Bakgrund:Utifrån aspekten att det är en hård arbetsmarknad och uppfattningen om att behöva ha en utbildning som en väg in på arbetsmarknaden vill vi undersöka vilken inställning studenter har till sina studier.Syfte:Vårt syfte är att undersöka studenters inställning till studier samt undersöka om aspekter som extraarbete, utbildningsprogrammets storlek samt kontakten med studiekamrater, föreläsare och feedback från examinatorer kan påverka studenternas inställning.Metod:Utifrån en kvantitativ metod har vi genomfört en enkätundersökning.Resultat:Det som framkom i vår studie när vi analyserade studenterna i allmänhet var att de mest framträdande anledningarna till att studera var för att utöka sin kunskap, uppnå ett specifikt yrke och för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Det som var minst framträdande var att man studerade för att träffa nya vänner samt att ett aktivt studentliv var viktigare än studierna. Resultatet påvisar också att de yngre studenterna var mer benägna att studera för att utöka sin kunskap. Dem yngre var dessutom mer benägna till att studera för att träffa nya vänner, de ansåg även i högre utsträckning än de äldre studenterna att ett aktivt studentliv var viktigare än studierna. Den största skillnaden i kön var att kvinnorna var mer benägna att studera för att uppnå ett specifikt yrke än vad männen var.

<p>Självvärdering – en fenomenografisk undersökning om hur gymnasielärare utvecklar professionalism är ett examensarbete som syftar till att belysa hur gymnasielärare utvecklar sin professionalism, det vill säga sina yrkesmässiga kunskaper. Den svenska skolan är målstyrd, vilket innebär att det delvis är lärarna som skall utarbeta vägen till målen. Det är därför viktigt att lärarna har möjligheter och förmåga att kontinuerligt utveckla sina kunskaper. Självvärdering har framförts i en skrivelse från regeringen (2001/02: 188), samt av de båda lärarfacken (Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund 2005) som en utgångspunkt och ett tillvägagångssätt för att finna och arbeta med de sidor av sitt arbete som läraren vill stimulera till utveckling. Genom intervjuer med nio lärare om deras självvärdering och en textanalys av transkriberingarna, visas att lärarna använder självvärdering på olika sätt. Det vanligaste är att man reflekterar individuellt, och att det överlag är sällsynt med samtal lärare emellan kring peda-gogiska frågor. Det mesta av lärarnas utvecklingsarbete görs utan någon speciell systematik eller dokumentation. Undersökningen visar också att lärarna utvecklar sin professionalism genom att fokusera elevernas engagemang under lektionerna, samt att eleverna utvecklar en förståelse av ämneskunskaper. Lärarna ägnar också mycket tid åt att fundera kring ifall det valda upplägget av undervisningen når de mål som eftersträvas. Jag menar att skolan skulle ha mycket att vinna på att det blev ett ökat utbyte mellan lärare om allehanda pedagogiska eller ämnesmässiga spörsmål. Det baseras bland annat på att jag själv fann att de intervjuer som jag genomförde gav mig väsentliga och relevanta lärdomar.</p>

Självvärdering – en fenomenografisk undersökning om hur gymnasielärare utvecklar professionalism är ett examensarbete som syftar till att belysa hur gymnasielärare utvecklar sin professionalism, det vill säga sina yrkesmässiga kunskaper. Den svenska skolan är målstyrd, vilket innebär att det delvis är lärarna som skall utarbeta vägen till målen. Det är därför viktigt att lärarna har möjligheter och förmåga att kontinuerligt utveckla sina kunskaper. Självvärdering har framförts i en skrivelse från regeringen (2001/02: 188), samt av de båda lärarfacken (Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund 2005) som en utgångspunkt och ett tillvägagångssätt för att finna och arbeta med de sidor av sitt arbete som läraren vill stimulera till utveckling. Genom intervjuer med nio lärare om deras självvärdering och en textanalys av transkriberingarna, visas att lärarna använder självvärdering på olika sätt. Det vanligaste är att man reflekterar individuellt, och att det överlag är sällsynt med samtal lärare emellan kring peda-gogiska frågor. Det mesta av lärarnas utvecklingsarbete görs utan någon speciell systematik eller dokumentation. Undersökningen visar också att lärarna utvecklar sin professionalism genom att fokusera elevernas engagemang under lektionerna, samt att eleverna utvecklar en förståelse av ämneskunskaper. Lärarna ägnar också mycket tid åt att fundera kring ifall det valda upplägget av undervisningen når de mål som eftersträvas. Jag menar att skolan skulle ha mycket att vinna på att det blev ett ökat utbyte mellan lärare om allehanda pedagogiska eller ämnesmässiga spörsmål. Det baseras bland annat på att jag själv fann att de intervjuer som jag genomförde gav mig väsentliga och relevanta lärdomar.

Syftet med vår studie har varit att undersöka förskollärares uppfattningar om det lärande som sker i barns fria lek, med fokus på förskollärarens egen roll och förhållningssätt. För att synliggöra förskollärarnas tankar om ämnet valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har varit delvis struktur-erade vilket innebär att vi har haft möjlighet att påverka frågeställningarna beroende på våra informanters svar. I resultatet har det framkommit att samtliga av de fem förskollärare vi har intervjuat tycker att det är viktigt att barn lär sig socialt samspel i den fria leken. Samtliga pratar även om att barn utvecklar sitt språk när de leker med andra barn. Utöver det har förskollärarna olika fokus, där vissa fokuserar på ämneskunskaper så som matematik eller naturkunskap medan andra fokuserar på kompetenser så som fantasi och kreativitet. I diskussionen har vi kunnat visa på kopplingar mellan vilket lärande förskol-lärarna fokuserar på, vilken roll de tar i den fria leken, samt deras uttalanden om utbildning och kollegial reflektion. Vi ställde resultatet från vår studie mot tidigare forskning inom området och kunde visa att det i stor utsträckning överensstämde med andra författares studier. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Å arbeide som miljøarbeider i psykisk helsevern er krevende, og kan føre til utmattelse, utbrenthet og sykemeldinger. Dette forskningsarbeidet har som tema hvordan veiledning kan være helsefremmende for de som deltar. Med utgangspunkt i Aaron Antonovskys teori om salutogenese og sense of coherence, på norsk opplevelse av sammenheng, har jeg undersøkt hvordan veiledning kan bidra til en slik opplevelse av sammenheng. Gjennom en kvalitativ studie med dybdeintervju av tre miljøarbeidere som arbeider i psykisk helsevern, har jeg sett på hvordan elementer i veiledning bidrar til opplevelse av begripelighet, håndterbarhet og mening. Jeg har hatt et spesielt fokus på narrativer og nyskriving av historien, som en måte å skape sammenheng i tilværelsen. For analysering av datamaterialet har jeg brukt både en Voice Centred Relational- metode og Interpretativ Phenomenological Analysis (IPA). Studien viser at det er betydningsfullt for opplevelse av sammenheng å få hjelp til å sette ord på erfaringer og å reflektere over egen person og praksis. Det er også betydningsfullt å være i deltager i en gruppe. Forskningen min viste at i tillegg til veiledningsgrupper var det et viktig supplement at miljøarbeiderne også får kollegaveiledning og kollegial bistand i avdelingen der de jobber. Forskning som kunne vært interessant i kjølvannet av denne studien, men som det ikke har vært mulighet for å gjøre innenfor oppgavens rammer er om kjønn har betydning for hvordan veiledning oppleves, og veiledning som kompetansehevende verktøy. / Working as a social worker in mental health care is demanding, and can lead to exhaustion, burnout and sick leave. This thesis is based on a qualitative research project where the main topic is how counseling can be health enhancing for those who participate. Empirical basis are in-depth interviews with three social workers working in mental health care. The research material is viewed through the lenses of Aaron Antonovsky’s theory on salutogenesis and sense of coherence. Analysis the data I have used both Voice Centred Relational method and Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The aim has been to examine how counseling can contribute to a sense of coherence. More specifically I have looked at how elements in counseling contribute to experience of comprehensibility, manageability and meaningfulness. I have had a special focus on narratives and rewriting of one's history as a way to create coherence in the existence. The study shows that to articulate experiences and reflect on own person and practice is an important contribution in creating and maintaining sense of coherence. It is also significant to participate in a group. My research showed that in addition to counseling groups, colleague counseling and collegial assistance in the department where they work, is an important supplement for the social workers that participated in the study. In the wake of this study I find it would be both interesting and useful to do research into the role of gender in counseling: to take a look at how men and women experience counseling, and its use as a tool for increasing competency. This lies outside of this project and cannot be investigated at this time.

No description available.

Detta examensarbete behandlar upplevelserna av forskningscirkeln som kompetens- utvecklingsmetod vid en svensk högstadieskola. Syftet med studien är att skapa en ögonblicksbild av forskningscirkelns uppstartsfas och se om det finns en korrelation mellan skolledningens och lärarnas upplevelse av och syn på användandet av forskningscirkeln som kompetens- och skoltvecklingsmetod. Då studien inriktar sig mot ett avgränsat fenomen så väljer jag att använda mig av en fenomenologisk metodansats vilket leder till en kvalitativ studie bestående av fem semistrukturerade intervjuer, två av informanterna representerar skolledning och initiativtagare till forskningscirkeln och tre informanter är ämneslärare inom matematik och naturorienterande ämnen på skolan.Resultaten från intervjuerna visar på att det finns en god korrelation mellan ledningsgrupp och ämneslärares synsätt gällande användandet av forskningscirkeln som metod för kompetens- och skolutveckling. Användandet av en kollegial kompetensutvecklingsmetod som är forskningsbaserad är väl förankrad hos alla informanterna. Däremot finns det en mindre tilltro hos ämneslärarna till metoden som enda individuell kompetensutvecklingsmetod under ca fyra terminer, utan här finns en önskan om korta och avgränsade kompletterande utvecklingsinsatser. Den tydligaste diskrepansen finns i de långsiktiga målbilderna för forskningscirkeln där ledningsgruppen talar om lärande organisation, framtagande av beprövad erfarenhet och ökad måluppfyllelse medan ämneslärarna inte känner att det finns någon tydlig kommunicerad målbild men ser att det finns en potential för fortsatt kollegial kompetensutveckling och skolutveckling.

Denna studies övergripande syfte är att bidra med kunskap om specialpedagogens roll i skolutveckling genom sitt uppdrag som kvalificerad samtalspartner i handledning, samt vilka hinder och möjligheter de möter i sin handledande praktik. Studiens teoretiska ramverk är teorin om praktikarkitekturer och begreppen talandet, görandet och relaterandet används som ett teoretiskt ramverk genom hela studien. Studiens metod är av kvalitativ karaktär och vår empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger verksamma från förskolan till gymnasiet. Vårt resultat visar att förutsättningar för handledning kan skapas genom att kommunicera syfte, mål, förväntningar och roller med de handledda vilket skapar goda förutsättningar för specialpedagoger att bedriva skolutveckling. Faktorer som vårt resultat visar påverkar specialpedagogens handledande roll i skolutveckling är förutsättningar för tid, förståelse för begreppet handledning, samarbete med skolledning och klargörande av förväntningar. Resultatet visar att specialpedagoger använder stor del av sin tid till att bedriva kvalificerade samtal och kompetens om hur dessa samtal ska genomföras lyfts fram. Samtliga specialpedagoger uppfattar att de i kvalificerade samtal förväntas vara experter vilket påverkar dem om samtalen antar en rådgivande eller reflekterande form. Förväntningar på specialpedagogens roll i skolsystemet påverkar och påverkas av relationella arrangemang, göranden samt hur man talar om handledningens syfte i skolans organisation i ett förebyggande och främjande arbete. Forskningsläget gällande den specialpedagogiska handledningen visar att ämnet är komplext och att begreppet handledning får olika betydelser i olika sammanhang. I högskoleförordningen står att specialpedagogen ska vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda. Då begreppet handledning ej står tydligt framskrivet i högskoleförordningen skapar det en otydlighet vilket medför att det skapas motsägelsefulla krav på specialpedagogen. Praktikens oklarheter om specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner påverkar således det nödvändiga samarbetet mellan pedagoger och skolledare.

Teaching materials are the pedagogical aids that are used as resources for learning in teaching. This thesis examines how Swedish teachers in upper secondary school choose teaching materials. The main purpose of the thesis is to investigate how free Swedish teachers consider themselves to be in the choice of teaching materials. The sub-objectives of the essay are designed according to factors that can reasonably influence the choice of teaching materials and the perceived freedom in the choice. The sub-aims of the thesis concern collegial collaboration on teaching materials and the principal's responsibility and support in the work with teaching materials. The survey is based on seven interviews with Swedish teachers in upper secondary school. The results show that only one of the informants feels that they have the opportunity to influence which teaching material choices are made at the school, the other informants believe that they are not included in the choice and that they therefore supplement the teaching materials purchased for the school with self-produced material. The only informant who feels that they have the opportunity to influence which teaching material choices are made at school is also the only one who states that they feel supported in the work with the choice of teaching materials and who believes that there is time for organized collegial collaboration on choosing teaching materials.

Barnmorskan handlägger den normala förlossningen där förebyggande och sjukvårdande åtgärder ingår. Hela arbetslagets kunskaper och erfarenhet ska tillvaratas och vårdarbetet fördelas utifrån patientens behov. World Health Organisation (WHO) menar i definitionen av sexuell och reproduktiv hälsa att det är kvinnors rättighet att gå igenom en säker förlossning. En förlossningsskada eller komplikation kan påverka kvinnans sexuella och reproduktiva hälsa negativt postpartum. I Sverige har 23 förlossningskliniker av 49 implementerat ett arbetssätt med kollegial närvaro under förlossningens utdrivningsskede. Syftet med studien var att beskriva den förlösande barnmorskans upplevelse av kollegial närvaro under förlossningens utdrivningsskede. Ett frågeformulär med öppna frågor användes där 32 av 44 tillfrågade barnmorskor svarade. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Kollegial närvaro upplevs som ett "Kollegialt stöd" genom att kollegan bidrar till en trygghet och det finns möjlighet till assistans. Det "kollegiala lärandet" innebär en upplevelse av möjlighet till vägledning och lärotillfälle. Barnmorskorna upplever att "Teamwork är en förutsättning för en fungerande kollegial närvaro" då det finns ett bristande teamwork barnmorskorna emellan och det finns en oklar kollegial betydelse för utförandet av perinealskydd. Arbetsplatsens kultur kan påverka barnmorskornas upplevelse och agerande. Stödet av kollegan kan påverka kvinnans vård då en högre säkerhet möjliggörs genom att någon mer bedömer handläggningen. Barnmorskor har olika synsätt på hur vården ska bedrivas, såsom "with woman" eller "with institution". Kollegial närvaro kan upplevas som teamwork om inte upplevelsen är att kollegan lägger sig i handläggningen eller tar över. Att reflektera förbättrar yrkesutövningen och kan även ha en terapeutisk effekt. Genom att lära av varandra kan barnmorskorna utvecklas i sin profession.