Syftet med denna studie är att genom en analys av fyra utdrag ur Linnea Axelssons lyrikepos Ædnan undersöka karaktärernas upplevelser som samiska kvinnor i det svenska majorietssamhället. Med utgångspunkt i den postkoloniala och den feministiska postkoloniala teorin diskuteras verkets användbarhet i svenskundervisningen på gymnasiet. Studien visar att verket och karaktärerna riktar en postkolonial kritik mot det svenska majorietssamhället. Verket lämpar sig väl för svenskämnets litteraturdel eftersom den berör flera aspekter inom ämnets centrala innehåll. Karaktärerna har analyserats utifrån teman makt och identitet, vilket är lämpliga teman för att även i undervisningen belysa mångkulturalitet och utanförskap. Att verket representerar en postkolonial kritik utifrån karaktärernas upplevelser som same och kvinna har i studien varit fördelaktigt i didaktiska sammanhang då det berör både det centrala innehållet i svenskämnet och skolans värdegrundsuppdrag. Potentialen med verket är därmed stor eftersom eleverna genom karaktärerna kan få kunskap om minoritetsgruppers relation till majorietssamhället samt själva få insikt om normer och värderingar som det västerländska samhället bygger på.

Former studies shows that teachers and students often experience lyric poetry as complicated and inaccessible. Simultaneously, there are multiple studies that shows the benefits of learning about lyric poetry, and the importance of working with the fundamental values of the school system. This study aims to offer an alternative to the traditional teaching of poetry through a so called verse novel (prosalyrik) which would meet the fundamental values of said school system through reading and literature. By using a thematic analysis constructed by Harry Martinsons Aniara (1956) and Linnéa Axelssons Ædnan (2018) themes regarding gender and ecocriticism were found. These themes could be linked to the fundamental values of the school system and used in the teaching of poetry. Verse novels, with its specific affordance, have been shown to favour dyslexic students as well as those who struggle with reading. This study also gives insight into the teaching practices of teachers who incorporates verse novels in their teaching. Verse novel allows teachers to use their time more efficiently to cover more of the curriculum content. / Forskning visar att lärare och elever ofta upplever lyrik som komplicerat och otillgängligt. Samtidigt finns flera studier som talar om de klara didaktiska fördelarna med att lära sig om lyrik, samt vikten av att arbeta med skolans värdegrund. Denna studie vill erbjuda alternativ till traditionell lyrikundervisning genom den så kallade prosalyriken för att beröra värdegrundsarbetet genom litteratur. Genom en tematisk analys där Harry Martinsons Aniara (1956) och Linnéa Axelssons Ædnan (2018) har analyserats ur ett genusperspektiv och ett ekokritiskt perspektiv hittas teman som kan kopplas till skolans värdegrund och som därmed är lämpade för att användas i undervisningen. Verkens specifika form och dess affordans visar att texterna kan underlätta för lässvaga elever och elever med dyslexi, vilket tidigare forskning bekräftar. Studien visar också att lärare kan använda tematiskt arbete med prosalyrik för att tidseffektivisera undervisningen.