Titeln på denna kunskapsöversikt syftar dels till att ge en förklaring av arbetets innehåll men den syftar också dels till att skapa ett intresse för dig som läsare genom en mer skämtsam användning av språkväxling i skriven form, då språkväxling är en del av dagens engelskundervisning och språkundervisning världen över. Målspråksanvändning har länge varit ett huvudämne inom forskningen om undervisning i främmande språk och där ställs många olika tolkningar mot varandra. Styrdokument, lärare, lärarstudenter och lärarutbildningar har alla samma mål, att sträva efter elevernas bästa och lägga en stadig grund där elever får möjligheten att utvecklas i sin språkförmåga. Det egna språket har till stor del alltid varit med och influerat språkundervisningen. Lärare har använt sig av sitt eget språk som ett medel för att de ska känna sig trygga i sin språkundervisning och i sitt klassrum. I denna översikt kommer målspråksanvändningen stå i fokus. Denna översikt syftar till att kartlägga vad som kännetecknar forskningen om målspråksanvändning i språkundervisning. Den ämnar även att undersöka vilka faktorer som påverkar lärare och lärarstudenters val av mängden målspråksanvändning. Slutligen syftar översikten till att utifrån kunskapsöversiktens resultat dra slutsatser och förslag till relevant framtida forskning inom forskningsområdet. För att uppfylla vårt syfte tog vi hjälp av sökord och urvalskriterier och vi identifierade 8 vetenskapliga studier som ingick i vår översikt. Översiktens resultat visar olika faktorer på målspråksanvändning som är återkommande i dessa 8 studier. Det blir tydligt var problematiken ligger och vi kan identifiera förklaringar från både lärare och lärarstudenter kring deras val av målspråksanvändning. Dessa förklaringar leder till en diskussion där vi sedan kan konstatera att osäkerheten till den egna språkförmågan hos lärare och lärarstudenter är en anledning till deras förhållningssätt till målspråksanvändning. Vi hittar även att otydlighet från styrdokument och lärarutbildning bidrar till osäkerheten hos lärare och lärarstudenter. Lärares och lärarstudenters kunskap kring hur och när målspråket ska användas är bristfällig och behöver utvecklas. Forskningen behöver lägga mer fokus på de obesvarade frågorna som synliggörs i denna forskningsöversikt.

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken erfarenhet av och inställning till målspråksanvändning elever som studerar spanska på gymnasiet har. Utifrån forskning om målspråksanvändning samt kursplanen för moderna språk (SKOLFS 2000: 87) som båda betonar vikten av att lärare och elever använder målspråket i klassrummet, har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem elever som läser spanska steg 1, 2 och 3 på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika erfarenheter av i vilken omfattning deras respektive lärare använder målspråket i klassrummet och att dessa huvudsakligen använder målspråket i samband med språkrelaterade övningar medan modersmålet används för sådant som är viktigt, svårt och nytt. Eleverna använder framför allt modersmålet i klassrummet. Målspråket används för att exempelvis besvara lärarens frågor eller när de arbetar med uppgifter. Samtliga intervjupersoner är positiva till att deras lärare använder målspråket i klassrummet. De anser också att det är av vikt att eleverna gör det. Alla utom en önskar dessutom att eleverna använde målspråket i större omfattning än vad de nu gör. Ingen av intervjupersonerna har erfarenhet av muntliga prov, men samtliga anser att muntliga prov är viktiga.</p>

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken erfarenhet av och inställning till målspråksanvändning elever som studerar spanska på gymnasiet har. Utifrån forskning om målspråksanvändning samt kursplanen för moderna språk (SKOLFS 2000: 87) som båda betonar vikten av att lärare och elever använder målspråket i klassrummet, har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem elever som läser spanska steg 1, 2 och 3 på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika erfarenheter av i vilken omfattning deras respektive lärare använder målspråket i klassrummet och att dessa huvudsakligen använder målspråket i samband med språkrelaterade övningar medan modersmålet används för sådant som är viktigt, svårt och nytt. Eleverna använder framför allt modersmålet i klassrummet. Målspråket används för att exempelvis besvara lärarens frågor eller när de arbetar med uppgifter. Samtliga intervjupersoner är positiva till att deras lärare använder målspråket i klassrummet. De anser också att det är av vikt att eleverna gör det. Alla utom en önskar dessutom att eleverna använde målspråket i större omfattning än vad de nu gör. Ingen av intervjupersonerna har erfarenhet av muntliga prov, men samtliga anser att muntliga prov är viktiga.

BAKGRUND: Inom språkundervisningen är kommunikationen mycket viktig. Det visas i olika studier att elevernas språk utvecklar sig genom att de får möjlighet att använda sitt muntliga språk, dvs. att lärare och elever använder målspråket i undervisningen. Många språkforskare hävdar att såväl engelskundervisning som undervisningen av moderna språk bör ske på målspråket. Vår erfarenhet är dock att kodväxling, dvs. att byta språk från målspråket till svenskan, diskuteras mycket mer bland engelsklärare än bland fransklärare. Vi har samtidigt erfarenhet av fransklärare som undervisar franska uteslutande på målspråket, vilket fungerar väl på alla nivåer. Denna undersöknings fokus riktas därför mot språkelevers kodväxling inom såväl engelsk- som franskundervisningen. Eftersom vi vill rikta fokus mot de främmande språken så har vi valt att tala om elevernas målspråksanvändning under språklektionerna, snarare än att tala om deras kodväxling.   SYFTE: Syftet med studien är att kartlägga Halmstads kommuns gymnasieskolors språkelever, beträffande deras tankar om den egna målspråksanvändningen under engelsk- respektive fransklektionerna samt att beskriva och analysera språkelevers uppfattningar av den egna målspråksanvändningen under deras engelsk- respektive fransklektioner.   METOD: Dels kvantitativ metod i form av enkäter, dels kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer,  som har genomförts på gymnasiet med fransk- och engelskelever.   RESULTAT: Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att det eleverna efterfrågar är en undervisning med meningsfullt innehåll och ämnen som har en verklighetsanknytning. Vikten av att kunna relatera till det de förväntas prata om på ett främmande språk betonas. Vidare har vi kommit fram till att bristen på självförtroende i klassrummet är en betydande faktor till att elever inte producerar tillräckligt med utflöde under lektionerna. Vi presenterar elevernas förslag på vad som skulle kunna öka deras målspråksanvändning under språklektionerna.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur lärare använder målspråket i engelskundervisningen, detta görs genom att undersöka lärarnas förhållningssätt till målspråksanvändning samt i vilken utsträckning och på vilket sätt de kommunicerar på målspråket i undervisningen. Med utgångspunkt i teorier och forskning kring språkinlärning och målspråksundervisning har en kvalitativ studie genomförts med hjälp av en intervju och två observationer med respektive lärare. Informanterna bestod av tre lärare som undervisar i engelska inom årskurs 1-3. Resultaten visar att samtliga lärare har en positiv inställning till målspråksanvändning och använde mer engelska än svenska under observationer. Lärarna uttrycker att de vill använda målspråket mer än de gör idag men upplever sig hindrade av ramfaktorer. Slutsatsen är att en positiv inställning troligtvis leder till att läraren använder sig mer av målspråket i undervisningen, men att det inte är realistiskt att förvänta sig att all kommunikation ska kunna ske uteslutande på målspråket.

Det förekommer en debatt om lärares språkanvändning och språkval i engelskundervisningendär det exempelvis finns skilda åsikter gällande språkens omfattning. Den rådande debatten harutvecklat ett intresse för att undersöka området. Studien fordrar ett lärarperspektiv som syftartill att undersöka lärares egen språkanvändning samt uppfattningar kring språkanvändning iengelskundervisning i årskurs 1–3. Detta undersöktes genom metodtriangulering i form av trehalvstrukturerade intervjuer tillsammans med en enkätundersökning med 35 informanter.Informanterna i undersökningarna är legitimerade engelsklärare. Resultatet har diskuteratsutifrån sociokulturellt perspektiv och translanguaging tillsammans med bakgrund och tidigareforskning. Resultatet påvisar att lärarnas uppfattningar kring språkanvändning varierar.Resultatet indikerar dock att lärare anser att engelska språket bör ta mest plats iengelskundervisning och engelska rapporteras också vara det språk som används i störstutsträckning. Undersökningen fann även att svenska är ett språk som tar stor plats iengelskundervisningen. Samtidigt som resultatet påvisar att lärarna har ett positivt synsätt tilltranslanguaging rapporteras övriga språk än engelska och svenska sällan tillämpas. En orsakbeskrivs vara att studiens informanter delade språkkunskaper med elevgruppen. Slutligenpåvisar resultatet att de flesta lärarna följer egna riktlinjer kring språkanvändning utifrånerfarenhet och lärarna önskar inte heller

This phenomenographic study investigate teachers’ beliefs regarding the use of target language in the foreign language classroom in Sweden. Through semi-structured interviews with three primary school teachers of Spanish and French, the study aims to find out to what extent and in what way the teachers use target language. It also explores the challenges they experience and the opportunities they see with teaching in the target language. The results show that the teachers are positive towards a high amount of target language in the classroom as it offers the pupils important input,and they use strategies such as pictures and body language to facilitate the comprehension. However, they do not teach in the target language as much as they would like. Some of the challenges they mention are negative reactions received by pupils, their own linguistic constraints, and external circumstances, such as lack of time, mood, and tiredness. The present study indicates that tools, knowledge, and collaboration are required to make target language use easier for foreign language teachers.

I dagens klassrum möter lärare elever med mer varierande språkerfarenheter i störreutsträckning än tidigare. Studiens fokus på flerspråkighet åskådliggör fler aspekterav flerspråkiga elevers kunskapsinhämtning än den traditionella målspråksdominerandesynen på andraspråksinlärning. Med denna syn på språkinlärning ochkunskapsinhämtning preciseras hur synen på språkanvändning i klassrummetfrämjar lärandet hos alla elever, oavsett de individuella variationerna av språkligaerfarenheter, för att sträva mot en likvärdig utbildning och social rättvisa. Den härstudien syftar till att undersöka och beskriva vilka föreställningar lärare somundervisar i engelska i årskurs 1–3 har rörande språkanvändningen ochflerspråkigheten i undervisningen. Studiens empiriska material består avsemistrukturerade intervjuer med fem lärare. Det teoretiska ramverket består av densociokulturella teorin för lärande samt transspråkande som teori vid språkinlärning.Studiens resultat visar att lärarna i studien beskriver att de använder sig avmultimodala resurser för att förtydliga och förmedla kunskaper till eleverna, dockinte uttryckligen med elevers varierande språkkunskaper i åtanke. Vidare strävarlärarna i studien efter att använda sig av målspråksbaserad undervisning till stor del.De föreställningar rörande språkanvändningen hos flerspråkiga elever som lärarnager uttryck för är att de inte ser elevers hela lingvistiska repertoar som en resurs iundervisningen. Studien ifrågasätter även argumenten för målspråksdominerandeundervisningsmetoder ur ett likvärdighetsperspektiv och föreslår att transspråkandepraktiker bör övervägas med hänsyn till alla elevers möjligheter tillkunskapsutveckling. / <p>Engelska</p>

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärares språkanvändning ser ut i engelskundervisningen i årskurs 3, i Sverige. Studien bygger på tre forskningsfrågor: hur mycket tre lärare i årskurs 3 kommunicerar på engelska i sin engelskundervisning, vilka strategier och arbetssätt de använder i engelskundervisningen, samt vilka möjligheter och hinder lärarna upplever med att enbart använda det engelska språket i sin engelskundervisning. I datainsamlingen, som genomfördes i tre kommunala skolor i en kommun i Mellansverige, användes kvalitativa ansatser i form av semistrukturerade intervjuer och observationer. Resultatet visar att lärarna talar mer svenska än engelska i sin engelskundervisning. De använder sig av kodväxling för att lära ut målspråket men även som en strategi för att spara tid i undervisningen. Samtliga lärare i studien är överens om att engelska språket bör ta större plats i undervisningen och tror att eleverna skulle gynnas av att frekvent få exponeras för det. Samtidigt ser lärarna ett hinder i att enbart tala engelska eftersom eleverna saknar tillräckliga kunskaper. Slutsatsen som dras i denna studie är att lärarna överanvänder svenska i engelskundervisningen och att de inte är medvetna om i hur stor utsträckning det sker.

Målet med denna studie är att belysa hur lärare ser på sin målspråksanvändning iengelskundervisningen. Studien genomförs med hjälp av enkät och intervjuer därrespondenterna är legitimerade lärare som arbetar i årskurs 4–6. Studien baseras utifrån tidigareforskning som tar sitt avstamp i de val lärare gör när det kommer till engelskundervisning, vaddessa val grundar sig på och hur de hjälper eleverna framåt i sitt språkliga kunskapsinhämtande.Studiens empiri inhämtades i form av tre intervjuer med tre olika legitimerade lärare somundervisar eller som har undervisat i engelska, samt enkät där det var totalt 70 respondenter.Studiens resultat visar på att både lärarna som deltog i intervju och de lärare som svarade påenkäten baserar sina val kring undervisningsspråk utifrån den kunskapsnivå eleverna har.Vidare framkom det att lärarna motiverar sin egen språkanvändning i det faktum att elevernabör vara i och kring det språk de ska lära sig för att inhämta kunskap. Engagemang ochmotivation är det som lärarna anser bidrar till att eleverna använder sig av målspråket iengelskundervisningen. Och att det är med hjälp av engagemang och motivation som elevernakan fortsätta framåt i sin språkutveckling. / The aim with this study is to get an overview of teachers’ usage of target language during theirEnglish lessons. The study is conducted through a survey and interviews with teachers thatteach English in year 4-6. The research that this study based on shines a light on the choicesthat teachers make in their teaching, such as, why they use the amount of target language thatthey use and how they motivate their pupils to use target language during the lessons. Thematerial for this study was collected through three interviews with three different teachers anda survey with a total of 70 teachers. When the material from the survey and interviews wereanalysed there was a pattern seen in all of the answers. Teachers base their target language usebased on the current knowledge level that the pupils have. They justify their usage of targetlanguage by stating that it is important for the pupils to be around the language to learn thelanguage. Encouragement and motivation towards the pupils contribute to the pupil’s usage oftarget language. Encouragement and motivation is the main piece that helps pupils further onin their language learning. / <p>Engelska</p>