The National Literacy Project initiated in 2016 by the Swedish government and The Swedish National Agency for Education was a strategy from the Swedish government to improve the results of the Swedish pupils. Sweden had previously been one of the top countries in the OECD test results, but during the last two decades that had changed. The project is a school developing project with the purpose to enhance competence in literacy among teachers in different subjects, and as a consequence improve the results. The method of the project was collegial learning in minor groups of ten to twelve members with a tutor who represented expertise in literacy. In the interviews in this essay the tutors are all teachers in Swedish.        This study aims to describe how six tutors of The National Literacy Project and six teachers in upper secondary school experienced their work with the project. They all work at theoretical national programs. The method is qualitative interviews in focus groups and individually and the research concerns professional identity, collegial learning and relationships in professional groups. The subject for the teachers in the groups is research and methods in literacy.        Research relevant for the study is the sociological and pedagogical aspect of professional identity within a teachers’ community. The theory helps to understand how teachers involved in a school developing project initiated by headmasters, municipality, authority and utmost the government, react. Another aspect is the theory of Community of Practice, which helps to enlighten the leadership and parts in a group and also how knowledge and identity is reproduced within a group of colleagues.        The result shows how six tutors and six individual teachers experience their work with The National Literacy Project; the parts in the community (tutor and group member) and the utility of the methodical and theoretical topics in the literacy material of the project.

Since we both are studying to become upper secondary school teachers we are bound to encounter students with some form of neuro-psychiatric diagnosis. We chose to conduct our study around Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, because of its commonness among students. We base our project within what different methods and strategies a teacher may use to maximize the potential of the student with said diagnosis. The project is heavily influenced of an inclusion-perspective and how to minimalize exclusion. The result is divided in four subchapters for better clarity, all treating different parts of ADHD and the teacher’s role within these. The writing of this paper has shown the importance of relationship building between teachers and their students, especially the ones with some form of neuro-psychiatric diagnosis. Other practical strategies that have turned out good for students are color oriented folder for students to easier organize their schoolwork and giving them the ability to stand up and stretch during class hours. Technology based equipment that have shown positive effects on not only students with ADHD, but all students in the class, are the usage of Smartboards and different learning encouraging applications as World Atlas. We also found that collegial learning and having a common goal within the teaching staff is of great importance when working with students that hold a ADHD diagnosis. Small parts like giving the students a small two-minute break during class can boost a student’s academic performances by a lot.

The education for teachers regarding student’s development of the reading ability called The Reading Enhancement is one of the Swedish National Agency for Education’s major investments, which has cost about SEK 800 million so far and is estimated to reach about 60,000 teachers throughout Sweden. Has the investment generated the result that the National Agency for Education strives for regarding a language-developing way of working in all subjects at all stages of the education system?     The purpose of this study is to compare the answers from teachers who teach Swedish and other subjects apart from Swedish regarding to how they use the methods and ideas from The Reading Enhancement in their teaching. It describes if the teachers in the survey express that a language-developing way of working has been developed at their unit after the education. The study also compares the answers from the teachers regarding if they express that the education was worth it regarding the time and effort spend and what it gave due to personal  and collegial progress.  The study is based on a survey with open-ended questions addressed to teachers in all subjects of the school. The result showed that those who teach in Swedish, in whole or in part, experience The reading Enhancement as very good, while those who do not teach in Swedish experience it as less valuable. / Läslyftet är en av Skolverkets stora satsningar som kostat runt 800 miljoner kronor och beräknas omfatta ca 60 000 lärare i hela Sverige. Har då satsningen verkligen gett det resultat som Skolverket eftersträvar med ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen i alla skolans stadier?      Syftet med den här studien är att jämföra hur lärare i dels svenska, dels andra ämnen förutom svenska svarat att de använder sig av kunskaperna från Läslyftet och om de uttrycker att det har lett till ett språkutvecklande arbetssätt på deras enhet. Studien redogör också för jämförelser kring om de uttryckte att det var värt det i förhållande till tid och insats gentemot vad det gav.      Studien grundar sig på en enkätundersökning med öppna frågor riktad till lärare i skolans alla ämnen. Resultatet visar att de som undervisar i svenska, helt eller delvis upplever Läslyftet som mycket bra medan de som inte undervisar i svenska underlever det som mindre värdefullt.

Detta är en kvalitativ aktionsforskningsstudie utförd i förskolan. Studiens syfte är att bidra med kunskap genom ett praktiskt exempel visa hur pedagoger aktivt kan medverka till pedagogisk kvalitetsutveckling genom aktionsforskning. Metoden för undersökningen har främst följt Rönnermans (2012) aktionsforskningsprocess. I processen har reflektion, loggboksföring och filminspelning ingått. Ur pedagogernas reflektioner och resonemang hämtar studien sin empiri som sedan tolkas med stöd av Timperleys (2013) kunskapsbildande cykel, som använts som en teoretisk tolkningsram i studien. Studiens frågeställningar:•På vilka olika sätt upplever pedagoger i en förskola aktionsforskning som ett arbetssätt för ökat kvalitetsmedvetet arbetssätt?•Hur resonerar och reflekterar pedagogerna kring en egenvald frågeställning, med intention till att utveckla sin praktik? •På vilka sätt har föreliggande aktionsforskning lämnat spår av pedagogisk kvalitetsutveckling?Resultatet visar att aktionsforskningens huvudverktyg, kollegiala samtal med handledning och dokumentation, kan ha en motiverande effekt för pedagogerna. Kollegiala samtal ger pedagogerna en lust och positiv energi att vilja utveckla sin praktik mot en högre pedagogisk kvalitet. Hur tiden organiseras på förskolan är en avgörande faktor för en lyckad utvecklingsprocess. Detta visar sig ur flera perspektiv i studien; hur pedagogerna planerar för sina aktiviteter, hur reflektionstid är organiserat i förskolans utbildning, hur mycket tid som förskolechefen har för att delta i studien och vilken tid som är avsatt för kvalitetsarbete. Även pedagogerna själva upplever viss tidsbrist till de moment som ingår i aktionsforskningsprocessen. Slutsatserna i studien är att pedagogerna har upplevt aktionsforskning positiv för verksamhetsutveckling och att handledningen i processen visar sig vara av betydelse ur ett utvecklingsperspektiv. Den positiva motivation som pedagogerna får genom aktionsforskningens process kan sägas vara en drivkraft att vilja utveckla sin egen praktik. / This is a qualitative action research study in preschool. The aim is to understand how preschool pedagogues can participate in school development in an active way using action research. The research method has followed Rönnermans’ (2012) steps for an action research process. Reflection, diary writing and filming are methods which are included in this process, and are also used in this study. The empirical data is collected from reflections and dialogues between the pedagogues and are analysed by Timperleys’ (2013) cyclic knowledge process wheel. This has been the theoretical frame for the study. The research questions in this study are:- to find out in which ways pedagogues experience action research as a way to reach higher quality awareness.- how pedagogues reflect upon an own research question, with intentions to develop their own practise.- in which ways this action research does leave prints of pedagogical quality development.The results indicate that the main tools in action research, collegial dialogues with mentoring and documentation, can be motivating for the pedagogues. The collegial dialogues give the pedagogues positive energy to develop their own practice towards higher quality. How the time is organized for a successful quality development turns out to be a crucial factor in the studied preschool viewed from several perspectives. Pedagogues’ time for reflection and for planning activities are difficult to organize for. It also seems difficult for the preschool director to participate in the action research meetings. The conclusions of the study are that action research process seems to give pedagogues positive energy and motivation for willing to develop the preschool education. In summary, this study indicates that pedagogues can find empowerment in action research to make pedagogical quality development successful.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolechefer upplever att de ger förskoleverksamheten möjlighet till kollegialt lärande och hur detta upplevs genereras i verksamheten. Författaren till studien beskriver hur de olika kategorierna framkommit i resultatet tillsammans med teoretiska perspektiven: socialt lärande, reflektion i grupp och kompetens. Kategorierna i resultatet benämns i studien som motivation, professionellt lärande och vägledande chef. Dessa tre kategorier diskuteras sedan av författaren och det belyses att gemensamma diskussioner är något som förskolecheferna ger pedagogerna möjlighet till som ett led i det kollegiala lärandet. Att utöka varje pedagogs kompetens via kollegialt lärande i arbetet för att gynna förskolans verksamhet anses viktigt, sett ur ett vetenskapligt perspektiv menar förskolecheferna. Slutsatsen är att förskolecheferna egentligen inte berättar vad de menar när de säger kollegialt lärande. De använder gärna begreppet kollegialt lärande tillsammans med systematiskt kvalitetsarbete. Dock tolkar jag att förskolecheferna ser kollegialt arbete som något positivt i förskolans verksamhet, men hur de vet att kollegialt lärande sker säger de inte rakt ut. Förskolan kan i sitt kollegiala lärande använda sig av de kompetenser som redan finns. I detta arbete framkommer det att nyckelpersoner är av viktig del för utveckling av förskoleverksamheten. Dessa nyckelpersoner kan också utveckla och/eller handleda förskollärare i det kollegiala lärandet för en utvecklande och kvalitetsmässig förskola i ständig utveckling. / The purpose of the study is to investigate how preschool leaders perceive that they give preschool organisations the opportunity for collegial learning and how this is experienced in the organisation. Together with the theoretical perspectives: social learning, group reflection and competence the study describes how the categories emerged in the result. The categories are in the study referred to motivation, professional learning and guidance manager. These three categories are then discussed and it is highlighted that a part in the collegial learning is shared discussions that the preschool managers' gives the preschool teachers opportunity for. The preschool managers' also mean that it is important from a scientific perspective to extending skills of each preschool teacher through collegial learning. The conclusion is that preschool managers do not really tell what they mean when they say collegial learning. They are using the concept of collegial learning together with systematic quality work. However, I understand that preschool managers see collegial work as something positive in preschool organisations, but how they know that collegial learning is happening they do not say. In the preschool the teachers can use the already existing competences in their collegial learning. In this study it is also found that keypersons are an important part of the development of preschool organisations. These keypersons can also develop and/or supervise preschool teachers in collegial learning for develop a preschool in constant development.

Vår studie innehåller förskollärares syn på hur det kollegiala lärandet går till i förskolans verksamhet. Tidigare forskning påvisar hela arbetslagets gemensamma syn på kollegialt lärande och att detta även dokumenterats genom observationer. Avsaknad av den enskilda pedagogens åsikt kring hur det kollegiala lärandet bedrivs i förskolans verksamhet vill vi undersöka genom att låta pedagoger svara på en enkät som ger utrymme för den egna åsikten. Vi är intresserade av att få syn på hur den enskilda förskolläraren ser på hur det kollegiala lärandet implementeras i det dagliga arbetet. Vårt intresse för det kollegiala lärandet har vuxit under vår utbildningstid och vi finner det intressant och viktigt att belysa hur arbetet rent praktiskt genomförs i verksamhet. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare anser att det kollegiala lärandet går till på förskolan och hur det upplevs av den enskilda pedagogen. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har använt oss av enkäter där det lämnas utrymme för den svarande att ge ett utförligt svar genom att svara på öppna frågor kring det kollegiala lärandet. Frågorna är utformade utifrån hur Skolverket förklarar de olika delarna idet kollegiala lärandet och frågorna är därmed formade efter de riktlinjer som är satta att följa för förskolans verksamhet. Då Läroplan för förskolan (2019) är utformad efter ett sociokulturellt synsätt har vi valt denna teori som grund då vi undersöker området. Läroplanen och Skolverket (2022) är de riktlinjer som alla som arbetar i förskolan ska följa, och innefattar vårt berörda ämne; kollegialt ärande. Resultatet visar att de flesta som besvarat vår enkät har liknande erfarenheter och uppfattningar om vad det kollegiala lärandet är, men att metoderna för att förankra det i arbetslaget kan se olika ut. Vidare påvisar resultatet att det kollegiala lärandet implementeras i förskolans verksamhet genom olika strukturerade tillvägagångssätt. I vårt resultat framgår att det insamlade datamaterialet övergripande benämner det kollegiala lärandet som en grund i att förskolan utvecklas

The research in this paper explores how preschool staff handles and deals with conflicts within preschool. My aim is to highlight their methods of conflict management, how it relates to their role within the preschool, and how their personal experiences and personality can be seen as an asset for their work with their colleagues and with the children. This qualitative study is based on a social constructivist and phenomenography perspective. Where I conducted several in person interviews with different staff at a preschool, to get and overview of their individual roles and contributions to the preschool. Through my interviews I got an overview perspective on how their personal experience and personality effects their line of work and how it can help them not only to care for the children but handle situations such as conflict management.

Formative assessment lies not in enhancing what is, but in advancing toward what will be. Little research has been conducted on formative assessment practices, nor collegial practices in an EFL context. The purpose of the current study is to determine what formative assessment practices are in place in two upper-secondary schools and the impact that collegial learning plays in the adoption of these practices. This qualitative research design comprises four teachers and ten pupils using the focus group interview method. The findings reveal that there are several disparities in the two schools with regards to the adoption of formative practices, with one adhering to summative procedures. Furthermore, one of the more significant findings emerging from this study is that there seems to be a relation between collegial learning and common assessment practices. This finding has pedagogical implications which could be usefully explored in further research. Finally, this study also highlights that formative assessment practices can be implemented successfully without any resistance or reluctance from the learners.

Introduction: What is meant by the need for education to rest on a scientific basis? According to Skolverket is at the heart of successful school development in education on scientific basis and proven experience. Theoretical starting points: In this section I will highlight the theoretical concepts that include in the work on the scientific basis. The theoretical concepts are: research-based approach, scientific basis, evidence, knowledge, systematic quality work, collegial learning, lifelong learning. Previous research: In this section I will explain what the research says that education should rest on a scientific basis. Then describe what the research says about school development. Then summarize Fröbels pedagogical philosophy and finally summarize the curriculum theory of the preschool. Forskningen säger att Purpose and issues: The purpose of this essay is to seek answers to what it means to preschool shall rest on a scientific basis and how to apply this to the business. Methods: The study is based on a qualitative data collection. The choice is based on the qualitative method is more appropriate for my study because the research question is about examining how preschool teachers perceive meaning with a scientific basis and how they understand their activities in relation to school laws and curriculum. Results: The result showed that preschool teachers experienced a lack of time, support from preschool managers and too little training. Also, the difficulty of transturning research into practice. Discussion: In the discussion section I discuss what came up in the results linked to previous research. I am debating that the results showed that in preschool It becomes more focus on the organizational, that the business will go around and work, instead of focusing on pedagogical issues and how to work research-based. Keywords: research-based approach, scientific basis, evidence, knowledge, systematic quality work, collegial learning, lifelong learning

The purpose of this master`s thesis has been to both describe the prevalence of collegial learning in a municipal principal's unit, as well as to contribute to an understanding of whether competition between schools can affect the development of the principal's profession, the operations of the schools and the chain of command of the municipality. As theoretical and methodological starting points I have used ethnography, nexus analysis and learning in practice communities. Six interviews and three observations of principals' meetings have been conducted. The results show that there are collegial work processes present during the principals' meetings, albeit to a small extent, and that competition between schools affects the development of the principals' profession, the activities of the schools and the chain of command of the municipality. My conclusions based on this study are that collegial learning between principals could develop the profession of principals, the operations of schools and the chain of command, if the collegial work processes have a clear common goal, which principals analyze, problematize and share their activities with others, which subsequently leads to a common understanding. Collegial learning could also help counteract competition and rivalry and instead be used to create a community where principals see each other as assets and possible work partners. / Syftet med denna  mastersuppsats har varit att dels beskriva förekomsten av kollegialt lärande i en kommunal rektorsenhet, dels att bidra med en förståelse om huruvida konkurrens mellan skolor kan påverka utvecklingen av rektors profession, skolornas verksamhet samt kommunens styrkedja. Etnografi, nexusanalys samt lärande i praktikgemenskaper har använts som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Sex intervjuer och tre observationer av rektorsmöten har genomförts. Resultatet visar att det förekommer kollegiala arbetsprocesser under rektorsmötena, om än i ringa mån, samt att konkurrens mellan skolor kan påverka utvecklingen av rektors profession, skolornas verksamhet samt kommunens styrkedja. Mina slutsatser utifrån denna studie är att kollegialt lärande mellan rektorer skulle kunna utveckla rektors profession, skolornas verksamhet och kommunens styrkedja om de kollegiala arbetsprocesserna har ett tydligt och gemensamt mål samt att rektorerna analyserar, problematiserar och delar sin verksamhet i syfte att nå en gemensam förståelse. Kollegialt lärande skulle också kunna hjälpa till att motverka konkurrens och rivalitet och istället skapa en gemenskap där rektorerna kan se varandra som en tillgång och en möjlig samarbetspartner.