<p>Sammanfattning</p><p>Invandringen är en realitet i dagens samhälle. Skolan har här en viktig roll och ett stort ansvar i mottagandet av de nya barnen och ungdomarna med invandrarbakgrund. Det är intressant att fråga sig hur skolan och undervisningen förhåller sig och anpassar sig till de</p><p>nya omständigheterna. I styrdokumenten finns en medvetenhet kring mångkulturalitet och interkulturalitet. Samtidigt skall det gemensamma kulturarvet utgöra en trygghet och en gemensam plattform i undervisningen.</p><p>Mot bakgrund av den realitet dagens skola befinner sig i och den kontrastförhållande som syns i styrdokumentet, syftar befintlig uppsats till en undersökning av hur lärare och invandrarelever ser på historieämnets roll i det mångkulturella klassrummet. Detta</p><p>eftersträvas göra genom forskningsfrågorna ”Hur förstår lärare och elever historia som begrepp och undervisning?”, ”I vilken grad nyttjas elevernas bakgrund och erfarenhet i undervisningen?” och slutligen ”Hur arbetar skolan med elevernas historiemedvetande?”.</p><p>Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i den danske historiedidaktikern Bernard Eric Jensens tolkning av historiemedvetande, vilket ses som ”ett samspel mellan människors</p><p>dåtidstolkning, nutidsförståelse och framtidsförväntan”.53 Jensens ståndpunkt tar avstamp i dels att människans historiemedvetande fungerar som en ofrånkomlig del av hennes identitet, sociala kunskaper och handlingar, dels att människan både som individ och som</p><p>grupp är både skapad av och skapare av historia.</p><p>Respondenterna i föreliggande studie utgörs av tre So-lärare på högstadiet och åtta invandrarelever varav sju går på högstadiet och en på gymnasiet.</p><p>Slutsatsen är att den interkulturella och mångkulturella undervisning med eleverna och deras historiemedvetande i centrum, som förespråkas av historiedidaktiker, i styrdokument,och av de intervjuade lärarna, tillämpas inte. Istället dominerar en förhållandevis traditionstillämpad historieundervisning. Användning och bearbetning av elevernas historiemedvetande, mångkulturaliteten samt interkulturaliteten formar sig i sporadiska då-nuförbindelser och i vissa kopplingar till eleverna.</p> / <p>Abstract</p><p>Sweden is a multicultural society. The school plays an important part and has a great responsibility concerning the reception of young people with immigrant backgrounds. It is important to highlight the way schools handle the new circumstances. The school</p><p>curriculum expresses a consciousness regarding multiculturality and interculturality.Moreover, the cultural heritage.</p><p>The aim of this study is to examine how teachers and immigrant pupils see the subject history in the multi-cultural classroom. Both the curriculum and the school reality are in focus. The study is based on the following questions:</p><p>How do teachers and pupils understand history as a concept and a subject?</p><p>Are the backgrounds and experiences of the pupils used in the teaching?</p><p>How does school deal with the historical consciousness of the pupils?</p><p>The theoretical approach of this essay is the Danish historian Bernard Eric Jensen’s interpretation of “historical consciousness”, which is defined as the understanding of the interaction between the past, the present and the future. This interaction constitutes a</p><p>fundamental part of human identity, social behaviour and actions, which make people as individuals and as groups both created by history and creators of history.</p><p>This study is based on interviews with three history teachers at Swedish “högstadiet”(secondary school/junior high school) and eight pupils with immigrant backgrounds.</p><p>The conclusion of the study is that, contrary to the guide-lines of the curriculum, no focus on the pupils historical consciousness is applied in the teaching of history. Even though the interviewed teachers stress the importance of such a perspective, pupils´ own</p><p>experiences tend to be excluded or only occasionally used in the teaching.</p>

Sammanfattning Invandringen är en realitet i dagens samhälle. Skolan har här en viktig roll och ett stort ansvar i mottagandet av de nya barnen och ungdomarna med invandrarbakgrund. Det är intressant att fråga sig hur skolan och undervisningen förhåller sig och anpassar sig till de nya omständigheterna. I styrdokumenten finns en medvetenhet kring mångkulturalitet och interkulturalitet. Samtidigt skall det gemensamma kulturarvet utgöra en trygghet och en gemensam plattform i undervisningen. Mot bakgrund av den realitet dagens skola befinner sig i och den kontrastförhållande som syns i styrdokumentet, syftar befintlig uppsats till en undersökning av hur lärare och invandrarelever ser på historieämnets roll i det mångkulturella klassrummet. Detta eftersträvas göra genom forskningsfrågorna ”Hur förstår lärare och elever historia som begrepp och undervisning?”, ”I vilken grad nyttjas elevernas bakgrund och erfarenhet i undervisningen?” och slutligen ”Hur arbetar skolan med elevernas historiemedvetande?”. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i den danske historiedidaktikern Bernard Eric Jensens tolkning av historiemedvetande, vilket ses som ”ett samspel mellan människors dåtidstolkning, nutidsförståelse och framtidsförväntan”.53 Jensens ståndpunkt tar avstamp i dels att människans historiemedvetande fungerar som en ofrånkomlig del av hennes identitet, sociala kunskaper och handlingar, dels att människan både som individ och som grupp är både skapad av och skapare av historia. Respondenterna i föreliggande studie utgörs av tre So-lärare på högstadiet och åtta invandrarelever varav sju går på högstadiet och en på gymnasiet. Slutsatsen är att den interkulturella och mångkulturella undervisning med eleverna och deras historiemedvetande i centrum, som förespråkas av historiedidaktiker, i styrdokument,och av de intervjuade lärarna, tillämpas inte. Istället dominerar en förhållandevis traditionstillämpad historieundervisning. Användning och bearbetning av elevernas historiemedvetande, mångkulturaliteten samt interkulturaliteten formar sig i sporadiska då-nuförbindelser och i vissa kopplingar till eleverna. / Abstract Sweden is a multicultural society. The school plays an important part and has a great responsibility concerning the reception of young people with immigrant backgrounds. It is important to highlight the way schools handle the new circumstances. The school curriculum expresses a consciousness regarding multiculturality and interculturality.Moreover, the cultural heritage. The aim of this study is to examine how teachers and immigrant pupils see the subject history in the multi-cultural classroom. Both the curriculum and the school reality are in focus. The study is based on the following questions: How do teachers and pupils understand history as a concept and a subject? Are the backgrounds and experiences of the pupils used in the teaching? How does school deal with the historical consciousness of the pupils? The theoretical approach of this essay is the Danish historian Bernard Eric Jensen’s interpretation of “historical consciousness”, which is defined as the understanding of the interaction between the past, the present and the future. This interaction constitutes a fundamental part of human identity, social behaviour and actions, which make people as individuals and as groups both created by history and creators of history. This study is based on interviews with three history teachers at Swedish “högstadiet”(secondary school/junior high school) and eight pupils with immigrant backgrounds. The conclusion of the study is that, contrary to the guide-lines of the curriculum, no focus on the pupils historical consciousness is applied in the teaching of history. Even though the interviewed teachers stress the importance of such a perspective, pupils´ own experiences tend to be excluded or only occasionally used in the teaching.

Detta examensarbete är en kvalitativ undersökning av hur svenska religionslärare ser på sitt ämnes roll i ett mångreligiöst samhälle, samt hur de ser på de förändringar som genomförts i kursplanen samt hur de gör för att uppfylla läroplanenernas krav på objektivitet. Många lärare menar att ämnet har utökats med nya moment, såsom religion i förhållande till vetenskap, men att tiden för kurserna inte utökats. Resultatet har därför enligt en lärare blivit mindre tid till fördjupning. Alla lärare i undersökninge säger att man försöker behandla alla religioner rättvist och neutralt, men man menar samtidigt att det gäller att vara medveten om att man aldrig helt kan uppnå neutralitet.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur verksamma historielärare pratar om och arbetar med det mångkulturella uppdraget som ligger latent i all undervisning i skolan. Mångkulturalitet i det här avseendet fokuserar på hur lärare tänker kring etnisk mångfald och på hur detta avspeglas i undervisningen. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har historielärare som är genuint intresserade av mångfaldsfrågor intervjuats, eftersom ett genuint intresse också betyder en större medvetenhet om sin historieundervisning utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Metoden som används är kvalitativ, eftersom detta har kunnat ge det bästa resultatet, då uppsatsen handlar om att få ta del av verksamma lärares erfarenheter, tankar och dagliga arbete. För att kunna tolka lärarnas utsagor har en modell som är en sammanställning av olika forskares resultat gällande det mångkulturella perspektivets integrering i historieundervisningen använts. Resultatet från intervjuerna har visat att lärarnas arbetssätt inte når den högsta nivån av integrering (trots att lärarna har ett genuint intresse för mångfaldsfrågor), vilket gör att man börjar tvivla på om en total mångkulturell integrering är möjlig. Dessutom visar resultatet att lärare har en tendens till att beskriva sin undervisning med ord som gör att man kan härleda till enligt den tyska eller den anglosaxiska historiedidaktiken. / Abstract The purpose of this essay is to present a depiction of how history teachers talk about and work with school’s multicultural mission. Multiculturalism in this sense focuses on how teachers think about ethnic diversity and how it can be seen in the teaching itself. In order to fulfill the purpose of this essay some teachers with a genuine interest in questions about multiculturalism have been interviewed. Since a genuine interest also implies a higher awareness about the multicultural perspective in teaching. To get teachers’ personal experiences and thoughts on education and the multicultural mission a qualitative method is used, which will provide the best result. A model that put together different researchers’ result about different levels of multicultural integration has been used to interpret the teachers’ statements. The result from the interviews show that the teachers’ work with the multicultural perspective does not reach the highest level of multicultural integration in the model (even though the teachers have a genuine interest in questions about multiculturalism), and this result raises a doubt if the highest level of integration is even possible for teachers to achieve. The result also shows that teachers use words when they talks about their teaching that point to either German or Anglo-Saxon didactics.

Due to the constantly evolving globalization of our societies, it is highly relevant to investigate how the Swedish civics teaching works to educate students into becoming well-functioning democratic citizens, who are well adapted to their multicultural environment. Thereby this study aims to explore five upper secondary school civic teachers’ attitudes towards incorporating multicultural teaching in their mission to provide students with a fulfilling democratic education. This study will therefore be constructed with the use of semi-structured interviews in order to answer this complex, yet important field of civic didactics. Moreover, the previously mentioned civics teachers’ narratives are mainly examined and analysed in relation to J.A Bank’s theory for multicultural education, as well as S. Långström and A. Virtas’ theory: in- and about democracy teaching. As will be presented, the results of this study indicate that the relationship between multicultural teaching and democracy education is as most obvious in the curricular incorporation of democratic values in the civics-teaching classroom. Based on the results of this study, the students are given opportunities to develop several types of democratic abilities that are connected to achieving an active, well-functioning, democratic citizenship. In addition, the results imply that the teachers find the inclusion of multicultural issues to their teaching to be slightly challenging, yet prosperous for their students’ further democratic advancement.

Syftet med denna studie är att genom en analys av fyra utdrag ur Linnea Axelssons lyrikepos Ædnan undersöka karaktärernas upplevelser som samiska kvinnor i det svenska majorietssamhället. Med utgångspunkt i den postkoloniala och den feministiska postkoloniala teorin diskuteras verkets användbarhet i svenskundervisningen på gymnasiet. Studien visar att verket och karaktärerna riktar en postkolonial kritik mot det svenska majorietssamhället. Verket lämpar sig väl för svenskämnets litteraturdel eftersom den berör flera aspekter inom ämnets centrala innehåll. Karaktärerna har analyserats utifrån teman makt och identitet, vilket är lämpliga teman för att även i undervisningen belysa mångkulturalitet och utanförskap. Att verket representerar en postkolonial kritik utifrån karaktärernas upplevelser som same och kvinna har i studien varit fördelaktigt i didaktiska sammanhang då det berör både det centrala innehållet i svenskämnet och skolans värdegrundsuppdrag. Potentialen med verket är därmed stor eftersom eleverna genom karaktärerna kan få kunskap om minoritetsgruppers relation till majorietssamhället samt själva få insikt om normer och värderingar som det västerländska samhället bygger på.

<p>Studien utfördes med syfte att belysa några rektorers och lärares syn på skolan som mångkulturell arbetsplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna; Vilka föreställningar har lärare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mångkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lärare på tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer få en ökad förståelse och samtidigt få en bild av hur rektorer och lärare hanterar eventuella problem som kan uppstå på grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola. Vårt syfte med urvalet var att hitta olikheter i hur det mångkulturella kan framträda. Resultatet av intervjuerna visade att de flesta informanterna tolkade den mångkulturella skolan som en skola där det måste finnas etnisk heterogenitet bland eleverna. På en av skolorna sågs dock varje enskild elev som bärare av en kultur oavsett vilken etnisk bakgrund den har. Vi fann vidare att skolorna vi besökte inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt till eleverna. I den litteratur som vi har studerat fann vi att den mångkulturella undervisningen är den som bäst främjar mötet med elever med en mångkulturell bakgrund. Skulle lärarna arbeta efter detta förhållningssätt skulle det skapas undervisningssituationer som gör att elever med skilda erfarenheter och synsätt kunna lära av varandra och få en större tolerans till olikheter.</p>

<p>Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ”den mångkulturella skolan” ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella skolan. Denna studie grundar sig på intervjuer av fem utlandsfödda lärare och tre skolledare. Vi har konstaterat att lärarna i vår studie ser sig själva som en tillgång för både skolan och eleverna. Även skolledarna i vår undersökning resonerar på ett likvärdigt sätt. Vår slutsats blir, trots den positiva responsen från intervjuerna, att den mångkulturella skolan inte till fullo använder sig av den utlandsfödda läraren. Detta kan bero på okunskap och rädsla för det främmande. Det stora problemet blir därför att få skolledare att våga ta första steget och öppna upp skolorna för lärare med utländsk bakgrund.</p><p>With this essay, we have approached the subject of “the multicultural school” from the teacher's perspective. A multicultural school is often interpreted as a school with students from an assorted range of cultural backgrounds. Unfortunately in these matters the teachers with foreign backgrounds are often forgotten. The objective of this study is to examine these teachers' views about their role in the multicultural school. This study bases itself on interviews of five foreign teachers and three principals. We have established that the teachers in our study see themselves as an asset for both the school and the students. The principals in our survey reason in the same equivalent way. Our conclusion is, despite the positive response from the interviews, that the multicultural school does not utilise the foreign teachers to their full extent. This can depend on ignorance or fear for the unknown. The main problem is how to make principals endeavour to take the first step and facilitate the entrance to the school for the teachers with a foreign background.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ”typiska” är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning.</p>

Studien utfördes med syfte att belysa några rektorers och lärares syn på skolan som mångkulturell arbetsplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna; Vilka föreställningar har lärare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mångkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lärare på tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer få en ökad förståelse och samtidigt få en bild av hur rektorer och lärare hanterar eventuella problem som kan uppstå på grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola. Vårt syfte med urvalet var att hitta olikheter i hur det mångkulturella kan framträda. Resultatet av intervjuerna visade att de flesta informanterna tolkade den mångkulturella skolan som en skola där det måste finnas etnisk heterogenitet bland eleverna. På en av skolorna sågs dock varje enskild elev som bärare av en kultur oavsett vilken etnisk bakgrund den har. Vi fann vidare att skolorna vi besökte inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt till eleverna. I den litteratur som vi har studerat fann vi att den mångkulturella undervisningen är den som bäst främjar mötet med elever med en mångkulturell bakgrund. Skulle lärarna arbeta efter detta förhållningssätt skulle det skapas undervisningssituationer som gör att elever med skilda erfarenheter och synsätt kunna lära av varandra och få en större tolerans till olikheter.