Among those who graduate from the various schools of Social work in Sweden are a great majority women. At the same time men are sought after in the work field.  But not just to level up the equality between the sexes, but also to fill a gender specific niche to counter up a need for male role models. But a closer look at this need and the types of functions set to cater for it shows that male role models as a concept vary between contexts. In this study we examine the concepts and the practices of male role models in three different settings: a municipal social care center offering young boys male bonding activities; a non-profit organization warding young people from drug abuse and criminal behavior; and last, a long term residential home for young boys between the ages 13 and 19. Our research shows that the concept of the male role model vary between the organizations and less so within. By the means of semi-structured interviews we examine representatives from the three organizations and their both personal and professional views on what a male role model is. By using a social-constructionistic frame work to understand and interpret our data we conclude that the concept of a male role model is used out of different ideas of manliness; either a man who transcends gender stereotypes, or a man who manifests them – a fact that per se contests the idea of gender as innate. How these come to vary is a question of the conditions of the organization when it comes to the relationship between professional and client of either being conditioned by official constraints or personal closeness. But the pivotal factor to understand the variations is the gender mix. The organizations representing a stereotypical concept of manliness are almost exclusively of one sex, while the other hold equal amounts of women and men. To transcend the barrier of gender stereotypes it is necessary to share experience of both sexes for creating awareness of sameness, instead of claiming difference. This can also help give the young male client an alternative approach to an adult male identity beyond his socially given horizon.

No description available.

<p>Denna uppsats har till syfte att undersöka om det är möjligt att som pedagog tälja leksaker i en barngrupp medan barnen leker. Undersökningen har även inriktats mot om det egna förhållningssättet till själva utförandet av att tälja leksaker, kan ha inverkan på barnens lek. En frågeställning har då varit om leksakers utformning har betydelse för barns fantasiutveckling. Den egna utvecklingen av gestaltningsförmågan har också observerats. En kvalitativ forskningsmetod har legat till grund för undersökningen som kan jämföras med en aktionsstudie. Jag har varit aktiv observatör av både mig själv och den barngrupp jag utfört undersökningen i, vilket har dokumenterats i dagboksform. Bearbetningen av materialet i asp har endast utförts med hjälp av en täljkniv. Intervjuer har gjorts för att kunna jämföra de egna observationerna med intervjusvaren. Min egen förförståelse som kopplats till de litteraturstudier som gjorts har legat till grund för en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet av studien visar att det är möjligt att tälja leksaker i barngrupp medan barnen leker, där det egna förhållningssättet är en del av det resultatet. Undersökningens visar även att aktiviteten i sig påverkar barnens lek. Om leksakers utformning har någon inverkan på barns fantasi ges inget entydigt svar på. Denna fråga kan möjligtvis besvaras genom ytterligare forskning.</p><p>The main purpose of this essay is to study if it’s possible for the teacher to carve toys while the kids are playing. The research is also aimed at if my own standing point towards the action of carving toys can affect the children’s play. An issue to that has been if the shape of the toys has any impact on the development of the children’s imagination. Apart from that I have also studied the development of my own ability to shape toys. The research is based on a qualitative study with interviews and observations which I have compared to each other. I have used a hermeneutic approach when I have interpreted the results. I have actively observed both myself and the group of children in which I have conducted my research. My research is documented in the form of a diary. The processing of the aspen wood has been made solely using a carving knife. The result of the study shows that it is possible to carve toys in preschool while the kids are playing. The study also shows that the activity, in itself, has an effect on the children’s play. There are no unambiguous answers to if the shape of the toys has an impact on children’s imagination. It is possible that further research will lead to an answer to that issue.</p>

Denna uppsats har till syfte att undersöka om det är möjligt att som pedagog tälja leksaker i en barngrupp medan barnen leker. Undersökningen har även inriktats mot om det egna förhållningssättet till själva utförandet av att tälja leksaker, kan ha inverkan på barnens lek. En frågeställning har då varit om leksakers utformning har betydelse för barns fantasiutveckling. Den egna utvecklingen av gestaltningsförmågan har också observerats. En kvalitativ forskningsmetod har legat till grund för undersökningen som kan jämföras med en aktionsstudie. Jag har varit aktiv observatör av både mig själv och den barngrupp jag utfört undersökningen i, vilket har dokumenterats i dagboksform. Bearbetningen av materialet i asp har endast utförts med hjälp av en täljkniv. Intervjuer har gjorts för att kunna jämföra de egna observationerna med intervjusvaren. Min egen förförståelse som kopplats till de litteraturstudier som gjorts har legat till grund för en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet av studien visar att det är möjligt att tälja leksaker i barngrupp medan barnen leker, där det egna förhållningssättet är en del av det resultatet. Undersökningens visar även att aktiviteten i sig påverkar barnens lek. Om leksakers utformning har någon inverkan på barns fantasi ges inget entydigt svar på. Denna fråga kan möjligtvis besvaras genom ytterligare forskning. The main purpose of this essay is to study if it’s possible for the teacher to carve toys while the kids are playing. The research is also aimed at if my own standing point towards the action of carving toys can affect the children’s play. An issue to that has been if the shape of the toys has any impact on the development of the children’s imagination. Apart from that I have also studied the development of my own ability to shape toys. The research is based on a qualitative study with interviews and observations which I have compared to each other. I have used a hermeneutic approach when I have interpreted the results. I have actively observed both myself and the group of children in which I have conducted my research. My research is documented in the form of a diary. The processing of the aspen wood has been made solely using a carving knife. The result of the study shows that it is possible to carve toys in preschool while the kids are playing. The study also shows that the activity, in itself, has an effect on the children’s play. There are no unambiguous answers to if the shape of the toys has an impact on children’s imagination. It is possible that further research will lead to an answer to that issue.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar resonerar kring sina barns matvanor och sitt eget inflytande över dessa vanor utifrån habitus. Genom följande frågeställningar ämnade författaren uppfylla syftesbeskrivningen:  Vad finns det för tankar bakom maten som föräldrarna ger sina barn?  Vilka eventuella svårigheter finns det kring barnens kostintag?  Vilket inflytande upplever föräldrarna att de har på sina barns matvanor?  Vilken inställning har föräldrarna till stöd och handledning i samband med sina barns matvanor?  För analysen valdes Bourdieus begrepp ”Habitus” som teoretiskt perspektiv, som går ut på att våra tidigare erfarenheter påverkar hur vi agerar och är som personer. Tillsammans med detta används Bourdieus begrepp ”fält” i analysen för att förtydliga rollen av den sociala arenan. Sex småbarnsföräldrar intervjuades från två förskolor med avseende på frågeställningarna.   Tankarna bakom maten var att det skulle vara så nyttigt och varierande som möjligt. Föräldrarna gav barnen det de själva ansåg nyttigast och bäst för barnen. De var vidare väldigt måna om att inte visa ett oönskat beteende för sina barn då samtliga var av uppfattningen att beteendet påverkar barnen, och att man därav måste föregå med gott exempel. Svårigheter som kom fram var att introducera nya smaker, att planera måltider för någon annan än sig själv samt att få till en trivsam och lustfylld matupplevelse. Alla föräldrar ville vidare ha stöd och handledning i frågor kring barns matvanor om det blev problem, dock inte annars.  Det visade sig att föräldrarna många gånger går tillbaka till det de lärde sig i unga dagar när det kom till tankar och handling kring barnens mat. Tidigare erfarenheter och föreställningar spelade en övervägande roll, och i de fall där föräldrarna samlat på sig ny information via exempelvis media, fanns stundtals en osäkerhet gentemot hur man ska agera. En osäkerhet som beror på att tidigare erfarenheter inte sammanfaller med den nya informationen. Vidare kände föräldrarna att deras beteende och föreställningar hade en avgörande roll i inflytandet på barnen, med motivering att föräldrarna själva påverkats av deras egen uppfostran.

Att bemöta människor är en konst. Att bemöta med respekt och värdighet bör ingå i förskollärarens kompetens. Men verkligheten ser inte alltid ut så. Vad är det då som bidrar till att en pedagog skapar möten med god kvalité medan en annan signalerar i sitt bemötande okunskap och en ovilja att bemöta med respekt. Syftet med undersökningen var att bidra till förståelse av bemötandets konst utifrån erfarna pedagogers berättelser om vad som format deras syn på bemötande och sätt att bemöta andra. Med hjälp av följande frågeställning: Hur beskriver förskollärare ett gott bemötande av barn och vuxna? Vad har format förskollärarens syn på bemötande och sätt att bemöta? Undersökningen baseras på en kvalitativ forskning med ett fåtal informanters medverkan, även tidigare forskning och genomarbetad litteratur. I resultatdelen redovisas intervjupersonernas tillbakablick i sina liv och hur de tolkar vad som har gett en mening och betydelse för deras beteende, vad gäller deras bemötande av andra. De faktorer som kunde ses ha betydelse för informanternas bemötande av andra var deras uppväxt, utbildning, kultur och erfarenhet, samt deras familjeförhållande.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur verksamma förskollärare beskriver att de arbetar med barnens empatiska utveckling i förskolan. Syftet är även att jämföra förskolepersonalens uppfattningar och se hur arbetet skiljer sig. Undersökningens design var av kvalitativ karaktär där intervjun var central. Vid intervjuerna ställde jag frågor som undersökningspersonerna fick svara på och min uppgift blev att lyssna på vad de hade att säga och skaffade på så vis mig en uppfattning. Min studie har kommit fram till att de intervjuade förskollärarna har samma syn på vad empati är och står för, men att de utövar det på olika sätt i verksamheten. Att vara lyhörd, lyssna på barnen samt ge dem tid och möjlighet att prata är viktigt att göra som förskollärare, men även att vara en god empatisk förebild själva för barnen.

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa hur verksamma förskollärare beskriver att de arbetar med barnens empatiska utveckling i förskolan. Syftet är även att jämföra förskolepersonalens uppfattningar och se hur arbetet skiljer sig. Undersökningens design var av kvalitativ karaktär där intervjun var central. Vid intervjuerna ställde jag frågor som undersökningspersonerna fick svara på och min uppgift blev att lyssna på vad de hade att säga och skaffade på så vis mig en uppfattning. Min studie har kommit fram till att de intervjuade förskollärarna har samma syn på vad empati är och står för, men att de utövar det på olika sätt i verksamheten. Att vara lyhörd, lyssna på barnen samt ge dem tid och möjlighet att prata är viktigt att göra som förskollärare, men även att vara en god empatisk förebild själva för barnen.</p>

No description available.

En god arbetsmiljö främjar välmående medarbetare och chefer och bidrar till ökad produktivitet.  Ett hövligt bemötande kan därför spela roll för arbetsmiljön. Syftet med vår studie var att undersöka hur chefer resonerar kring hövlighet och om de tänker på hövlighet i sin ledarroll samt om de anser att det är viktigt att främja detta för arbetsmiljön. Vi utförde fem semistrukturerade intervjuer med chefer som arbetar inom kontaktnära yrken i en mellanstor kommun i Sverige. Genom att göra en kvalitativ innehållsanalys kom vi fram till två huvudteman och fyra subtema. De två huvudtemana är; “Att komma överens om gemensamma regler för att ha en bra arbetsmiljö och vara i goda relationer” och “Att som chef utgå från sin inre kompass och magkänsla för att leda i rätt riktning”. I resultatet beskriver cheferna vikten av tillhörighet i gruppen, att alla ska få en talan. De berättar om öppenhet och nyfikenhet som en del i en god kommunikation och som en faktor för att skapa en god arbetsplatskultur. Cheferna berättar även att hövlighet är mer en magkänsla och att de utgår från en inre kompass som de använder för att anpassa sig utifrån vilken situation de än ställs inför. Cheferna menar dessutom att de måste föregå med gott exempel, vara hövligast.  Resultatet indikerar att cheferna ser vikten av sin roll som chef och hur deras handlingar påverkar andra. Därför diskuterade vi huruvida ledarutbildningar gör skillnad eftersom resultatet pekar på att den inre kompassen har mer betydelse för hövlighet än lärdomar från ledarskapsutbildningar.