Denna studie analyserar disciplinärenden på Uppsala högre allmänna läroverk mellan 1895 och 1927. Syftet med undersökningen är att studera hur ett kollegium förmedlar sina strukturerande praktiker genom disciplinering för att därigenom urskilja de ideal som rådde på läroverket. De disciplinärenden som återfunnits i kollegiets protokoll har i samtliga fall rört möjligheten till förvisning från läroverket, vilket innebär att läroverkskollegiet fått resonera för sin ståndpunkt i de olika förseelserna. Utifrån Bourdieus teoretiska begreppsvärld undersöks kollegiets strukturerande praktiker och dispositioner, samt hur kollegiet förhöll sig till lärjungars sociala strategier. Källmaterialet har undersökts både kvalitativt och kvantitativt. För att urskilja kollegiets habitus och dess strukturerande praktiker har en kvalitativ textanalys använts, medan en kvantitativ textanalys använts för att sammanställa lärjungarnas sociala strategier. Resultaten av studien visar, utifrån disciplinärenden, att Uppsala högre allmänna läroverk var en institution för social reproduktion. Borgerligheten skickade sina söner till läroverket för att dessa skulle ackumulera utbildningskapital och ta del av de borgerliga mansidealen. Genom kollegiets strukturerande praktiker främjades kamratuppfostran, där ärlighet och hederlighet var centrala delar av den sociala världen. Studien visar också att våld var en viktig del i den manlighetsuppfostran som skedde på läroverket.

Thesis (doctoral)--deutschen und österreichischen Universitaten, 1850. / Includes bibliographical references (p. 249-299) and indexes.

I denna studie utgick vi från tre syften och det första syftet var att synliggöra hur skolpersonal i skolor arbetar med nätmobbning, studiens andra syfte var att se hur personalen kommunicerar med varandra angående arbetet med nätmobbning och studiens tredje syfte var att se vilka utmaningar respondenterna ser i arbetet kring nätmobbning. Tolv respondenter från olika delar av skolans verksamhet deltog i studien, de som deltog i studien var fritidspedagoger, grundskollärare, fältassistent, caféansvarig samt kurator. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer vid empiriinsamlingen då vi önskade få en övergripande bild av hur arbetet mot nätmobbning såg ut. I vår analys använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som vi sedan transkriberade med hjälp av inspelat material från intervjusamtalen, att använda sig av transkriberingar underlättade analysarbetet. Av studien framkom det att respondenterna anser att föräldrar har ett stort ansvar i det förebyggande arbetet, som ibland inte efterlevs och konflikter följde med in skolan och påverkade verksamhet. Studien visade också att majoriteten av respondenterna inte gör skillnad på traditionell mobbning och nätmobbning. Respondenterna berättade däremot att de jobbat mycket med värdegrundsfrågor och alltså inte med nätmobbning specifikt. Vår studie visar att samarbetet mellan skolpersonal och föräldrar behöver förbättras för att motverka och förebygga nätmobbning. Men även att ett förtydligande av skillnaden mellan traditionell- och nätmobbning är nödvändigt. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

Syftet med föreliggande uppsats är att bidra med kunskap om hållbart lärararbete inom förskollärarprofessionen. I fokus står förskollärares uppfattningar angående vad som kan bidra till att hålla ett helt yrkesliv. Frågeställningen som besvaras i studien är "Vad uppfattar förskollärare vara betydelsefullt för ett hållbart lärararbete?". Detta är en angelägen fråga att udnersöka då många inom både förskollärar- och barnskötarprofessionen tvingas att lämna yrket inom förskolan på grund av sjukskrivning eller väljer att lämna yrket av andra anledningar. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och då fokus sätts på förskollärares uppfattningar av hållbart lärararbete används en fenomenografisk ansats som metod. För att få svar på frågeställningen har intervjuer med fyra yrkesverksamma förskollärare genomförts. Svaren från intervjuerna har kompletterats med reflektioner från rektorn på förskolan.  Resultatet från studien visare de deltgagande förskollärarnas uppfattningar av vad som kan bidra till hållbarthet inom professionen. Enligt förskollärarna ingår flera delar i detta och det finns en viss variaion i förskollärarnas uppfattningar kring hållbarhet. De delar som framträder som betydelsefullt för ett hållbart lärararbete är att sträva efter att ha ett öppet klimat, generositet och samsyn i kollegiet, balans mellan arbete och återhämtning, en tydlig och genomtänkt organisation av arbetet samt att få möjlihget att utvecklas både personligt och yrkesmässight. Vad som också uppfattas som betydelsefullt för att hålla och trivas som förskollärare, men som är svårare att påverka, är att ha en lyhörd och engagerad chef och även barnens och förärldrarnas respons på det arbete som utförs. / The purpose of the present study is to contribute knowledge about sustainable teacher work within the pre-school teacher profession. The focus is on preschool teachers' perceptions of what can help to maintain a full professional life. The question that is answered in the study is "What do preschool teachers consider to be important for sustainable teacher work?". This is an urgent matter to seek out as many in both the preschool teacher and childcare profession are forced to leave the profession within the preschool due to sick leave or choose to leave the profession for other reasons. The study is based on a socio-cultural perspective and when the focus is on preschool teachers' perceptions of sustainable teacher work, a phenomenographic approach is used as a method. In order to get answers to the question, interviews with four professional preschool teachers were conducted. The answers from the interviews have been supplemented by reflections from the headmaster at the preschool. The results of the study show the participating preschool teachers' perceptions of what can contribute to sustainability in the profession. According to preschool teachers, several parts are included in this and there is a certain variation in preschool teachers' perceptions of sustainability. The parts that appear to be important for sustainable teacher work are to strive to have an open climate, generosity and consensus in the college, a balance between work and recovery, a clear and well thought out organization of the work and to be able to develop both personal and professional view. What is also perceived to be important in keeping and prospering as a preschool teacher, but which is more difficult to influence, is to have a responsive and committed manager and also the children's and parents' response to the work that is being done