. The study that’s presented is an interview study of seven active teachers teaching in the Swedish subject of religionskunskap (approx. religious knowledge) within the framework of the curriculum’s keywords allsidighet (approx. versatility) and likvärdhet (approx. equality). This study will contribute to collegial learning and religious-didactic skills development. The paper also contributes to the development especially of a Swedish religious-didactic literacy, by studying different interpretations and approaches to religion as dimensions of the teacher’s experiences. By a phenomenographic analysis of the variations in the teachers experiences there appears nuances that can describe their know-how and challenges they see. The essay aims to answer the following questions: 1. Is there, and if so how, elements of several learning approaches in religious teachers’ didactic reflection? 2. How do religious teachers work to develop their student’s analytical ability and information evaluation within the subject? 3. How does religious teachers work with variation in material and pedagogic methods to create an equal education? The results show that teachers move between different approaches for different purposes, but quite unreflected. The teachers do not express to strictly follow one didactic approach or another but express a conscious ambition of versatility and equality. The teachers also express that a great challenge for versatility is that students often experience the religious subject as alien, which several teachers try to face with a life-focused approach. The study also show that many teachers identify the school with an outside perspective on religion, while at the same time they describe a secular societal norm and that the students often express a critical position towards religion. An equal religious education is described by the teachers partly in relation to the student’s different pedagogical needs and partly in relation to their different religious beliefs. How the teachers work with equality varies between an age adjusted facilitation and a challenging and responsibility demanding approach. The study also shows that the teachers differ to which degree they want support from colleagues and the school and that many of them find it difficult to find good working material. As well variation in perspectives and interpretations as variation in material and working methods is expressed by many teachers as difficult to combine to high school students limited knowledge of the subject and their maturity.