I dagens skola talas det över 150 olika språk och att vara flerspråkig ses idag som mer vanligt än att enbart vara enspråkig. Med utgångspunkt i detta menar Garcia (2009) att elevernas språk bör användas som läranderesurser i klassrummet. Studien förmedlar ett flerspråkigt perspektiv på lärande och belyser hur undervisning med transspråkande kan ge flerspråkiga elever möjlighet att nå de kunskapskrav som finns och därmed ge alla elever lika utbildningsmöjligheter. Syftet med studien är att beskriva och problematisera hur transspråkande används som läranderesurser i klassrummet. Syftet är att lyfta viktiga aspekter av flerspråkig undervisning och synliggöra vad lärare ser för möjligheter och svårigheter i deras arbete med transspråkande. För att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer samt observationer på fem olika lärare genomförts. Resultatet, som är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bringar fram slutsatser som visar att transspråkande ger eleverna möjligheter att stötta och lära sig av varandra. Resultatet visar att eleverna lär sig snabbare och bättre när de får använda sitt modersmål samt att arbetet med transspråkande är identitetsstärkande för eleverna. Svårigheterna som framkommer i resultatet är kollegers och samhällets syn på flerspråkighet, där den enspråkiga normen fortfarande visar sig vara starkt implementerad i samhället. En annan svårighet resultatet för fram är när elever är ensamma om sitt modersmål i klassen, vilket leder till att eleven inte ges samma möjlighet till språklig stöttning. De undervisningsstrategier studiens resultat bringar går i linje med tidigare forskning och visar att undervisningen bör genomsyras av kamratlärande, stöttning samt språklig uppmuntran. Resultatet visar även att planscher, kartor och bilder, som symboliserar de olika språken, vilket tidigare forskning belyst som viktiga delar i transspråkande - inte alltid fanns synligt i klassrummen.

In this study I have looked into one of Dylan Wiliam’s learning strategies Activating Students as Instructional Resources for One Another in connection to grammar studies. The aims of the study have been to examine whether this learning strategy has achieved learning about the chosen grammatical areas and whether the strategy has increased motivation to learn grammar.The participants of the study are students at a vocational programme at an upper secondary. During four lessons the students have studied grammar, first individually and then using the learning strategy Activating Students as Instructional Resources for One Another. On a concluding session the students discussed these four lessons – regarding learning and motivation – in small groups and afterwards they were given time to write down their personal comments.The overall result of the study indicates that working in pairs or small groups is perceived in a positive way in many aspects. Comments like “more fun”, “easier”, “you get to learn your classmates” are common. It is important, however, for the teacher to prepare thoroughly beforehand when using this learning strategy, both when it comes to forming the pairs/groups, and deciding on the level of the exercises at hand.

Detta examensarbete undersökte hur lärare i textilslöjd tillämpar och motiverar kooperativt lärande i sin undervisning. Kooperativt lärande innebär att elever lär tillsammans och av varandra genom att arbeta som en grupp. Studien byggde på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra textilslöjdlärare som arbetar i grundskolan. Resultaten visade attlärarna anser att det finns ett traditionellt sätt att bedriva ordinarie slöjdundervisning på och att grupparbeten som stimulerar kooperativt lärande inte ingår i den traditionen utan bedrivs utanför ordinarie slöjdundervisning. Lärarna beskrev en medvetenhet om hur elevers lärande gynnas av att lära varandra liksom erfarenheter av positiva utfall av grupparbeten utanför ordinarie slöjdundervisning. Trots detta kopplade lärarna inte ihop grupparbeten med elevers individuella lärande på slöjden och såg bedömningssvårigheter och okunskap hos dem själva som hinder för att bedriva grupparbeten inom ordinarie slöjdundervisning. Utifrån resultaten finns det möjligheter att utveckla användningen av kooperativt lärande inom slöjdundervisning.

The aim of the study is to examine how different factors,such as views on how knowledge is produced and howlearning takes place, effect the way an academic librarymanages space. This is done by looking into how a specificlibrary, namely Library & Learning Resources (LLR) at theUniversity of Borås, by re-planning the building’s structure,design and functions, can support the students’ differentstudying habits. The analysis is performed by using a theoreticalperspective built by a model first created by thearchitect Daniel Koch. The model is designed to look uponhow space produces meaning and knowledge. To this I haveadded a socio-cultural perspective on learning.Koch’s theoretical model is used as a method with the aim tostudy how the library is structured and designed. The modelis used to analyse three types of space distribution; in space,by space and through space. After analysing the materialwith these different ways of distribution the results processedonce more to obtain an approach to how knowledge isproduced and to see how that corresponds with a socioculturallearning perspective.It is concluded that the LLR has an open approach to howknowledge is produced and that the library supports thesocio-cultural way in which the students learn and conducttheir studies in. The Library has an open and flexible viewon how different functions in the library can be used and theaim is to support the many different ways in which studiesare conducted. / Program: Bibliotekarie

Utgångspunkten för den här kunskapsöversikten har varit frågan om vilka kunskaper vi får i skolan som är hållbara över tid så till vida att vi får nytta av dem även senare i livet. Förmågan att samarbeta är exempel på en sådan kunskap. När vi i skolan tränar på att samarbeta kallar vi metoderna för detta exempelvis EPA (enskild, par, alla), kamrat respons och Karusellen. Gemensamt för dessa metoder är de används för att lära ut bådeämnesinnehåll och sociala förmågor och att eleverna aktiveras som läranderesurser förvarandra. Strategin att aktivera elever som läranderesurser för varandra är något som John Hattie och Dylan Wiliams förespråkar. Deras forskning har trots kritik, de senast åren fått stort genomslag såväl när det gäller direktiv från Skolverket som för lärarutbildningarnas innehåll samt i skolans vardag. Just därför är det extra intressant att söka evidens i fler källorför hur framgångsrikt det egentligen är att involvera elever som läranderesurser för varandra. Den här kunskapsöversikten syftar till att ta reda på vad som kännetecknar forskningen kring att elever aktiveras som läranderesurser för varandra inom ämnet svenska (eller elevernas förstaspråk). I översikten undersöks utifrån forskningsområdet särskilt effekten av kooperativt lärande. I en fördjupad analys fokuseras på metaanalyser och då primärt metaanalysernas resultat för att på så vis identifiera styrkor och svagheter inom forskningsfältet. Fokus har varit att ta del av metaanalyser då de beskriver de stora dragen som kännetecknar forskningsfältet. Effekterna av de kooperativta metoderna har initialt kartlagts mer allmänt och därefter har särskild uppmärksamhet riktats mot det som är relevant för effekterna gällande svenska eller motsvarande, alltså elevers första språk. I en fördjupad analysfokuserar översikten på metastudiernas resultat för att identifiera styrkor och svagheter som finns inom forskningsfältet. Skälet för detta är att metaanalyser syftar just till att uppmärksamma styrkor och svagheter vilket ger en samlad bild som blir relevant för såväl praktik som framtida forskning. Utifrån den sammantagna forskningen som kartlagts kan konstateras att kooperativt lärandeser ut att ha positiva effekter på lärandet men eftersom vi har med människor att göra är det svårt att hävda att metoderna fungerar på samtliga elever. Utifrån kunskapsöversikten går det att urskilja ett par områden där det skulle vara intressant att ta reda på mer gällandekooperativt lärande och dess effekter. Ett sådant område är elevernas attityd till kooperativt lärande samt elevernas uthållighet i samband med kooperativa lärmetoder. Vidare skiljer sig det svenska skolsystemet från andra länders och därför är studier som tar hänsyn till de förhållanden som råder i den svenska skolan intressant. Nyare studier gällande kooperativt lärande kopplat till språk, i synnerhet till svenskämnet saknas också inom forskningsfältet.