Elevsamarbete som arbetsform kan användas som mål eller medel för lärande. Arbetsformen ger flertalet möjligheter kring elevers lärande och utveckling, inte minst i språkundervisning. Samtidigt finns flera kritiska aspekter att beakta gällande elevsamarbete, som kräver medvetenhet kring både lärprocesser och socialt samspel. Flertalet studier kring lärande och elevperspektiv visar att elevsamarbete kan främja både ämneslärande och social utveckling hos elever – ofta mer än andra arbetsformer. Det förutsätter emellertid att hänsyn tas till exempelvis gruppsammansättning, lärar- och elevförmågor. Det finns lärare som upplever sig begränsade att använda elevsamarbete som medel för att nå ämneskunskaper och hellre använder det som mål i sig (Hammar Chiriac & Forslund Frykedal 2011).Syftet i den här studien är att, utifrån lärares resonemang, belysa vad elevsamarbete kan innebära i svenskundervisning för årskurs 1-3. För att göra det genomfördes kvalitativa intervjuer med verksamma svensklärare från två skolor i Västsverige.Resultaten visar att lärarna i studien är positivt inställda till elevsamarbete, och säger sig använda metoden frekvent som både mål och medel för lärande. En möjlighet lärarna beskriver är den att svenskämnet med fördel kan integreras med andra ämnen med hjälp av elevsamarbete. Lärarna ser flertalet styrkor med elevsamarbete, vilka går i linje med skolans kunskapsmässiga och demokratiska uppdrag. De kritiska aspekter som lyfts berör bland annat gruppsammansättning, vilken beskrivs som en avgörande faktor för elevsamarbetets framgång. Därtill lägger lärarna stor vikt vid stöttning inför och under elevsamarbete, vilket de anser är en grundläggande förutsättning för att skapa goda elevsamarbeten där lärande sker och trygghet upplevs av eleverna. Elevernas förståelse för hur de förväntas arbeta tillsammans belyses. En stor del av den undervisning som beskrivs, exempelvis användning av checklistor kring samarbetsprocesser och ämneslärande, tolkas i studien som olika sätt att skapa stödstrukturer för elevers lärande. Resultaten går i mångt och mycket i linje med tidigare forskning, men skiljer sig i det att lärarna i studien inte anser sig vara begränsade i att använda elevsamarbete i svenskundervisning utan anser sig kunna undvika de fallgropar som finns på ett framgångsrikt sätt. Dessutom anser lärarna i den här studien att elevsamarbete mycket väl kan användas som medel för lärande i svenskämnet, vilket skiljer något från tidigare studier. Det är dock här värt att nämna att tidigare studier inte berör elevsamarbete i svenskämnet specifikt, utan ämnesövergripande eller gällande samhälls- eller naturorienterande ämnen.

Detta examensarbete undersökte hur lärare i textilslöjd tillämpar och motiverar kooperativt lärande i sin undervisning. Kooperativt lärande innebär att elever lär tillsammans och av varandra genom att arbeta som en grupp. Studien byggde på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra textilslöjdlärare som arbetar i grundskolan. Resultaten visade attlärarna anser att det finns ett traditionellt sätt att bedriva ordinarie slöjdundervisning på och att grupparbeten som stimulerar kooperativt lärande inte ingår i den traditionen utan bedrivs utanför ordinarie slöjdundervisning. Lärarna beskrev en medvetenhet om hur elevers lärande gynnas av att lära varandra liksom erfarenheter av positiva utfall av grupparbeten utanför ordinarie slöjdundervisning. Trots detta kopplade lärarna inte ihop grupparbeten med elevers individuella lärande på slöjden och såg bedömningssvårigheter och okunskap hos dem själva som hinder för att bedriva grupparbeten inom ordinarie slöjdundervisning. Utifrån resultaten finns det möjligheter att utveckla användningen av kooperativt lärande inom slöjdundervisning.

Syftet med studien är att ta reda på vilka uppfattningar låg och mellanstadielärare har om kooperativa strategier i sin matematikundervisning, vilket sätt lärarna uppfattar att eleverna gynnas kunskapsmässigt och socialt när de arbetar med kooperativa strategier, samt lärarnas uppfattning av de mest förekommande kooperativa strukturer och strategierna i matematikundervisningen. Fem lärare som aktivt arbetar kooperativt i sin matematikundervisning har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna anser att eleverna gynnas av kooperativa strategier då det främjar elevernas lärande, sociala förmågor och att eleverna blir mer engagerade och aktiva. Eleverna får träna på det sociala samspelet där eleverna tillåts att diskutera, samarbeta och utbyta kunskaper med varandra. Lärarna upplever att de får en större inblick över vilka matematiska förmågor eleverna kan, och vilka förmågor de behöver träna på när de arbetar med kooperativa strategier. Lärarna anser att elevernas kommunikativa förmåga och samarbetsförmåga gynnas positivt när de tilldelas möjlighet att kommunicera och diskutera matematik. Vidare menar lärarna att eleverna även lär sig sätta ord på sina kunskaper.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka signaler de intervjuade eleverna uppfattar att skolan sänder dem angående kollektivism och individualism. Uppfattar eleverna sin skola som främst kollektivistisk eller individualistisk? Vidare undersöks vilken typ av beslut eleverna uppfattar att de har inflytande över i skolan. Arbetet ger en översikt av delar av för ämnet relevant forskning, främst med fokus på samarbete mellan elever och mellan lärare, och av de delar av läroplanen som kan relateras till kollektivism/individualism samt elevinflytande i skolan. Först har en pilotstudie genomförts, med hjälp av en enkätundersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen har dock gjorts med hjälp av sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever i skolår åtta, i vilka informanterna har fått besvara och resonera kring ett antal frågor som har berört skolans kollektivism/individualism och elevinflytande.Sammanfattningsvis visar resultaten av undersökningen att det råder en viss ambivalens i de signaler som eleverna tar emot från skolan angående frågor som rör kollektivism/individualism, detta delvis i enlighet med läroplanens ambivalens. Individualismen tycks emellertid vara den dominerande inriktningen i praktiken. Direktiv i styrdokument och verbala signaler från lärare uttrycker att samarbete är önskvärt, men eftersom undervisningen i praktiken sällan tycks arrangeras för ett äkta samarbete och lärarna inte själva samarbetar med varandra blir signalerna om samarbete överskuggade av budskapet att det är säkrast att satsa på det egna lärandet. / A qualitative survey on collectivism, individualism and student influence in Swedish schools. The aim of this thesis is to obtain an image of which signals the interviewed students apprehend that school sends to them concerning collectivism and individualism. Do the students apprehend their school as mainly collectivist or mainly individualist? Further more it will be examined what kind of decisions the students apprehend to influence upon at school.The thesis offers a general view of some scientific investigation of relevance. Briefly, the result of the six qualitative scientific interviews with 8th grade students shows that there is a certain ambivalence in the signals which the students claim to receive from their school considering collectivism and individualism. In practice, individualism seems to dominate their school, though. The survey also shows that the interviewed students seem to have very little influence on their every day reality at school.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur lärare undervisar elever på lågstadiet i att läsa och förstå digitala texter i klassrumssammanhang. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet som tolkningsram. Materialet i studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra lärare som undervisar på lågstadiet. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys och Rasmussons fem förmågor och kompetenser som krävs vid digital läsning (Rasmusson, 2014). Resultatet i studien visar att lärarna i större utsträckning använder tryckta texter än digitala texter i sin läsundervisning. Ingen av lärarna uttrycker att de medvetet planerar sin undervisning med syfte att eleverna ska träna de förmågor och kompetenser som krävs vid digital läsning. Studiens resultat visar även att när lärare involverar elevernas intresse- och erfarenhetsområden vid val av digitala texter, upplever de att elevernas digitala läsförståelse påverkas positivt. Resultatet visar att det finns en kunskapslucka om bedömning av elevers digitala läsförståelse inom forskningen vilket pekar på ett fortsatt behov av forskning inom detta område.