Skönlitteraturens roll i svenska som andraspråk på gymnasiet är betydligt mindre än vad den är i svenskämnet. Syftet med studien är att undersöka SVA-elevers uppfattningar av sin skönlitteraturundervisning och vilka förtjänster de ser med den, samt jämföra detta med SVE-elevers resonemang. Metoden som används är fokusgrupper. Materialet har samlats in genom två fokusgruppssamtal, ett med SVA-elever och ett med SVE-elever. Resultatet visar på stora likheter i de två elevgruppernas erfarenheter av sin skönlitteraturundervisning. Båda elevgrupper hade i huvudsak positiva upplevelser. Däremot syns skillnader angående uppfattningarna om skönlitteraturens förtjänster – SVA-eleverna lyfter främst språklig och personlig utveckling, medan SVE-eleverna lyfter fler aspekter. Slutsatsen är att de arbetssätt SVA- och SVE-eleverna erfarit är övervägande lika varandra och att de fungerat väl i båda elevgrupper.  Med utgångspunkt i min studie är det svårt att se någon nackdel med att utforma litteraturundervisningen på samma sätt för både SVA- och SVE-elever.

SammanfattningVårt val av undersökningsområde grundar sig i att vi båda bor och kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö där flerspråkighet förekommer. Vår lärarutbildning vid Malmö högskola har belyst vårt mångkulturella samhälle och flerspråkighet har varit tydliga inslag i några kurser som vi läst. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i Svenska som andraspråk (SVA) bedrivs på två grundskolor i Skåne. För att uppnå syftet mötte vi pedagoger, elever och skolledning samt tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring ämnet. Resultatet visar att eleverna var relativt medvetna om att de får SVA-undervisning, men visar även att pedagogerna arbetar tydligt och konkret i mötet med SVA-elever. Samtliga pedagoger lägger stor vikt på att samtala med dessa elever där bilder och annat konkret material används. De båda rektorernas vision av undervisningen av SVA skiljer sig åt, eftersom rektorns önskan på Skola 1 är att fördelningen i klasserna borde vara hälften svenska elever och hälften SVA-elever. Hon tror att detta skulle vara gynnsamt och språkutvecklande för SVA-eleverna. Rektorn på Skola 2 anser att hennes vision inför framtiden är att det borde finnas förberedelseklasser redan från förskoleklassen, (då det idag inte finns). Sammanfattningsvis fick vi en bild av hur undervisningen i SVA kan se ut och genom att ta del av tidigare forskning en vision av hur den bör se ut. Nyckelord: Modersmålsundervisning, samtal, SVA-undervisning, Svenska som andraspråk

One of the biggest challenges for primary school teachers in today's schools is to teach students to read. Moreover, this should be done based on each individual student's abilities and needs with regard to the diversity that exists in today's classes. This study aims to make visible what is the basis for teachers’ perceptions and behavior in individualized reading in teaching in Swedish as a second language. But it also seeks to identify possibilities and difficulties teachers face in connection with this to illustrate what may be the basis for teachers' equal / different views and actions in the field. This is illustrated by four research questions of the study, which are: 1) How do teacher individualize reading in teaching Swedish as a second language? 2) What considerations are the basis for the teachers in primary schools planning of individualized reading in teaching Swedish as a second language? 3) What opportunities and difficulties do teachers see within individualized reading in teaching Swedish as a second language? 4) How is individualized reading expressed in primary school teachers teaching in Swedish as a second language? Through qualitative interviews and observations, the results show that teachers use multiple individualization types and components of literacy development for the individualization of reading in their teaching in Swedish as a second language? Some of the teachers feel, however, that the structural conditions at the school prevents them from doing this fully. A central and common aspect is that teachers use level individualization as a basis for any kind of individualization.

Valet vi gjorde gällande undersökningsområde grundar sig i att vi båda kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö där flerspråkighet förekommer. Vårt syfte med studien var att undersöka hur man i grundskolan arbetar både språk- och kunskapsutvecklande i olika ämnen för elever med SVA. Vi ville också undersöka vikten av meningsfulla lärandesituationer samt betydelsen relationen har mellan läraren och eleven. För att uppnå detta syfte mötte vi klasslärare, SVA lärare och rektorer och tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring ämnet. Resultatet som framkommit är tydligt, det saknas tid, pengar och kunskaper inom ämnet SVA. Klasslärarna har för lite kompetens inom ämnet, kommunen avsätter för lite pengar och tiden är för knapp. Rektorerna har liknande visioner inför framtiden, de vill att kommunen ska öppna ögonen och inse att behovet av SVA undervisning är stort och ständigt ökar. Sammanfattningsvis fick vi en bild av hur undervisningen i SVA kan se ut i skolan och genom tidigare forskning fick vi en vision om hur den bör se ut.

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om hur undervisningen i svenska som andraspråk kan utformas, vilket innehåll som undervisningen har och vilka attityder och uppfattningar som finn till ämnet svenska som andra språk, enligt sju lärare i svenska som andraspråk.  Datainsamlingsmetoden består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Föreliggande studies slutsatser är (1) Det finns olikheter gällande utformningen i undervisningen i svenska som andraspråk, men vanligast var att undervisningen är utformad som en stödundervisning i form av stödtimmar. (2) Undervisningen i svenska som andraspråk omfattar olika arbetssätt och innehåll, men fokus ligger på att utveckla elevernas ordförråd. (3) Det råder inga negativa uppfattningar till ämnet svenska som andraspråk utifrån informanternas redogörelser; tidigare studier visar dock motsatsen. Det finns ifrågasättande elever som undrar varför de ska läsa ämnet svenska som andraspråk istället för ämnet svenska.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare och SVA-lärare i lågstadiet beskriver sitt arbete och samarbete för att gynna SVA-elever i svenskundervisningen. Studien tar teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och kollegialt lärande. Den metod som användes vid insamling av data var semistrukturerad intervju som bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet tyder på att svensklärare och SVA-lärare arbetar på likartade sätt för att gynna SVA-elever i deras språkutveckling. Lärarna beskriver att de förklarar och förenklar ord samt använder digitala verktyg och bildstöd för att göra innehållet av lektionerna tydligt för SVA-eleverna. Resultatet visar även att samarbete mellan svensk- och SVA-lärarna om lektionerna och kontakt om SVA-elevernas språkutveckling varierar. Slutsatserna av studien är att (1) digitala verktyg och bildstöd främjar SVA-elevers språkutveckling; (2) om SVA-elevernas modersmål och flerspråkighet beaktas och ses som resurs gynnar det eleverna; (3) lärare som har gott samarbete skapar lektioner som är i högre grad överensstämmande gällande innehåll och att de har mer kontakt om SVA-elevernas utveckling.

Research has shown that the Swedish results of education have fallen continuously since 2000. It has been shown that there are differences in performance between native students and immigrant students. National Centre for “Swedish as a second language” indicates that Swedish schools fail to give all students an equal and high quality education. Then Swedish as a second language education can be organized in two different ways a wonder arise if it can depend on how teachers´ conditions in teaching reveals in these. This study aims to lighten primary school teachers' views on the opportunities and difficulties in second language teaching, which can be organized in two different ways, "separate" and "within the framework of the class". The research questions of the study are, 1) What requirements do teachers perceive that the curriculum for “Swedish as a second language” requires? What opportunities and difficulties can be seen here? 2) What trade-offs are made in the planning of teaching and how are these applied in the teaching of “Swedish as a second language”? What opportunities and difficulties can be seen here? 3) What conditions for scaffolding and interaction do teachers create in teaching "Swedish as a second language? What opportunities and difficulties can be seen here? By using Shulmans theory PCK (Pedagogical Content Knowledge) it manages to visualize teacher language didactic choices within the subject “Swedish as a second language”. Through a qualitative study based on interviews and observations, the result shows that both teachers reason about a range of language didactic choices, opportunities and solutions, but these could not always be transformed and seen in practice. During the observations, it became clear that the “Swedish as a second language” teaching structural conditions both enabling and impeding teachers to conduct effective teaching. In this case, separate teaching came to be ineffective because they did not have a language development perspectives in school, thereby the subject was stigmatized.