Syftet med studien är att undersöka utländska lärares upplevelse av professionella och kulturella utmaningar och möjligheter de möter som lärare i Sverige. För att besvara studiens syfte formulerades följande frågeställningar:  ●      Vilka professionella utmaningar och möjligheter möter utländska lärare i den svenska skolan?  ●      Vilka kulturella utmaningar och möjligheter möter utländska lärare i den svenska skolan?    En kvalitativ forskningsmetod följdes där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med verksamma legitimerade lärare som valdes genom kriteriebaserat urval. Studien indikerar att de största professionella utmaningarna för lärare är språkbarriärer, svårigheter att tolka styrdokument, hantering av digitala verktyg och diskriminering. För att tackla dessa utmaningar och åstadkomma en förändring krävs det mer ansträngning från lärarna. Att ha stöd från kollegor och delta i kollegialt lärande kan också hjälpa lärare att utveckla en bättre förståelse för det svenska skolsystemet. När det gäller de kulturella utmaningarna visar studien att lärarna behövde skapa en ny läraridentitet samt andra typer av relationer till elever än vad de brukade ha i hemlandet. Skapandet av sociala relationer utgör också en utmaning för lärarna i den svenska skolan. Trots detta, så påverkar det, att jobba som lärare i Sverige, lärarnas tänkesätt positivt och det skapar en ny förståelse av utbildning och lärande.  Studiens resultat stämmer väl överens med andra forskningsarbete och verk inom samma område.

<p>Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ”den mångkulturella skolan” ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella skolan. Denna studie grundar sig på intervjuer av fem utlandsfödda lärare och tre skolledare. Vi har konstaterat att lärarna i vår studie ser sig själva som en tillgång för både skolan och eleverna. Även skolledarna i vår undersökning resonerar på ett likvärdigt sätt. Vår slutsats blir, trots den positiva responsen från intervjuerna, att den mångkulturella skolan inte till fullo använder sig av den utlandsfödda läraren. Detta kan bero på okunskap och rädsla för det främmande. Det stora problemet blir därför att få skolledare att våga ta första steget och öppna upp skolorna för lärare med utländsk bakgrund.</p><p>With this essay, we have approached the subject of “the multicultural school” from the teacher's perspective. A multicultural school is often interpreted as a school with students from an assorted range of cultural backgrounds. Unfortunately in these matters the teachers with foreign backgrounds are often forgotten. The objective of this study is to examine these teachers' views about their role in the multicultural school. This study bases itself on interviews of five foreign teachers and three principals. We have established that the teachers in our study see themselves as an asset for both the school and the students. The principals in our survey reason in the same equivalent way. Our conclusion is, despite the positive response from the interviews, that the multicultural school does not utilise the foreign teachers to their full extent. This can depend on ignorance or fear for the unknown. The main problem is how to make principals endeavour to take the first step and facilitate the entrance to the school for the teachers with a foreign background.</p>

Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ”den mångkulturella skolan” ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella skolan. Denna studie grundar sig på intervjuer av fem utlandsfödda lärare och tre skolledare. Vi har konstaterat att lärarna i vår studie ser sig själva som en tillgång för både skolan och eleverna. Även skolledarna i vår undersökning resonerar på ett likvärdigt sätt. Vår slutsats blir, trots den positiva responsen från intervjuerna, att den mångkulturella skolan inte till fullo använder sig av den utlandsfödda läraren. Detta kan bero på okunskap och rädsla för det främmande. Det stora problemet blir därför att få skolledare att våga ta första steget och öppna upp skolorna för lärare med utländsk bakgrund. With this essay, we have approached the subject of “the multicultural school” from the teacher's perspective. A multicultural school is often interpreted as a school with students from an assorted range of cultural backgrounds. Unfortunately in these matters the teachers with foreign backgrounds are often forgotten. The objective of this study is to examine these teachers' views about their role in the multicultural school. This study bases itself on interviews of five foreign teachers and three principals. We have established that the teachers in our study see themselves as an asset for both the school and the students. The principals in our survey reason in the same equivalent way. Our conclusion is, despite the positive response from the interviews, that the multicultural school does not utilise the foreign teachers to their full extent. This can depend on ignorance or fear for the unknown. The main problem is how to make principals endeavour to take the first step and facilitate the entrance to the school for the teachers with a foreign background.

Denna studie ämnar undersöka valideringsprocessen för utländska lärare. Den argumenterar för att valideringsprocess genomgår två huvudfaser. Den första fasen är formell validering. I denna fas strävar utländska lärare efter att erhålla formell lärarbehörighet och lärarlegitimation. Den andra fasen är informell validering, här handlar det om att man, som utländsk lärare, i praktikgemenskapen får ett erkännande av sin yrkeskompetens som lärare.   Syftet med denna studie är att genom en litteraturanalys undersöka vilka praktiska insatser som gjorts i Sverige för att integrera utländska lärare i skolan så att de kan fortsätta utöva sitt tidigare yrke samt att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som utländska lärare har rapporterat från deras praktikgemenskap. Undersökningen använder policyforskning och dokumentanalys för att nå sina resultat.  En viktig teoretisk princip som ligger till grund för forskningsramen är idén om sociokulturellt utvecklad kunskap och strategier för skolan. Det primära antagandet är att det finns ett samband mellan sociokulturella begrepp inom utbildning och rapporterade problem med professionell anpassning för utländska lärare.   Denna studie visar att utländska lärare möter flera svårigheter inför deras integration och etablering i det nya skolsystemet i Sverige. Dessa svårigheter kopplas dels till formella krav, som att utländska lärare bör erhålla lärarbehörighet som exakt motsvarar svensk lärarbehörighet. Eftersom det sällan är så tvingas utländska lärare genomgå en kompletterande lärarutbildning i Sverige för att kunna få lärarlegitimation från Skolverket. Dels kopplas svårigheterna också till informella krav som baseras praktikgemenskapens normer, praxis och utvärderingar om lärarens roll och förhållningssätt.   Framför allt antar denna studie att de stora svårigheterna som migrerande lärare upplever delvis är resultatet av skillnader i utbildningskunskap och praxis mellan länder (dvs Sverige och utländska lärares hemländer) de utländska lärarnas obekantskap med det nya systemet. Det är erkänt att vissa frågor också kan orsakas av andra faktorer, till exempel lärarnas personliga och professionella bakgrund samt de institutionella förhållanden som råder i Sverige. Personliga förhållanden som kan bidra till utmaningar för migrerande lärare är otillräcklig kommunikationsförmåga i undervisningsspråket och brist på tidigare lärarerfarenhet. Strukturella och administrativa omständigheter som kan förvärra situationen för migrerande lärare är kvalificeringsprocesser, uppdraget på ”svåra” skolor samt brist på professionellt stöd.

<p><em>The purpose</em> of this thesis is to examine whether the teacher's background affect students' approach to mathematics teaching. Characteristically, in Sweden today is that mathematics is perceived as difficult subject and that the number of foreign teachers has increased. <em>The study examines a phenomenon</em> which the relationship between the teacher's language accent and substance difficulties.</p><p><em>The method</em> used for data collection is questionnaires, in order to investigate the phenomenon as the relationship between the teacher's accent and substance difficulties.</p><p>The investigation has been carried out based on the students' point of view, both secondary and primary school pupils. What difficulties have arisen in teaching?  What is the biggest obstacle to achieve the goals of mathematics, to understand the teacher's language accent first in order to understand the subject, or that mathematics is difficult in itself to be understood as a substance.</p><p><em>The result</em> clearly shows that the teacher's accent does not affect teaching and students' view of mathematics as a subject. The students think that mathematics is a difficult subject in itself and the difficulty arises in the abstract data that is not reality linked, and that they rely too much on independent work with individual support as the teacher does not have time to. Students' learning is influenced by other factors like the socio-coherent, which Vygotskji mean. Communication is an important prerequisite in the socio-cultural interaction. It affected in turn by various factors, like cultural affinities, and how to speak and the tone used.</p>

The purpose of this thesis is to examine whether the teacher's background affect students' approach to mathematics teaching. Characteristically, in Sweden today is that mathematics is perceived as difficult subject and that the number of foreign teachers has increased. The study examines a phenomenon which the relationship between the teacher's language accent and substance difficulties. The method used for data collection is questionnaires, in order to investigate the phenomenon as the relationship between the teacher's accent and substance difficulties. The investigation has been carried out based on the students' point of view, both secondary and primary school pupils. What difficulties have arisen in teaching?  What is the biggest obstacle to achieve the goals of mathematics, to understand the teacher's language accent first in order to understand the subject, or that mathematics is difficult in itself to be understood as a substance. The result clearly shows that the teacher's accent does not affect teaching and students' view of mathematics as a subject. The students think that mathematics is a difficult subject in itself and the difficulty arises in the abstract data that is not reality linked, and that they rely too much on independent work with individual support as the teacher does not have time to. Students' learning is influenced by other factors like the socio-coherent, which Vygotskji mean. Communication is an important prerequisite in the socio-cultural interaction. It affected in turn by various factors, like cultural affinities, and how to speak and the tone used.

Den svenska lärarkåren har förändrats under de senaste åren. Fler lärare med olika utbildningsbakgrund har börjat arbeta i den svenska skolan. Detta skapar nya utmaningar för rektorn som den pedagogiska ledaren att leda och skapa förutsättningar för det kollegiala lärandet bland skolans pedagoger. Genom en fenomenologisk ansats undersöks de utländska lärarnas upplevelser av det kollegiala lärandet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem utländska lärare. De har fått beskriva deras upplevelse av och förväntningar kring men också de möjligheter och utmaningar de stött på i samband med det kollegiala lärandet på skolan. Hur begreppet utländsk lärare används i denna studie förklaras i introduktionen. Huvudsakliga resultaten visar att de intervjuade lärarna upplever kollegialt lärande som ett samarbete mellan de som ingår i kollegiet men detta samarbete kunde se ut på olika sätt. En del lärare såg det som ett samarbete för att exempelvis spara tid eller underlätta planering medan andra såg det som ett sätt att utveckla sin egen och andras praktik. De intervjuade lärarna upplever att engagemang från skolledare och kollegor är en nyckelfaktor när det kommer till det kollegiala lärandet men sättet de två yrkesgrupperna förväntades visa sitt engagemang var olika. Av kollegor förväntade de sig att de skulle vara förberedda och delta aktivt medan skolledare förväntades vara insatta, skapa förutsättningar för och värdesätta detta arbete. Vidare upplevde de att de bidrog till det kollegiala lärandet först efter att de stärkt sitt akademiska språk och kommit in i den svenska skolkontexten som enligt de intervjuade lärarna skedde först när de började arbeta i den svenska skolan. Studien visar också att de utländska lärarna initialt inte känner sig rustade för den svenska skolan trots att de förvärvat en svensk lärarexamen.   Studien visar att rektorer behöver stärka handledningen av de utländska lärarna när de börjar arbeta i den svenska skolan. Handledningen ska i första hand handla om att komma in i den svenska skolkontexten.  De utländska lärarna behöver också stöttas i utvecklingen av deras akademiska språk för att i ett tidigt skede vara en del av det kollegiala lärandet på skolan. / In recent years, more teachers from different educational backgrounds have started working in Swedish schools. This creates new challenges for principals who, as pedagogical leaders, must lead and create appropriate opportunities for collegial learning among their educators. Through a phenomenological approach, immigrant teachers' experiences of collegial learning have been examined. Semi structured interviews were conducted with five immigrant teachers.  These teachers were given the chance to discuss their experiences of collegial learning, their expectations, opportunities and challenges that they encountered in connection with collegial learning at the school. The way the term immigrant teacher is used in my study is explained in the introduction.    The main results show that the interviewed teachers view collegial learning as a collaboration between those who are part of the college, but this collaboration differed in approach. Some teachers saw it as a collaboration to save time or facilitate planning while others saw it as a way to develop their own and others' practice. The interviewed teachers feel that commitment from school leaders and colleagues is the primary factor when it comes to collegial learning, but the way the two professional groups were expected to show their commitment was different. Colleagues are expected to be prepared and participate actively, while school leaders were expected to be experienced, create conditions for and value this work. Furthermore, they felt that they could only contribute to collegial learning after they had strengthened their academic language and immersed themselves into the Swedish school context, which, according to the interviewed teachers, only happened once they started working in Swedish schools. The study also shows that the immigrant teachers initially do not feel equipped for the Swedish school despite having acquired a Swedish teaching degree. The study shows that principals need to strengthen their guidance of immigrant teachers when they start working in the Swedish schooling system. This guidance should primarily be about supporting immigrant teachers to adapt into the Swedish school context. Immigrant teachers also need to be supported in the development of their academic language from an early stage, in order to be able to be part of the schools collegiate learning.