The aim of this bachelor thesis is to explore how librarians in public schools in Sweden works with the informations literacy of their pupils. The study is done with semistructured interviews conducted with seven school librarians and with help from previous research done on this subject. Focus is also put to the relationship between teacher and librarian when educating elemantary school student about informationseeking and proper source critisism. We also take a further stand by examing how the librarians worked with the digital literacy of their students and what their main challenges and problems are when they are teaching students about searching for informations online. The thesis are built upon the research of Louise Limberg and Lena Folkesson, among others in this field. Our results show that the school librarians struggled. to a large degree with collaborating with the teachers. According to our interviewess they often have to be very asservite in order to schedule lessons in information seeking. There also seemed to be an uncertainty among the teachers as to what the school librarians role in the education system is. The interviewed librarians also found the decreasing ability of information seeking among the students to be a problem in their work.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka signaler de intervjuade eleverna uppfattar att skolan sänder dem angående kollektivism och individualism. Uppfattar eleverna sin skola som främst kollektivistisk eller individualistisk? Vidare undersöks vilken typ av beslut eleverna uppfattar att de har inflytande över i skolan. Arbetet ger en översikt av delar av för ämnet relevant forskning, främst med fokus på samarbete mellan elever och mellan lärare, och av de delar av läroplanen som kan relateras till kollektivism/individualism samt elevinflytande i skolan. Först har en pilotstudie genomförts, med hjälp av en enkätundersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen har dock gjorts med hjälp av sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever i skolår åtta, i vilka informanterna har fått besvara och resonera kring ett antal frågor som har berört skolans kollektivism/individualism och elevinflytande.Sammanfattningsvis visar resultaten av undersökningen att det råder en viss ambivalens i de signaler som eleverna tar emot från skolan angående frågor som rör kollektivism/individualism, detta delvis i enlighet med läroplanens ambivalens. Individualismen tycks emellertid vara den dominerande inriktningen i praktiken. Direktiv i styrdokument och verbala signaler från lärare uttrycker att samarbete är önskvärt, men eftersom undervisningen i praktiken sällan tycks arrangeras för ett äkta samarbete och lärarna inte själva samarbetar med varandra blir signalerna om samarbete överskuggade av budskapet att det är säkrast att satsa på det egna lärandet. / A qualitative survey on collectivism, individualism and student influence in Swedish schools. The aim of this thesis is to obtain an image of which signals the interviewed students apprehend that school sends to them concerning collectivism and individualism. Do the students apprehend their school as mainly collectivist or mainly individualist? Further more it will be examined what kind of decisions the students apprehend to influence upon at school.The thesis offers a general view of some scientific investigation of relevance. Briefly, the result of the six qualitative scientific interviews with 8th grade students shows that there is a certain ambivalence in the signals which the students claim to receive from their school considering collectivism and individualism. In practice, individualism seems to dominate their school, though. The survey also shows that the interviewed students seem to have very little influence on their every day reality at school.

Syftet med studien är att undersöka vad kollegialt samarbete kan innebära för nyblivna svensklärare verksamma på gymnasiet. Undersökningen fokuserar på kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lärarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lärarnas ämnesinriktning. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är fem svensklärare verksamma på gymnasiet med mindre än fem års yrkeserfarenhet. Samtliga lärare arbetar på yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultaten visar att kollegialt stöd, i synnerhet i form av en samtalspartner, har stor betydelse för hur de intervjuade lärarna uppfattar sin yrkesintroduktion. Det framgår också att samtliga lärare möts av en brist på kollegialitet då de först kommer i kontakt med sitt arbetslag och att de på olika sätt förhåller sig till den lärarindividualism som råder. Vidare visar lärarna på en tvetydig inställning till samarbete mellan såväl svensklärarkollegor som karaktärsämneskollegor. Några av de slutsatser som dras är att kollegialt samarbete under den första tiden i yrket kan ha betydelse för om lärare väljer att stanna kvar på sin arbetsplats och att lärarsamarbete ökar möjligheterna för nya lärare att känna sig stärkta i sin yrkesroll. För svensklärare på yrkesförberedande gymnasieprogram kan samarbete med andra ämneslärare innebära att svenskundervisningen upplevs som mer funktionell.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare och SVA-lärare i lågstadiet beskriver sitt arbete och samarbete för att gynna SVA-elever i svenskundervisningen. Studien tar teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och kollegialt lärande. Den metod som användes vid insamling av data var semistrukturerad intervju som bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet tyder på att svensklärare och SVA-lärare arbetar på likartade sätt för att gynna SVA-elever i deras språkutveckling. Lärarna beskriver att de förklarar och förenklar ord samt använder digitala verktyg och bildstöd för att göra innehållet av lektionerna tydligt för SVA-eleverna. Resultatet visar även att samarbete mellan svensk- och SVA-lärarna om lektionerna och kontakt om SVA-elevernas språkutveckling varierar. Slutsatserna av studien är att (1) digitala verktyg och bildstöd främjar SVA-elevers språkutveckling; (2) om SVA-elevernas modersmål och flerspråkighet beaktas och ses som resurs gynnar det eleverna; (3) lärare som har gott samarbete skapar lektioner som är i högre grad överensstämmande gällande innehåll och att de har mer kontakt om SVA-elevernas utveckling.