<p>Självvärdering – en fenomenografisk undersökning om hur gymnasielärare utvecklar professionalism är ett examensarbete som syftar till att belysa hur gymnasielärare utvecklar sin professionalism, det vill säga sina yrkesmässiga kunskaper. Den svenska skolan är målstyrd, vilket innebär att det delvis är lärarna som skall utarbeta vägen till målen. Det är därför viktigt att lärarna har möjligheter och förmåga att kontinuerligt utveckla sina kunskaper. Självvärdering har framförts i en skrivelse från regeringen (2001/02: 188), samt av de båda lärarfacken (Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund 2005) som en utgångspunkt och ett tillvägagångssätt för att finna och arbeta med de sidor av sitt arbete som läraren vill stimulera till utveckling. Genom intervjuer med nio lärare om deras självvärdering och en textanalys av transkriberingarna, visas att lärarna använder självvärdering på olika sätt. Det vanligaste är att man reflekterar individuellt, och att det överlag är sällsynt med samtal lärare emellan kring peda-gogiska frågor. Det mesta av lärarnas utvecklingsarbete görs utan någon speciell systematik eller dokumentation. Undersökningen visar också att lärarna utvecklar sin professionalism genom att fokusera elevernas engagemang under lektionerna, samt att eleverna utvecklar en förståelse av ämneskunskaper. Lärarna ägnar också mycket tid åt att fundera kring ifall det valda upplägget av undervisningen når de mål som eftersträvas. Jag menar att skolan skulle ha mycket att vinna på att det blev ett ökat utbyte mellan lärare om allehanda pedagogiska eller ämnesmässiga spörsmål. Det baseras bland annat på att jag själv fann att de intervjuer som jag genomförde gav mig väsentliga och relevanta lärdomar.</p>

Självvärdering – en fenomenografisk undersökning om hur gymnasielärare utvecklar professionalism är ett examensarbete som syftar till att belysa hur gymnasielärare utvecklar sin professionalism, det vill säga sina yrkesmässiga kunskaper. Den svenska skolan är målstyrd, vilket innebär att det delvis är lärarna som skall utarbeta vägen till målen. Det är därför viktigt att lärarna har möjligheter och förmåga att kontinuerligt utveckla sina kunskaper. Självvärdering har framförts i en skrivelse från regeringen (2001/02: 188), samt av de båda lärarfacken (Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund 2005) som en utgångspunkt och ett tillvägagångssätt för att finna och arbeta med de sidor av sitt arbete som läraren vill stimulera till utveckling. Genom intervjuer med nio lärare om deras självvärdering och en textanalys av transkriberingarna, visas att lärarna använder självvärdering på olika sätt. Det vanligaste är att man reflekterar individuellt, och att det överlag är sällsynt med samtal lärare emellan kring peda-gogiska frågor. Det mesta av lärarnas utvecklingsarbete görs utan någon speciell systematik eller dokumentation. Undersökningen visar också att lärarna utvecklar sin professionalism genom att fokusera elevernas engagemang under lektionerna, samt att eleverna utvecklar en förståelse av ämneskunskaper. Lärarna ägnar också mycket tid åt att fundera kring ifall det valda upplägget av undervisningen når de mål som eftersträvas. Jag menar att skolan skulle ha mycket att vinna på att det blev ett ökat utbyte mellan lärare om allehanda pedagogiska eller ämnesmässiga spörsmål. Det baseras bland annat på att jag själv fann att de intervjuer som jag genomförde gav mig väsentliga och relevanta lärdomar.

No description available.

Teaching materials are the pedagogical aids that are used as resources for learning in teaching. This thesis examines how Swedish teachers in upper secondary school choose teaching materials. The main purpose of the thesis is to investigate how free Swedish teachers consider themselves to be in the choice of teaching materials. The sub-objectives of the essay are designed according to factors that can reasonably influence the choice of teaching materials and the perceived freedom in the choice. The sub-aims of the thesis concern collegial collaboration on teaching materials and the principal's responsibility and support in the work with teaching materials. The survey is based on seven interviews with Swedish teachers in upper secondary school. The results show that only one of the informants feels that they have the opportunity to influence which teaching material choices are made at the school, the other informants believe that they are not included in the choice and that they therefore supplement the teaching materials purchased for the school with self-produced material. The only informant who feels that they have the opportunity to influence which teaching material choices are made at school is also the only one who states that they feel supported in the work with the choice of teaching materials and who believes that there is time for organized collegial collaboration on choosing teaching materials.

Den här studien handlar om grundskolans interna samverkan kring elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Syftet med studien var att belysa hur samverkan mellan olika professioner i grundskolan kan utvecklas för att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med NPF. De frågeställningar som besvaras är: Hur beskriver lärare sin samverkan med andra professioner i grundskolan när det gäller skolsituationen för elever med NPF? Vad behöver enligt lärarna utvecklas när det gäller samverkan kring elever med NPF? Studien utgick från verksamhetsteori som bidrog till att samverkan kunde studeras på ett djupare plan. Sex grundskollärare intervjuades med halvstrukturerade intervjuer. Med tematisk- och verksamhetsteoretisk analys på studiens empiri framkom att samverkan mellan lärare och skolans övriga professioner inte sker i den utsträckning som lärare önskar. Kunskapsmässiga svårigheter är det vanligaste motivet för samverkan mellan lärare och andra professioner i skolan, där stöd av elevers sociala svårigheter och skolans förebyggande arbete får stå tillbaka. Det som enligt lärarna behöver utvecklas är att rektorn blir delaktig i skolans specialpedagogiska processer; Skolors organisatoriska arbete kring elever med NPF behöver förtydligas, både gällande motivet för samverkan, professioners ansvarsområden och att skolor skapar forum och rutiner för skolans professioner att mötas kring elever med NPF. / This study is about the primary school's internal collaboration around pupil with neurodevelopmental disorders (NDD). The aim of this study was to highlight how cooperation between different professions in primary school can be developed to create an accessible learning environment for students with NDD. The questions that the study sets out to answer is: How do teachers describe their collaboration with other professions in elementary school regarding the school situation for students with NDD? According to the teachers, what needs to be developed in terms of collaboration around students with NDD? The study was based on an activity theory, which contributed to the fact that cooperation could be studied on a deeper level. Six primary school teachers were interviewed using semi-structured interviews. With a thematic- and activity theory analysis of the study's empirical data, it emerged that collaboration between teachers and the school´s other professions does not take place to the extent that teachers wish. Knowledge-related difficulties are the most common motive for teachers´collaboration with other professions in the school, here support of students´ social difficulties and the school´s preventive work may take a back seat. According to the teachers, what needs to be developed is for the principal to be involved in the school´s special education processes. Schools´ organizational work around students with NDD needs to be clarified, both regarding the motive for collaboration, professions´ areas of responsibility and that schools create forums and routines for the school´s professions to meet around students with NDD.