<p>Syftet med studien har varit att försöka finna svar på frågeställningen: Hur uppfattar lärare sin profession utifrån tid och rum? Och vilka omständigheter är avgörande och ligger till grund för lärares utformning av sin undervisning samt vilka delar av arbetet behöver bearbetas för att läraryrket ska kunna nå en högre professionell nivå? Metoden som vi använt oss av för att försöka få svar på våra frågeställningar har varit kvalitativa intervjuer, som vilar på enhermeneutisk och fenomenologisk forskningsansats, där intervjufrågorna innehar en låg grad av standardisering och strukturering. För att studien ska belysas på bästa möjliga sätt så presenteras relevant litteratur och tidigare forskning inom området i studiens bakgrundskapitel. Resultatet som framkom genom intervjuerna tyder i stor utsträckning på att lärare känner sig stressade i det dagliga arbetet och att de är begränsade i sitt yrke utifrån den tid som är avsatt för arbetet. En viss uppgivenhet märks hos informanterna utifrån att det är så mycket de vill ta till vara på och utveckla, men att tiden inte räcker till. Det framkommer i intervjuerna att läraryrket medför en tung arbetsbörda där både raster och den egna fritiden emellanåt blir lidande. Tidsbristen för lärarna medför även att utförda arbetsuppgifter ibland inte blir av önskvärd kvalitet och lärarna menar att det kan förekomma bortprioriteringar av arbetsuppgifter till fördel för andra som just för stunden känns viktigare. Vidare så framkommer det i intervjuerna att informanterna vill arbeta med att försöka frambringa en större inblick i skolvärlden och lärares arbete, få till stånd en förändring i högskolor och universitets lärarutbildning, samt bättre möjligheter till kompetensutveckling, allt för att aktivt kunna professionalisera läraryrket i större utsträckning.</p>

Syftet med studien har varit att försöka finna svar på frågeställningen: Hur uppfattar lärare sin profession utifrån tid och rum? Och vilka omständigheter är avgörande och ligger till grund för lärares utformning av sin undervisning samt vilka delar av arbetet behöver bearbetas för att läraryrket ska kunna nå en högre professionell nivå? Metoden som vi använt oss av för att försöka få svar på våra frågeställningar har varit kvalitativa intervjuer, som vilar på enhermeneutisk och fenomenologisk forskningsansats, där intervjufrågorna innehar en låg grad av standardisering och strukturering. För att studien ska belysas på bästa möjliga sätt så presenteras relevant litteratur och tidigare forskning inom området i studiens bakgrundskapitel. Resultatet som framkom genom intervjuerna tyder i stor utsträckning på att lärare känner sig stressade i det dagliga arbetet och att de är begränsade i sitt yrke utifrån den tid som är avsatt för arbetet. En viss uppgivenhet märks hos informanterna utifrån att det är så mycket de vill ta till vara på och utveckla, men att tiden inte räcker till. Det framkommer i intervjuerna att läraryrket medför en tung arbetsbörda där både raster och den egna fritiden emellanåt blir lidande. Tidsbristen för lärarna medför även att utförda arbetsuppgifter ibland inte blir av önskvärd kvalitet och lärarna menar att det kan förekomma bortprioriteringar av arbetsuppgifter till fördel för andra som just för stunden känns viktigare. Vidare så framkommer det i intervjuerna att informanterna vill arbeta med att försöka frambringa en större inblick i skolvärlden och lärares arbete, få till stånd en förändring i högskolor och universitets lärarutbildning, samt bättre möjligheter till kompetensutveckling, allt för att aktivt kunna professionalisera läraryrket i större utsträckning.

Syftet med föreliggande uppsats är att bidra med kunskap om hur rektorer ser på ett hållbart lärararbete. I fokus står rektorernas uppfattning om vad som är betydelsefullt för att förskollärarnas arbete ska bli hållbart samt förståelse kring vems ansvar förskollärarens arbetsmiljö är. De tre frågeställningarna som besvaras i studien är: Vad beskriver rektorer att det finns för hälsofrämjande faktorer inom förskolläraryrket? Vilket ansvar anser rektorer att de själva har för arbetsmiljön på förskolan? och vad beskriver rektorer att det finns för orsaker till förskollärares bristande hälsa inom förskolläraryrket? Dessa frågor är betydelsefulla för att kunna undersöka vad som behöver göras för att upprätthålla ett hållbart lärararbete samt vad rektorerna redan gör för förskollärarnas arbetsmiljö. För att undersöka rektorers perspektiv utgår studien från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och en fenomenologisk inspirerad metod. För att fördjupa förståelsen för rektorers uppfattningar om vad hälsa och ohälsa innebär samt vad rektorerna har för ansvar för förskollärarnas arbetsmiljö, används teorier om hälsa och ansvar. Studiens empiriska material består av intervjuer med sex verksamma rektorer. I resultatet betonas att fenomenet hållbart lärararbete handlar om kollegialt samspel, förskollärarnas inställning till sin arbetssituation och möjligheten till autonomi. Rektorerna beskriver förskolläraryrket som ett bristyrke då det uppfattas ha låg status och är i behov av att bli mer attraktivt. Däribland föreslås att ökad lön, arbetsförmåner och nedkortad utbildning är gynnsamt för öka attraktiviteten. En nedkortad utbildning som anpassas skulle innebära att barnskötare blev klara med sin utbildning fortare och det i sig skulle kunna innebära att fler barnskötare väljer att vidareutbilda sig. Rektorerna anser sig ha ansvar för förskollärarnas arbetsmiljö men resultatet visar att de saknar ekonomiska och beslutsfattande befogenheter. Det gör det svårt för rektorerna att påverka förskollärarnas arbetsmiljö. Resultatet visar på engagerade rektorer som vill förbättra arbetsmiljön men deras handlingsförmåga påverkar hur de väljer att förändra den inre organisationen. Slutsatsen är att förskollärarnas arbetsmiljö har stora brister och är i behov av förändringar från högre instanser inom politiken.

Syftet med föreliggande uppsats är att bidra med kunskap om hållbart lärararbete inom förskollärarprofessionen. I fokus står förskollärares uppfattningar angående vad som kan bidra till att hålla ett helt yrkesliv. Frågeställningen som besvaras i studien är "Vad uppfattar förskollärare vara betydelsefullt för ett hållbart lärararbete?". Detta är en angelägen fråga att udnersöka då många inom både förskollärar- och barnskötarprofessionen tvingas att lämna yrket inom förskolan på grund av sjukskrivning eller väljer att lämna yrket av andra anledningar. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och då fokus sätts på förskollärares uppfattningar av hållbart lärararbete används en fenomenografisk ansats som metod. För att få svar på frågeställningen har intervjuer med fyra yrkesverksamma förskollärare genomförts. Svaren från intervjuerna har kompletterats med reflektioner från rektorn på förskolan.  Resultatet från studien visare de deltgagande förskollärarnas uppfattningar av vad som kan bidra till hållbarthet inom professionen. Enligt förskollärarna ingår flera delar i detta och det finns en viss variaion i förskollärarnas uppfattningar kring hållbarhet. De delar som framträder som betydelsefullt för ett hållbart lärararbete är att sträva efter att ha ett öppet klimat, generositet och samsyn i kollegiet, balans mellan arbete och återhämtning, en tydlig och genomtänkt organisation av arbetet samt att få möjlihget att utvecklas både personligt och yrkesmässight. Vad som också uppfattas som betydelsefullt för att hålla och trivas som förskollärare, men som är svårare att påverka, är att ha en lyhörd och engagerad chef och även barnens och förärldrarnas respons på det arbete som utförs. / The purpose of the present study is to contribute knowledge about sustainable teacher work within the pre-school teacher profession. The focus is on preschool teachers' perceptions of what can help to maintain a full professional life. The question that is answered in the study is "What do preschool teachers consider to be important for sustainable teacher work?". This is an urgent matter to seek out as many in both the preschool teacher and childcare profession are forced to leave the profession within the preschool due to sick leave or choose to leave the profession for other reasons. The study is based on a socio-cultural perspective and when the focus is on preschool teachers' perceptions of sustainable teacher work, a phenomenographic approach is used as a method. In order to get answers to the question, interviews with four professional preschool teachers were conducted. The answers from the interviews have been supplemented by reflections from the headmaster at the preschool. The results of the study show the participating preschool teachers' perceptions of what can contribute to sustainability in the profession. According to preschool teachers, several parts are included in this and there is a certain variation in preschool teachers' perceptions of sustainability. The parts that appear to be important for sustainable teacher work are to strive to have an open climate, generosity and consensus in the college, a balance between work and recovery, a clear and well thought out organization of the work and to be able to develop both personal and professional view. What is also perceived to be important in keeping and prospering as a preschool teacher, but which is more difficult to influence, is to have a responsive and committed manager and also the children's and parents' response to the work that is being done

Denna uppsats ska vara ett praxisorienterat bidrag till såväl lärarprofessionen som till den religionsdidaktiska forskningen. Studien som presenteras här är en intervjustudie om sju verksamma lärares arbete med att undervisa i religionskunskap under styrdokumentens ledord om allsidighet och likvärdhet. Arbetet ska kunna ligga till grund för kollegialt lärande och religionsdidaktisk kompetensutveckling. Uppsatsen bidrar också till utvecklingen av en religionsdidaktisk ”läskunnighet” eller literacy genom att studera olika sätt att tolka och förhålla sig till religion som dimensioner i lärarnas erfarenheter. Genom en fenomenografisk analys av variationerna i lärarnas berättelser framträder nyanser som kan beskriva deras lärdomar och utmaningar de ser. Uppsatsen syftar till att besvara följande frågeställningar: 1. Finns det, och i så fall hur, inslag av fler didaktiska förhållningssätt i religionslärares didaktiska reflektion? 2. Hur arbetar religionslärare för att utveckla sina elevers analysförmåga och källkritik inom ramen för ämnet? 3. Hur arbetar religionslärare med variation i material och arbetssätt för att skapa en likvärd utbildning? Resultaten visar att lärare rör sig mellan olika förhållningssätt för olika syften, men ganska oreflekterat. Lärarna ger inte uttryck för att strikt följa det ena eller andra didaktiska förhållningssättet, utan uttrycker en medveten ambition om allsidighet och likvärdhet. Lärarna uttrycker också att en stor utmaning för allsidigheten är att elever ofta upplever religionsämnet som främmande, vilket flera lärare försöker möta med ett livsförståelseutvecklande förhållningssätt. Studien visar också att många lärare identifierar skolan med ett utifrånperspektiv på religion, samtidigt som lärarna beskriver en sekulär samhällsnorm och att eleverna ofta uttrycker en religionskritisk position. En likvärd religionsundervisning beskrivs av lärarna dels i relation till elevers olika pedagogiska behov och dels i relation till deras olika religiösa tro. Hur lärarna arbetar med likvärdhet varierar mellan ett nivåmässigt tillrättaläggande förhållningssätt och ett utmanande och ansvarskrävande förhållningssätt. Studien visar också att lärarna skiljer sig åt i vad de vill ha för stöd av kollegiet och skolan och att många av dem har svårt att hitta bra arbetsmaterial. Såväl variation i perspektiv och tolkningar som variation i material och arbetssätt uttrycks av många lärare som svårförenligt med högstadieelevers begränsade ämneskunskaper och mognad. / This paper will be a practice-oriented contribution to both the teaching profession and the didactic research of religious education. The study that’s presented is an interview study of seven active teachers teaching in the Swedish subject of religionskunskap (approx. religious knowledge) within the framework of the curriculum’s keywords allsidighet (approx. versatility) and likvärdhet (approx. equality). This study will contribute to collegial learning and religious-didactic skills development. The paper also contributes to the development especially of a Swedish religious-didactic literacy, by studying different interpretations and approaches to religion as dimensions of the teacher’s experiences. By a phenomenographic analysis of the variations in the teachers experiences there appears nuances that can describe their know-how and challenges they see. The essay aims to answer the following questions: 1. Is there, and if so how, elements of several learning approaches in religious teachers’ didactic reflection? 2. How do religious teachers work to develop their student’s analytical ability and information evaluation within the subject? 3. How does religious teachers work with variation in material and pedagogic methods to create an equal education? The results show that teachers move between different approaches for different purposes, but quite unreflected. The teachers do not express to strictly follow one didactic approach or another but express a conscious ambition of versatility and equality. The teachers also express that a great challenge for versatility is that students often experience the religious subject as alien, which several teachers try to face with a life-focused approach. The study also show that many teachers identify the school with an outside perspective on religion, while at the same time they describe a secular societal norm and that the students often express a critical position towards religion. An equal religious education is described by the teachers partly in relation to the student’s different pedagogical needs and partly in relation to their different religious beliefs. How the teachers work with equality varies between an age adjusted facilitation and a challenging and responsibility demanding approach. The study also shows that the teachers differ to which degree they want support from colleagues and the school and that many of them find it difficult to find good working material. As well variation in perspectives and interpretations as variation in material and working methods is expressed by many teachers as difficult to combine to high school students limited knowledge of the subject and their maturity.