Syftet med uppsatsen är att undersöka hur porträtteringen av den unga starka kvinnan som förebild har förändrats i flickboken under 1900-talet. Har framställning av, definition av och synen på vad en kvinnlig förebild är förändrats i litteraturen och vad är egentligen synen på vad en stark kvinna är eller förväntas vara i de verk som studeras?

Medierådets rapport Ungar och medier 2010 belyser att barn och ungdomar mellan 9 till 16 år tittar på TV minst en timme om dagen.[1] Enligt Huntemann och Morgan har TV stort inflytande på hur denna åldersgrupps värderingar formas, vad de tänker på och pratar om.[2] Vi har genomfört en textanalys av Sveriges Televisions ungdomsserie Vilma och empirin i vår studie har varit avsnitt ur serien. Syftet med textanalysen var att undersöka vilka budskap serien förmedlar till sin målgrupp, som är ungdomar i åldern 12 till 15 år[3], och hur de förmedlar dessa budskap. De teorier som har legat till grund för forskningen är hermeneutik, kritisk diskursanalys och semiotik. Resultatet av de tolkningar som vi gjort i vår analys är; att serien Vilma med hjälp av dess karaktärer förmedlar moraliska budskap till sin målgrupp. Vår tolkning av moraliska budskap är ”budskap som formar en god samhällsmedborgare”. En god samhällsmedborgare är, enligt våra tolkningar, en person med sunt förnuft och som bryr sig om sina medmänniskor. Samtidigt är vår uppfattning att huvudkaraktären Vilma eventuellt framställs för ”duktig”, vilket vi tror kan ha en negativ påverkan på sina tittare. Risken finns att de inte kan relatera till Vilma, då hon enligt våra tolkningar, porträtteras för ”perfekt” och talangfull. Det här kan få tittarna att känna sig otillräckliga och få prestationsångest. En annan tolkning som vi kommit fram till är att serien avspeglar hur samhällsstrukturen ser ur idag, i form av maktförhållanden, trender och i olika teman som serien tar upp. [1]Medierådet, 2010, s.36 [2]Huntemann & Morgan, 2001, s.310 [3]Sjöberg & Rydin, under arbete

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisationssocialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur lärare använder målspråket i engelskundervisningen, detta görs genom att undersöka lärarnas förhållningssätt till målspråksanvändning samt i vilken utsträckning och på vilket sätt de kommunicerar på målspråket i undervisningen. Med utgångspunkt i teorier och forskning kring språkinlärning och målspråksundervisning har en kvalitativ studie genomförts med hjälp av en intervju och två observationer med respektive lärare. Informanterna bestod av tre lärare som undervisar i engelska inom årskurs 1-3. Resultaten visar att samtliga lärare har en positiv inställning till målspråksanvändning och använde mer engelska än svenska under observationer. Lärarna uttrycker att de vill använda målspråket mer än de gör idag men upplever sig hindrade av ramfaktorer. Slutsatsen är att en positiv inställning troligtvis leder till att läraren använder sig mer av målspråket i undervisningen, men att det inte är realistiskt att förvänta sig att all kommunikation ska kunna ske uteslutande på målspråket.

Syftet med studien är att öka kunskap om hur mellanstadielärare arbetar för att stimulera intresse för läsning av skönlitteratur i förhållande till forskning inom området. Undersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare. Frågorna gällde hur lärarna arbetar för att verka som läsande förebilder samt hur de arbetar med elevernas egna intressen och inflytande i valet av litteratur för att uppnå läslust. Studien fann att samtliga lärare hade ett eget intresse för läsning av skönlitteratur och läste regelbundet på sin fritid. Studien fann även att lärarna arbetade aktivt med läsning på flera olika sätt och att de själva såg stora fördelar med läsning av skönlitteratur, både för akademiska och personliga framsteg. De vanligaste lässtimulerande arbetssätt som framkom i studien, och som beskrevs som framgångsrika enligt forskning, var bokprat som genomfördes av lärare eller bibliotekarie samt högläsning och en stor frihet i val av böcker.

Syftet med studien har varit att synliggöra lärares användning av svenska och engelska i engelskundervisningens muntliga delar samt beskriva på vilket sätt språken används av lärare. Dessutom belyser studien vilka uppfattningar om val av språk som förs fram av lärare och hur väl deras uppfattningar överensstämmer med deras faktiska språkanvändning. Fyraverksamma lärare i årskurs 4–6 har observerats och intervjuats för att besvara studiens forsknings­­­frågor. Resultatet visar att samtliga lärare använder både svenska och engelska i de muntliga delarna av engelskundervisning, men i olika omfattning, på olika sätt och i olika situationer. Tre av de fyra lärarna använder svenska som huvudsakligt undervisningsspråk medan en av lärarna använder engelska som huvudsakligt undervisningsspråk. Lärarnas motiv till att använda svenska snarare än engelska har dels beskrivits utifrån deras uppfattningar om elevers kunskaper, dels utifrån lärarnas eget språkliga självförtroende. Lärarens roll som språklig förebild och vikten av mycket språklig input för eleverna har lyfts som argument för att använda engelska.

I Sveriges förskolor idag råder brist på utbildad personal vilket får följder för kvaliteten på den verksamhet som kan bedrivas. Ett sätt att få upp andelen utbildad personal kan vara att försöka locka fler män att söka sig till förskolläraryrket. Detta på grund av att det i nuläget endast arbetar ca tre procent män i förskola. Emellertid återkommer samhällsdebatter där mäns lämplighet att arbeta inom förskola ifrågasätts. Förskolan förväntas dessutom ha en god samverkan med barnens vårdnadshavare och därför blir vårdnadshavarperspektivet av intresse att undersöka.Studiens syfte är att undersöka vårdnadshavares berättelser om män som arbetar i förskolan utifrån en diskursanalytisk ansats. För att besvara frågeställning och syfte har diskursbegreppet använts som huvudsaklig teori tillsammans med diskursanalys. Metoden för materialinsamling var kvalitativa intervjuer med sex vårdnadshavare.Resultaten som framkom visade på tre övergripande diskurser i vårdnadshavarnas berättelser. Dessa var: 1.) mannen som risk, 2.) mannen som traditionell manlig förebild, och 3.) mannen som modern manlig förebild. De olika diskurserna ledde till olika sociala konsekvenser i vilket vissa handlingar blev möjliga. Riskdiskursen medförde att det blev möjligt för vårdnadshavare att vara extra vaksamma på såväl män i förskolan som deras barn. I både mannen som traditionell manlig förebild och mannen som modern manlig förebild blev det istället logiskt att vilja ha fler män i förskolan. Medan det i den traditionella diskursen förväntades att män i förskolan skulle vara extra manliga förväntades männen istället stå för könsöverskridanden inom ramarna för den moderna manliga förebildsdiskursen.

Bakgrund: I sjuksköterskans arbetsområde ingår sjuksköterskans hälsofrämjande och preventiva roll. Sjuksköterskan ska både kunna finna och förhindra risker förenade med ohälsa samt kunna mana till förändringar av ohälsosamma livsstilsbeteenden. Hälsa kan beskrivas som något mer än frånvaro av sjukdom. En förebild kan definieras som en person som föregår med gott exempel och är värd att efterliknas. Eftersom hälsofrämjande arbete beskrivs som en del av sjuksköterskans arbetsfält är det intressant att ta reda på hur sjuksköterskan roll som förebild beskrivs i litteraturen inom denna aspekt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans roll som förebild i det hälsofrämjande arbetet. Metod: Den valda metoden var litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL samt genom manuella sökningar. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet efter att de analyserats. Resultat: En förebild kunde ses som både en idealbild och en förväntan på perfektion. Det kunde också ses som någonting att sträva mot, något som ger motivation och inspiration. Att vara en hälsofrämjande förebild kunde upplevas både som någonting till sjuksköterskans fördel och nackdel. Dels kunde det vara svårare för sjuksköterskor att ge råd angående hälsovanor de själva inte följde, men det kunde även upplevas som en erfarenhet och kunskap. Slutsats: Resultatet till föreliggande studie tyder på att sjuksköterskor ser sig själva som hälsofrämjande förebilder men att de inte lever upp till en idealbild utan också har ohälsosamma levnadsvanor. Sjuksköterskors egna erfarenheter kan ses som ett sätt att förmedla kunskap men det kan också i vissa fall framstå som svårare för en sjuksköterska att ge råd angående hälsa om sjuksköterskan själv uppenbarligen inte följer dem. Nyckelord: sjuksköterska, omvårdnad, förebild, hälsofrämjande arbete, hälsobeteende

Syftet med denna studie är att undersöka privata läsvanor hos svensklärare i årskurs 4-6 ochhur dessa påverkar undervisningen av svenskämnet. Syftet med studien är även att undersökaderas läsintresse samt hur de uppfattar sin roll som läsande förebild. Studien tar avstamp i detsociokulturella perspektivets tankar om samspel och kommunikation samt behaviorismenstankar om betingning och förstärkning. Därefter redovisas litteraturdidaktisk forskning ommyndighetsinsatser med inriktning mot läsning och läsande förebilder. I studien används enmetodkombination bestående av intervjuer och en enkätundersökning. Intervjuerna bygger påenkätundersökningens svar, detta för att åstadkomma en triangulering.Resultatet visar att svensklärare i årskurs 4–6 läser mycket på sin fritid och har ett stortintresse för litteratur. Detta intresse är något de tar med sig in i sin undervisning för attförmedla både vikten av och glädjen med att läsa. De anser att de har en viktig roll somläsande förebilder men understryker att de inte är de enda läsande förebilderna i elevernas liv.