Syftet med studien är att undersöka idrottslärares arbete med undervisningsmetoder som möjliggör en skola för alla. Samt att undersöka eventuella kompetenser eller kunskaper som idrottslärarna upplevs sakna inom möjliggörande metoder för ämnet idrott och hälsa. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att undersöka ett fenomen. Sex intervjuer genomfördes med idrottslärare som undervisar i olika årskurser, från förskoleklass till gymnasiet samt särskola i hela landet. Alla idrottslärare har en lärarlegitimation och har varierad grad av fortbildning.    Resultatet visar att idrottslärarna har höga ambitioner till att anpassa och inkludera för alla elever i idrottsundervisningen. De som framkommer är att idrottslärarna upplever ha begränsat med tid för det inkluderande arbetet samt önskar de ett bredare kollegialt samarbete. De uppmärksammas även att idrottslärarnas habitus inte varit tillräcklig utmanande under lärarutbildningen för att kunna variera undervisningsmetoder. Man kan urskilja ett antal pedagogiska undervisningsmetoder i deras berättelser, däremot lyfts inga ämnesspecifika undervisningsmetoder. I ett framgångsrikt kollegialt lärande sker ett utbyte av erfarenheter mellan idrottslärare men även mellan specialpedagoger och speciallärare samt handledare. Då det inte är lika beforskat om möjliggörande tillvägagångssätt som främjar alla elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa behövs vidare forskning kring konkreta ämnesspecifika undervisningsmetoder. Samt vidare forskning angående vikten av kollegialt lärande för yrkesprofessions utveckling. / The purpose of this study is to examine PE- teachers’ work with teaching methods that enable a school for all. And to investigate any eventual skills or knowledge that PE-teachers are perceived to lack when it comes to enabling methods regarding physical education. We used a qualitative method in the form of semi-structured interviews to investigate a phenomenon. Six interviews were conducted with PE-teachers in different grades, from preschool classes to high school and special need schools throughout the country. All PE-teachers have a teacher ID and have a varied degree of in-service training.   Results show that PE-teachers have high ambitions to adapt and include all students in PE. What emerges is that the PE-teachers feel that they have limited time for the inclusive work and that they want a broader collegial collaboration. It is also noted that the PE-teachers’ habitus has not been sufficiently challenged during teacher training to be able to vary teaching methods. One can distinguish a number of pedagogical teaching methods in their stories; however, no subject-specific teaching methods are highlighted. In successful collegial learning is there an exchange of experiences between PE-teachers but also between special educators or special teachers and supervisors. As there is less research on enabling approaches that promote all students’ participations in PE, further research is needed on concrete subject-specific teaching methods. As well as further research regarding the importance of collegial learning for professional development.

Previous research shows that collegial conversations and co-assessment can contribute to increased equivalence in assessment and grading. The purpose of the present study is to investigate how music teachers who are active in upper secondary schools express themselves about their experiences of equal assessment and grading and how they believe that the collegial knowledge among subject teachers in music affects them in their work with equal assessment and grading. To investigate this, a qualitative study has been done with e-mail interviews as a data collection method. Four music teachers aged 27–33 years participated in the study. The results show that all music teachers in one way or another take part in collegiate conversations or joint assessment. There are differences between the teachers about how they can share the thoughts and experiences of other music colleagues. For some of the teachers, there are opportunities for collegial conversations and joint assessment at the school, as well as opportunities for subject meetings in the municipality. For one of the participants in the study, there are no organized meetings for music teachers to meet and talk.

Den svenska lärarkåren har förändrats under de senaste åren. Fler lärare med olika utbildningsbakgrund har börjat arbeta i den svenska skolan. Detta skapar nya utmaningar för rektorn som den pedagogiska ledaren att leda och skapa förutsättningar för det kollegiala lärandet bland skolans pedagoger. Genom en fenomenologisk ansats undersöks de utländska lärarnas upplevelser av det kollegiala lärandet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem utländska lärare. De har fått beskriva deras upplevelse av och förväntningar kring men också de möjligheter och utmaningar de stött på i samband med det kollegiala lärandet på skolan. Hur begreppet utländsk lärare används i denna studie förklaras i introduktionen. Huvudsakliga resultaten visar att de intervjuade lärarna upplever kollegialt lärande som ett samarbete mellan de som ingår i kollegiet men detta samarbete kunde se ut på olika sätt. En del lärare såg det som ett samarbete för att exempelvis spara tid eller underlätta planering medan andra såg det som ett sätt att utveckla sin egen och andras praktik. De intervjuade lärarna upplever att engagemang från skolledare och kollegor är en nyckelfaktor när det kommer till det kollegiala lärandet men sättet de två yrkesgrupperna förväntades visa sitt engagemang var olika. Av kollegor förväntade de sig att de skulle vara förberedda och delta aktivt medan skolledare förväntades vara insatta, skapa förutsättningar för och värdesätta detta arbete. Vidare upplevde de att de bidrog till det kollegiala lärandet först efter att de stärkt sitt akademiska språk och kommit in i den svenska skolkontexten som enligt de intervjuade lärarna skedde först när de började arbeta i den svenska skolan. Studien visar också att de utländska lärarna initialt inte känner sig rustade för den svenska skolan trots att de förvärvat en svensk lärarexamen.   Studien visar att rektorer behöver stärka handledningen av de utländska lärarna när de börjar arbeta i den svenska skolan. Handledningen ska i första hand handla om att komma in i den svenska skolkontexten.  De utländska lärarna behöver också stöttas i utvecklingen av deras akademiska språk för att i ett tidigt skede vara en del av det kollegiala lärandet på skolan. / In recent years, more teachers from different educational backgrounds have started working in Swedish schools. This creates new challenges for principals who, as pedagogical leaders, must lead and create appropriate opportunities for collegial learning among their educators. Through a phenomenological approach, immigrant teachers' experiences of collegial learning have been examined. Semi structured interviews were conducted with five immigrant teachers.  These teachers were given the chance to discuss their experiences of collegial learning, their expectations, opportunities and challenges that they encountered in connection with collegial learning at the school. The way the term immigrant teacher is used in my study is explained in the introduction.    The main results show that the interviewed teachers view collegial learning as a collaboration between those who are part of the college, but this collaboration differed in approach. Some teachers saw it as a collaboration to save time or facilitate planning while others saw it as a way to develop their own and others' practice. The interviewed teachers feel that commitment from school leaders and colleagues is the primary factor when it comes to collegial learning, but the way the two professional groups were expected to show their commitment was different. Colleagues are expected to be prepared and participate actively, while school leaders were expected to be experienced, create conditions for and value this work. Furthermore, they felt that they could only contribute to collegial learning after they had strengthened their academic language and immersed themselves into the Swedish school context, which, according to the interviewed teachers, only happened once they started working in Swedish schools. The study also shows that the immigrant teachers initially do not feel equipped for the Swedish school despite having acquired a Swedish teaching degree. The study shows that principals need to strengthen their guidance of immigrant teachers when they start working in the Swedish schooling system. This guidance should primarily be about supporting immigrant teachers to adapt into the Swedish school context. Immigrant teachers also need to be supported in the development of their academic language from an early stage, in order to be able to be part of the schools collegiate learning.

Den här studien undersöker hur fritidshemspersonalen upplever att de påverkas av resurserna som de har att tillgå och hur de kompenserar för eventuella brister. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av intervjuer som metod. Tre lärare mot fritidshem intervjuades och berättade om hur de arbetar för att skapa kvalitativ undervisning på fritidshemmet. Resultatet visade att man inte alls ser de materiella resurserna som de viktiga utan ser en större vikt i personalen och kollegorna i verksamheten. Kollegorna på fritidshemmet är även en stor motivationsfaktor. Fritidshemmen lägger enligt personalen som intervjuats stor vikt vid det sociala lärandet och lägger ner mycket tid på det. Utifrån studien som har gjorts får vi uppfattningen att de socioekonomiska skillnaderna mellan de olika områdena också speglar sig i undervisningen på fritidshemmet. Fritidshemmet som har ett välutvecklat utvecklingsarbete har också bättre förutsättningar att genomföra kvalitativ undervisning med kollegialt lärande som stor styrka i det arbetet. Att lärare mot fritidshem samarbetar för att skapa goda förutsättningar på skolan är också en framgångsnyckel för kvalitativ undervisning. / This study investigates how after-school staff feel they are affected by the resources available to them and how they compensate for any deficiencies. The study is qualitative and we have used interviews as a method. Three school-age educare teachers were interviewed and talked about how they work to create quality teaching at the school-age educare. The result showed that the material resources are not seen as important at all but see a greater importance in the staff and colleagues in the business. The colleagues at the leisure center are also a great motivational factor. According to the teachers, school-age educare attach great importance to social learning and spend a lot of time on it. Based on the study that has been conducted, we can see that the socio-economic differences between the different areas are also reflected in the school and the teaching at the school-age educare. The school-age educare that has a well-developed development work also has better conditions to conduct qualitative teaching with collegial learning as a major strength in that work. That teachers at school-age educare cooperate to create good conditions at the school is also a key to success for quality teaching.

Den svenska grundskolan har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Utvecklingen av läraryrket har gått från att innebära mycket ensamarbete mot att mer och mer innefatta möjlighet till samarbete med kollegor. Den som arbetar som lärare i den svenska skolan nu på 2020-talet har inte bara möjligheten att samarbeta med kollegor, utan förväntas också göra det. Det används många olika uttryck för att beskriva vad detta samarbete ska innehålla. Lärande samtal, lärande gemenskap och pedagogiskt samarbete är några exempel. Denna studie fokuserar på kollegialt lärande, vilket är ytterligare ett begrepp som används. Studien syftar till att utveckla en skolas kollegiala lärande och följa dess utveckling. Detta i ett projekt där personalen fått vara med och forma både mål, innehåll och upplägg. Studien är utformad för att ta reda på vad lärare reflekterar över i lärande samtal inom ramen för ett gemensamt utvecklingsarbete. Den organisation som skapats för projektet bygger på en struktur för den gemensamma arbetslagstiden och består av en serie aktionsrundor med vardera fyra steg. Stegen innehåller samplanering, genomförande av undervisning, videoobservationer med tillhörande lärande samtal, samt avslutande reflektionssamtal i grupp. Reflektionssamtalen filmades och bildar underlag för studiens analys. I analysen framkommer några teman för vad lärare samtalar om i kollegialt lärande som det skapats en tydlig struktur och organisation för. I resultatet blir det synligt vilken enorm betydelse kommunikation har för lärande. Det framkommer också exempel på vad brist på kommunikation kan leda till. Det blir synligt att lärare till viss del förlitar sig till ett samarbete utan kommunikation, så kallad tyst kommunikation. Resultatet visar också betydelsen av hur det kollegiala lärandet har organiserats i form av tid och strukturer för samtal. Kommunikation i allmänhet är inte tillräckligt för att skapa en lärande kultur på en skola. Det är betydelsefullt med ett klimat som gynnar reflektion, och då även kritisk reflektion. Det tar tid att förändra en skolas inre kultur och skapa nya gemensamma normer och värderingar kring både lärarnas och elevernas lärande vilket ger implikationer till skolledare att låta utvecklingsprocesser med kollegialt lärande få ta tid. Det kan också krävas en påtvingad struktur som hjälper arbetslag att komma igång och hålla fokus på utvecklingsområdet. Samtidigt väcker studien funderingar på vilken inverkan en struktur med givna frågeställningar har på ett lärande samtal. / The Swedish compulsory school has undergone major changes in recent decades. The development of the teaching profession has gone from involving a lot of solo work to an increased opportunity for collaboration with colleagues. Those who work as teachers in the Swedish school now in the 2020s not only have the opportunity to collaborate with colleagues, but also expected to do so. Many different expressions are used to describe what this collaboration should contain. Learning conversations, learning community and pedagogical collaboration are some examples. This study focuses on collegial learning, which is another concept used. The study aims to develop a school's collegial learning and follow its development. This is accomplished in a project where the teachers have been involved in constructing both goals, content and structure. The study is designed to find out what teachers reflect upon in learning conversations within a joint development work. The organization created for the project is based on a structure for the collective time of the team and consists of a series of action rounds with four steps each. The steps include co-planning, implementation of teaching, video observations with associated learning conversations, and concluding reflection conversations in groups. The reflection conversations were filmed to form the basis of the study's analysis. The analysis reveals some topics for what teachers talk about in collegial learning for which a distinct structure and organization has been created. The result shows the enormous importance of communication for learning. There are also examples what lack of communication can lead to. It becomes apparent that teachers to some extent rely on collaboration without communication, so-called silent communication. The results also show the importance of organization of collegial learning in terms of time and conversational structures. Communication in general is not enough to create a learning culture among teachers in school. It is important to have a climate that favors reflection, also including critical reflection. It takes time to change the internal culture of a school and create new collective norms and values regarding learning for both teachers and students. This implies that school leaders should allow development processes with collegial learning to take time. An enforced structure may also be required to help teams get started and stay focused in the development area. At the same time, the study raises questions about the impact a structure with given issues can have on learning conversation.

Studiens övergripande syfte var att beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om hur framgångsrik undervisning i klassrummet av elever med språkliga svårigheter kan se ut. Kvalitativa intervjuer och observationer ligger till grund för studiens diskussion och analys. Resultatet visar att fokus inte bör ligga endast på undervisning i klassrummet utan att pedagogerna behöver utgå från skolan som helhet i form av en inkluderande syn på undervisning, då det är i mötet mellan elev och miljö som språkliga svårigheter uppstår. På samma sätt som eleverna behöver känna trivsel och delaktighet i klassrummet behöver pedagogerna känna trivsel och delaktighet i skolan för att kunna utvecklas i sin profession. För att lyckas med detta behövs tydligare och gemensamma mål samt att det finns möjlighet till diskussion på och mellan alla nivåer i skolan. I dessa diskussioner är det viktigt att specialpedagogerna finns med då de har kunskapen om att medverka i det förebyggande arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i skolans lärmiljöer för elever med språkliga svårigheter. / The overall aim of the study was to describe and analyze pedagogical beliefs about how successful teaching in the classroom by pupils with language difficulties can look like. Qualitative interviews and observations form the basis of the study's discussion and analysis. The result shows that the focus should not be solely on teaching in the classroom, but that the educators need to start from the school as a whole in the form of an inclusive view of teaching, as it is in the encounter between pupil and environment that language difficulties arise. In the same way that students need to feel well-being and participation in the classroom, the educators need to feel well-being and participation in the school in order to be able to develop in their profession. To succeed with this, clearer and common goals are needed and that there is the possibility of discussion at and between all levels in the school. In these discussions, it is important that the special educators are present as they have the knowledge of participating in the preventive work of removing obstacles and difficulties in the school's learning environments for pupils with linguistic difficulties.

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Learning study kan fungera som modell för att utveckla kollegialt lärande och bidra till utbyte av erfarenheter mellan lärare i kommunal musik- och kulturskola. För att undersöka detta har ett arbetslag bestående av fyra gitarrlärare vid en kommunal musikskola fått genomföra en gemensam Learning study, med författaren som handledare. I studien användes en kombination av observation och intervju som metod för att följa arbetet och ta del av de deltagande lärarnas upplevelse av Learning study. Resultatet visade att det, genom att använda modellen Learning study, skapades kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten som de deltagande lärarna knappt upplevt tidigare, trots lång erfarenhet i yrket. Likaså är ett resultat att modellen inspirerat lärarna till att prova nya idéer i den egna undervisningen. / The purpose of this study was to investigate how Learning Study can act as a model for developing collegial learning and contribute to experience-sharing between teachers in the Community School of Arts and Music. In order to investigate this, four guitar teachers at a Community School of Music has participated in a joint learning study, with the author as a researcher/facilitator. To evaluate the process and taking part of the participating teachers’ experience of learning study a method combining observation and interview was used. The result shows that by using the learning study method a kind of collegial conversations and experience-sharing was created, which the participating teachers had not experienced before. It also inspired the teachers to try new ideas in their own teaching.

Ständiga samhällsförändringar berör förskolans arena i form av förändringar i arbetssätt, läroplan samt ökade kvalitetskrav. Samtidigt är aspekten kring huruvida dessa omställningar påverkar förskollärarnas tillgång till resurser, social gemenskap och kollegialt lärande tämligen outforskad. Detta skapar ett behov att identifiera och diskutera faktorer som berör förskollärares sociala arbets- och inlärningsmiljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares upplevelser av kollegialt lärande i arbetslaget och dess relation till social hälsa på arbetsplatsen. Den teoretiska referensramen inkluderar: sociokulturellt perspektiv på lärande och KASAM. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en stark teamkänsla i förskollärares arbetslag bidrar till god social hälsa på arbetsplatsen. Teamkänslan beskrevs som nyckeln till ett välfungerande arbetslag där känslan av ett meningsfullt arbete stärktes genom gemensamma aktiviteter. Socialt stöd mellan kollegor beskrevs vara väsentligt för arbetstrivseln. Känslan av socialt stöd stärktes i utmanande situationer där kollegor hjälper varandra. Gemensamma möten med chef och kollegor lyftes fram som betydande för det kollegiala lärandet. Tidsbrist för gemensamma möten inverkade negativt på det kollegiala lärandet och fler tillfällen för diskussion och reflektion önskades. / Constant societal changes affect the preschool arena, which is reflected in changes in working methods, curriculum and increased quality requirements. The aspect of whether these changes affect preschool teachers' access to resources, social community and collegial learning is rather unexplored. This creates a need to identify and discuss factors that affect preschool teachers' social work and learning environment. The purpose of the study was to investigate preschool teachers' experiences of collegial learning in the work team in relation to social health in the workplace. The theoretical frame of reference includes: Sociocultural perspective on learning and SOC. Ten semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. The results show that a strong team spirit in preschool teachers' work teams contributes to social health in the workplace. Team spirit was key to a well-functioning work team where the feeling of meaningful work was strengthened through joint activities. Social support between colleagues was described as essential for job satisfaction. Social support was strengthened in challenging situations where colleagues help each other. Joint meetings with managers and colleagues were highlighted as important for collegial learning. Lack of time for meetings had a negative impact on collegial learning and more opportunities for discussion and reflection were desired.

Studiens syfte är att undersöka rutiner kring elever med neuropsykiatriska anpassningar och kollegialt lärande med särskilt fokus på NPF-anpassning för gynnsam lärandemiljö. Denna studies frågeställningar söker svar på vilket sätt som skola och fritidshem kan ge en personlig utveckling för elever med diagnosen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) samt hur kollegialt lärande kan vara ett led i arbetet med NPF-anpassningar i skolan. Med ett fokus kring anpassningar och kollegialt lärande undersöks och analyseras verksamheternas möjligheter att vidareutveckla skolpersonal för att ge förutsättningar till en positiv studiemiljö för alla elever, men särskilt för de elever i behov av anpassningar. Teorianknytning i denna studie kan kopplas till den relationella pedagogiken. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper på två grundskolor med två lärare i varje grupp på respektive skola. En av skolorna var belägen i stadsmiljö och den andra skolan var belägen på landsorten i en närliggande kommun. Resultatet ger indikationer på den långvariga, men även direkta nyttan i elevernas mående av att få anpassningar i tidigt skede för att få positiv personlig utveckling. Studiens resultat pekar även på fördelarna med generella anpassningar i förebyggande syfte utifrån kollegialt lärande med lektionsstrukturer som ett mål. Sammanfattningsvis kan resultaten visa tecken på att det relationella arbetet i skola och fritidshem är av yttersta vikt för att bidra till en gynnsam lärandemiljö för alla elever inte enbart de elever med underliggande diagnoser.

In the present study, a description is made of the teacher leader's role in an externally initiated professional initiative. LISA-PLOT (Linking Instruction and Student Achievment – Professional Learning Observations of Teaching) is a ULF (Developement, Learning and Research)  project where the fields of knowledge within the Swedish subject's didactics and school improvement research together with practice. This master's thesis is placed in the field of knowledge for school improvement and more specifically with a focus on organization and management. The purpose of the study is to contribute to the knowledge about the asignment of the teacher leader in an externally initiated and organized initiative. This has been done by answering two questions: What similarities and differences appear in the teacher leaders' descriptions of what happens when they carry out their leadership assignment? What supportive and limiting arrangements can be distinguished in the practice of teacher leaders’ within LISA-PLOT? The theoretical starting point has been taken within the practice theory, and specifically the theory of practice architectures has been used to analyze the result (Kemmis et.al., 2014). The study has a qualitative approach, where data collection has taken place through interviews with the teacher leaders and observations of teacher leader meetings together with the academy. The conclusions that can be drawn from this study are that the practice of teacher leader´s in LISA-PLOT has involved several different tasks. The main task has been to lead the collegial learning in the use of the PLATO elements through observations and feedback. To be able to do this, different practical actions and communication with different people have been required. Despite the fact that most teacher leaders have been in an unknown context, strong relationships have been established between participants and the teacher leader. To keep the teacher leader´s practice in place, there have been various arrangements that have been both supportive and restrictive. Based on this study, it becomes clear that the arrangements are practically related, but the arrangements move between the different dimensions and they can also vary from being supportive to being limiting. / I föreliggande studie görs en beskrivning av lärledarens roll i en externt initierad professions­satsning. LISA-PLOT (Linking Instruction and Student Achievment – Professional Learning Observations of Teaching) är ett ULF- (Utveckling, Lärande och Forskning) projekt där kunskapsfälten inom svenskämnets didaktik och skolförbättring forskar tillsammans med praktiken. Denna mastersuppsats är placerad i kunskapsfältet för skolförbättring och mer specifikt med inriktning på organisering och ledning. Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärledarens uppdrag i en externt initierad och organiserad satsning. Det har gjorts genom att besvara två frågeställningar: 1.      Vilka likheter och skillnader framträder i lärledarnas beskrivning av det som händer när de utför sitt ledaruppdrag? 2.      Vilka stödjande och begränsande arrangemang kan urskiljas i lärledarens praktik inom LISA-PLOT? Den teoretiska utgångspunkten har tagits inom praktikteorin och specifikt har teorin om praktikarkitekturer använts för att analysera resultatet (Kemmis et.al., 2014). Studien har en kvalitativ ansats, där datainsamling har skett genom intervjuer med lärledarna och observationer av lärledarträffar tillsammans med akademien. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att Lärledarnas praktik i LISA-PLOT har inneburit flera olika uppgifter. Den huvudsakliga uppgiften har varit att leda det kollegiala lärandet i användandet av PLATO-elementen genom observationer och återkopplingar. För att kunna göra det har det krävts olika praktiska handlingar och kommunikation med olika parter. Trots att de flesta lärledare befunnit sig i en okänd kontext har det knutits starka relationer mellan deltagare och lärledare. För att hålla lärledarens praktik på plats har det funnits olika arrangemang som har varit både stödjande och begränsande. Utifrån denna studie blir det tydligt att arrangemangen praktiskt hör ihop, men arrangemangen rör sig mellan de olika dimensionerna och de kan också växla från att vara stödjande till att vara begränsande. / LISA-PLOT - Linking Instruction and Student Achievement-Professional Learning Observations of Teaching