Sammanfattning Planeringstid är ett arbetsmoment som förekommer i förskolan för alla verksammaförskollärare. Ofta är tiden schemalagd för att genomföras utanför barngrupp, men inte alltid.Planeringstid utförs på olika sätt på alla förskolor, det finns inte heller några nationellariktlinjer om hur mycket planeringstid varje förskollärare ska ha. Det är upp till varje rektoratt besluta om detta, därav förekommer det olikheter. Det finns studier som visar attförskollärare kan uppleva sin arbetsmiljö som stressande, de känner inte att tiden räcker tillför att hinna med sina arbetsuppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka hurplaneringstid används i förskolorna och hur den upplevs påverka den pedagogiska kvaliténoch arbetsmiljön. Materialet har analyserats med Engeströms verksamhetsteori, vilken gerredskap att undersöka hur olika delar påverkar varandra i en verksamhet för att på så sätt fåett helhetsperspektiv. De resultat som framkommit i studien visar att det finns en olikhet iplaneringstid både tidsmässigt och innehållsmässigt. Resultatet visar även att det finnsskillnader inom privata och kommunala förskolor. Även majoriteten av respondenternaupplever någon form av stress i samband med planeringstiden. Förskollärarna anser attundervisningens kvalitet påverkas positivt om de får sin planeringstid.

Den här studien handlar om grundskolans interna samverkan kring elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Syftet med studien var att belysa hur samverkan mellan olika professioner i grundskolan kan utvecklas för att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med NPF. De frågeställningar som besvaras är: Hur beskriver lärare sin samverkan med andra professioner i grundskolan när det gäller skolsituationen för elever med NPF? Vad behöver enligt lärarna utvecklas när det gäller samverkan kring elever med NPF? Studien utgick från verksamhetsteori som bidrog till att samverkan kunde studeras på ett djupare plan. Sex grundskollärare intervjuades med halvstrukturerade intervjuer. Med tematisk- och verksamhetsteoretisk analys på studiens empiri framkom att samverkan mellan lärare och skolans övriga professioner inte sker i den utsträckning som lärare önskar. Kunskapsmässiga svårigheter är det vanligaste motivet för samverkan mellan lärare och andra professioner i skolan, där stöd av elevers sociala svårigheter och skolans förebyggande arbete får stå tillbaka. Det som enligt lärarna behöver utvecklas är att rektorn blir delaktig i skolans specialpedagogiska processer; Skolors organisatoriska arbete kring elever med NPF behöver förtydligas, både gällande motivet för samverkan, professioners ansvarsområden och att skolor skapar forum och rutiner för skolans professioner att mötas kring elever med NPF. / This study is about the primary school's internal collaboration around pupil with neurodevelopmental disorders (NDD). The aim of this study was to highlight how cooperation between different professions in primary school can be developed to create an accessible learning environment for students with NDD. The questions that the study sets out to answer is: How do teachers describe their collaboration with other professions in elementary school regarding the school situation for students with NDD? According to the teachers, what needs to be developed in terms of collaboration around students with NDD? The study was based on an activity theory, which contributed to the fact that cooperation could be studied on a deeper level. Six primary school teachers were interviewed using semi-structured interviews. With a thematic- and activity theory analysis of the study's empirical data, it emerged that collaboration between teachers and the school´s other professions does not take place to the extent that teachers wish. Knowledge-related difficulties are the most common motive for teachers´collaboration with other professions in the school, here support of students´ social difficulties and the school´s preventive work may take a back seat. According to the teachers, what needs to be developed is for the principal to be involved in the school´s special education processes. Schools´ organizational work around students with NDD needs to be clarified, both regarding the motive for collaboration, professions´ areas of responsibility and that schools create forums and routines for the school´s professions to meet around students with NDD.