Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i grundsärskolan arbetar med sambedömning som en del i att realisera en likvärdig kunskapsbedömning. Vi vill undersöka vilka förutsättningar som ges och vilka förutsättningar pedagogerna saknar. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och belyser den kollegiala samsyn som skapas i sammanhanget.  Litteraturgenomgången beskriver begrepp utifrån vad som skrivits i ämnet så som elevens rättigheter, likvärdig utbildning, sambedömning och kollegialt samarbete. Sammanfattningsvis kan sägas att skollagen och läroplaner utgör grunden för skolväsendet och ger elever rättigheter och skyldigheter till en likvärdig utbildning. Författarna Hattie (2012), Falk  Lundqvist m.fl. (2014) och Lauvås m.fl. (1997) skriver om hur det kollegiala samarbetet kan bli möjlighet medan Skolinspektionen (2009), Gadler (2011) och Assarsson (2007) belyser svårigheterna med att nå en likvärdig utbildning. För att besvara våra frågeställningar används metoden fokusgruppsdiskussioner. Metoden har valts då vi ser en vinst med det kollegiala utbytet som blir i en diskussion vilket är svårare att få i individuella intervjuer. Fokusgruppsdiskussioner genomfördes först på tre olika grundsärskolor och vid ett senare tillfälle genomfördes uppföljande fokusgruppsdiskussioner. Vid det första tillfället diskuterades hur pedagogerna arbetar med sambedömning, vilka förutsättningar de har och vilka förutsättningar de saknar. Vid det senare tillfället diskuterades resultatet från det första tillfället men även hur arbetet med sambedömning kan se ut framöver på respektive skola. Vi vill på så sätt påbörja en process kring sambedömning. Diskussionerna spelades in och transkriberades. Resultatet visar att det endast i liten omfattning sker sambedömning och diskussioner för en likvärdig utbildning. Samtidigt var alla pedagoger överens om att de önskar sambedömning och fler diskussioner om hur kunskapskraven ska tolkas för att nå en likvärdig utbildning. Pedagogerna menar att den tid som ges idag ofta fylls med andra pedagogiska uppdrag så som utvecklingssamtal och praktisk planering. Pedagogerna ser strukturerad tid och en gemensam samsyn som förutsättningar, vilka dock saknas, för att sambedömning ska kunna fungera. Genom ett projekt med kommunens alla grundsärskolor och en projektanställning skapas nya förutsättningar för att nå samsyn.

Om en skola lyckas väl eller mindre väl i sitt uppdrag beror på många faktorer. En del avdessa kan skolan inte påverka. Till dessa faktorer hör till exempel vårdnadshavaresbakgrund. Vad skolan däremot kan påverka är lärares skicklighet i att undervisa, vilket harvisat sig vara den enskilt största skillnaden mellan skolor och skolsystem av olika kvalitet.För att utveckla lärarnas yrkesskicklighet behövs ett levande samarbetsklimat. Studiens syfteär att undersöka i hur hög utsträckning högstadielärare samarbetar kring undervisning,bedömning samt hur elever lär sig. Trettiofyra lärare fördelade på två högstadieskolor deltogi enkätstudien. Skolorna delar skolledare och har en identisk organisation med avseende påtid för formellt samarbete.Resultatet visar att det finns ett mycket starkt samband mellan det schemalagda och detspontana samarbetet lärare emellan. Det som behandlas på schemalagd konferenstid(ämneskonferenser och andra möten med styrt innehåll) är också det som det spontana samarbetet kretsar kring. / How successful a school is depends on many factors. Some of these factors schools cannotaffect, for example, parents’ backgrounds. What the schools can affect however is how wellteachers teach, which has proven to be the single biggest difference between schools andschool systems of varying quality.In order to develop teachers' professional skills, teamwork is essential. This study aims toinvestigate the extent to which high school teachers collaborate on teaching, assessmentand how students learn. Thirty‐four teachers at two secondary schools filled in thequestionnaire. The schools share principals and have an identical organization regardingtime for formal collaboration.The results show that there is a very strong correlation between within scheduled andspontaneous teacher cooperation. What is being discussed at scheduled meetings (such assubject specific conferences and other meetings with given content) is also being discussedwhen teachers collaborate spontaneously.

Syftet med studien var att undersöka om lärare är hjälpta av bedömningsverktyget LegiLexi i bedömning av elevernas läsutveckling och hur resultaten används i den kommande undervisningen. Syftet var också att undersöka speciallärarens roll i bedömningsarbetet och vid planering av fortsatt undervisning med ambitionen att vi tillsammans med skolans personal kan bidra till elevernas läsutveckling. Vår studie har en kvantitativ ansats. Data har insamlats genom en digital enkätundersökning. Vi analyserade vår insamlade data deskriptivt. Vår urvalsgrupp bestod av 127 lärare som arbetat med materialet i minst 3 år. Resultatet för studien visar att ett övervägande antal lärare upplever sig hjälpta av bedömningsverktyget både när det gäller att identifiera elevernas läskunskaper och i planeringen av undervisningen. Studien visar också att det finns områden i materialet som behöver utvecklas för att passa för alla elever och att skolorna har olika förutsättningar för att använda sig av det fullt ut. Orsaker som brist på tid och skolans organisation nämns som problem för att utföra ett kollegialt samarbete. Speciallärarens roll i arbetet med bedömning och planering av fortsatt undervisning ser mycket olika ut på skolorna. Till störst del sker ett samarbete mellan lärare och speciallärare när det gäller elever i behov av stöd. Speciallärarens höga ämneskompetens är viktig i bedömningsarbetet för att elever ska få rätt stöd och därmed förhindra att lässvårigheter uppstår.

Samplanering har visat sig vara ett svårdefinierat begrepp och ett begrepp som förekommer i många olika kontexter. Samplaneringens exakta innebörd blir därför svår att förstå. Tidigare forskning visar på begränsningar inom området, när begreppet samplanering förekommer tas det upp med andra närliggande begrepp. Studiens syfte är att belysa en samplaneringsprocess mellan tre lärare i årskurs 1, från första skedet där lärarna planerar undervisning gemensamt, till dess utfall i klassrummet samt lärarnas reflektion kring lektionen och dess koppling till samplaneringen. Frågeställningarna blir därmed: 1.     Hur går samplaneringen till och vilken form av samarbete sker? 2.      Hur sker samplaneringsprocessen från styrdokument till lektionens utfall? 3.     Hur inverkar samplaneringen på undervisningens likvärdighet och lärarens autonomi? Studies teoretiska utgångspunkter är Akkers (2013) olika läroplansnivåer, samhandlingstrappans representationer av samarbete (Hillbom, 2021), ramfaktorteorin (Lundgren 1999) samt begrepp närliggande samplanering.  De metoder som använts är observationer av samplanering och lektioner samt semi-strukturerade intervjuer. Den totala insamlade empirin omfattar cirka 52 datorskrivna A4-sidor, som sedan sammanfattas och analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys. De resultat som framkommit är att lärarna utgår från en grovplanering, för att veta vad som ska planeras inför varje samplaneringstillfälle. Lärarna diskuterar lektionens utförande på en kollegial nivå, sedan delas arbetet upp genom att lärarna planerar varsin lektion utifrån ett varsitt ämne. De färdiga lektionsplaneringarna används sedan i undervisningen av samtliga lärare, där de anpassar lektionsplaneringen utefter elevgrupp.  Studiens resultat visar, i likhet med tidigare forskning (se t.ex. Cook & Friend, 1995; Hawley Miles & Darling Hammond 1997; Lundgren 2021) att ett välfungerande samarbete är en viktig faktor för en lyckad samplanering. Resultatet visar även att lärarna kan utöva autonomi och improvisation i samplaneringsprocessen, vilket tidigare forskning (se t.ex. Biesta 2015; Frostenson 2015; Maheux & Lajoie 2010) har lyft som viktiga delar inom lärarprofessionen. Till sist visar resultatet på att lärarna i denna studie får avsatt tid till samplanering, vilket skiljer sig från tidigare forskning (se t.ex. Nordgren et al., 2019) där lärare upplever missnöje med att få tid avsatt till planering.  Ovanstående resultat kan vara en förklaring till varför lärarna känner sig nöjda med samplaneringen.  De slutsatser som kan dras från denna fallstudie är att samplanering har potential att främja undervisningen. För att samplaneringen ska lyckas krävs det att lärarna samarbetar, får avsatt tid till samplanering och bearbetar lektionsplaneringarna med kollegor, men också enskilt. Detta kan i så fall gynna undervisningens likvärdighet och lärarens autonomi.    Nyckelord: samplanering, kollegialt samarbete, autonomi, improvisation, likvärdighet, ramfaktorteori, samverkan

No description available.

De låga resultaten i matematik som visats både i PISA och TIMSS har skapat intresse för att bryta denna trend. En av de fortbildningsinsatserna som Skolverket tagit fram med universitet och högskolor är Matematiklyftet och avsikten med matematiklyftet är att höja de låga resultaten och detta med lärarnas lärande i fokus. Syftet med denna uppsats är att synliggöra vilket stöd som erbjuds lärarna för kollegialt lärande i Matematiklyftets didaktiska stödmaterial inom modulen problemlösning. Syftet är också förstå hur lärarna upplever stödet för det kollegiala lärandet som de får via det didaktiska stödmaterialet. Målet är att når en fördjupad kunskap om matematiklyftets potential i att stödja lärarna att förbättra matematikundervisningen. Resultat visar att matematiklyftets didaktiska stödmaterial ger lärarna stöd att jobba kollegialt men att det i vissa avseende ger lärarna ett lägre stöd utifrån vad de behöver veta om eleverna för att kunna jobba kollegialt. Detta kan tolkas som att matematiklyftet är en kompetensutveckling som fungerar bra under den period som det pågår som projekt på skolan.

The purpose of the study is to investigate how teachers and special education teachers, through collegialcooperation, can help all students and especially those in special needs. This is done by creating aneducational model that will eliminate obstacles in terms of school difficulties and help students tointerpret instructions in examinations, for example those of the national tests in Swedish at uppersecondary school. An educational model was constructed after interviews with teachers followed bygroup discussions. The implementation of the model was then observed in the classrooms, discussed withthe students and evaluated by pre- and post-testing. The effect of the model was found to be small thusthe reasons for this outcome are discussed in the final section of the paper.

Syftet med studien är att lyfta vad förstelärare kan bidra med när det gäller professions- och verksamhetsutvecklingen. Studien baseras på en kvalitativ undersökning i form av sex stycken intervjuer utav förstelärare. Förstelärarens grundläggande arbetsuppgift är att öka måluppfyllnaden i den svenska skolverksamheten. Resultatet visar på att förstelärarna fokuserar främst på lärarna och deras utveckling. Detta genom handledning, kollegialt samarbete och förmedling av aktuell forskning. Det läggs också ett stort fokus på hur förstelärarna ska kunna underlätta och  förbättra lärarnas arbetssituation. De vill skapa en bättre arbetssituation för alla lärare, samt skapa en bättre status för läraryrket.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer bidra med ökad kunskap om hur lärare i praktiken identifierar och arbetar med elever i eller som ligger i riskzonen för att senare hamna i avkodningssvårigheter. De frågeställningar som denna studie utgår ifrån är: Vilka varningssignaler uppger lärare är kännetecknande för avkodningssvårigheter och hur identifierar lärare dessa varningssignaler? samt Hur uppger lärare att de i den dagliga läsundervisningen arbetar med elever i avkodningssvårigheter? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Urvalet bestod av åtta lärares erfarenheter och beskrivningar av den begynnande läsundervisningen i årskurs ett med elever i avkodningssvårigheter. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer och utgick från en intervjuguide med fyra olika teman. För att analysera vår empiri använde vi oss av tematisk analys.Resultatet presenteras i olika teman under frågeställningarna. Det framkom att bristande förtrogenhet till bokstäverna och dess ljud, att inte ha knäckt den alfabetiska koden, svårigheter att ljuda ihop bokstäver samt stackatoläsning är varningssignaler på att en elev har avkodningssvårigheter. Det framkom vidare att det är av stor betydelse att lyssna på eleverna när de läser samt använda sig av bedömningsstöd för att kunna identifiera elever i avkodningssvårigheter. Att använda sig av en till en undervisning, individanpassning, varierade arbetssätt och repetition i den vardagliga läsundervisningen för elever i avkodningssvårigheter har enligt lärarna gett goda resultat. Då tid, personal och lokaler enligt lärarna är en bristvara blir det av stor vikt att vara flexibel som lärare och på bästa sätt utnyttja det man har tillgång till. Vidare är en elevs motivation och intresse för läsning av stor betydelse för elever i avkodningssvårigheter. Slutligen är det även av stor betydelse att man som klasslärare samarbetar med övrig personal på skolan både i den dagliga läsundervisningen men också i bedömningen för att ge elever i avkodningssvårigheter de bästa möjligheterna till att bli goda avkodare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka det kollegiala samarbetet i Svensklärarföreningens facebookgrupp Svensklärarna. Studiens centrala begrepp är medskapande kultur, medieekologi och kollegialt samarbete. Metoden består av en närläsning av sidans ytplan, alltså information genererad av sidans grundare, samt tre facebookinlägg med kommentarer. Materialet utgörs av totalt 146 kommentarer och tre inlägg. Analysverktyget består av fyra kategorier som beskriver olika funktioner med professionellt facebookutövande: gruppstabilisering, idéutveckling, kunskapsdelning och självhävdelse. För att undersöka de mer undervisningsnära aspekterna utgår jag från tre didaktiska frågor: vad, varför och hur. Resultatet visade att kunskapsdelningen som skedde i trådarna mestadels var erfarenhetsbaserad. Gruppstabilisering skedde, men även en typ av gruppdestabilisering, idéutveckling skedde mer eller mindre i alla trådar och självhävdelse skedde stundvis. Den didaktiska vad-frågan och hur-frågan berördes explicit, men den didaktiska varför-frågan berördes mer implicit. Den medieekologiska teorin bidrar med förklararingar om de hinder och möjligheter som facebookgruppen erbjuder som professionellt arbetsverktyg för kollegialt samarbete. Stundtals blir gruppen en emotionell avlastning utan tydliga ramar och regler, vilket det kollegiala samarbetet kräver. Materialet visar dock på det omfattande engagemang som finns hos svensklärarkåren. Gruppen Svensklärarna utgör emellanåt en progressiv diskussionsarena som kan ge svensklärarkåren autonomi och inre styrning, i en tid av allt större yttre styrning.