Arbetet fokuserar på flerspråkighet och ordförrådsutveckling i undervisning och grundar sig på ett sociokulturellt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskare är eniga kring betydelsen av ett stort ordförråd som viktig för språkutveckling (Stanovich 1986; Vermeer 2001; Shepard & Sheng 2009). Tidigare forskning visar att flerspråkiga elever har svårigheter med att förstå och följa med i undervisningen till följd av bristande ordförrådskunskap. En återkommande slutsats i forskningen är att lärare besitter en bristande kompetens att skapa en relevant språkundervisning för flerspråkiga elever (Lindberg 2007; Liberg 2010; Musk & Wedin 2010; Vetenskapsrådet 2012). Med anledning av tidigare forskning och våra egna erfarenheter från Verksamhetsförlagda Utbildningar (VFU) bör frågan om hur lärare skapar en undervisning för att främja flerspråkiga elevers ordförråd, lyftas fram. I denna kvalitativa studie genomför vi intervjuer med fyra lärare, från fyra olika kommuner. Syftet är att undersöka hur lärare talar om sina möjligheter att skapa en undervisning för att flerspråkiga elever ska få möjlighet att utveckla ett ordförråd. Vårt resultat visar att de fyra lärarna inte har en bristande kompetens i att skapa en relevant språkundervisning. Lärarna visar en medvetenhet om ordförrådets betydelse och ser fördelarna med flerspråkighet i klassrummet. I undersökningen framkommer det att det finns för många bakgrundsfaktorer som påverkar lärarens undervisning för att kunna påstå att det är just lärarnas kompetens som brister. Resultatet pekar på att skolorna inte är effektiv i sin användning av resurser och riktlinjerna är otydliga.

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken erfarenhet av och inställning till målspråksanvändning elever som studerar spanska på gymnasiet har. Utifrån forskning om målspråksanvändning samt kursplanen för moderna språk (SKOLFS 2000: 87) som båda betonar vikten av att lärare och elever använder målspråket i klassrummet, har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem elever som läser spanska steg 1, 2 och 3 på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika erfarenheter av i vilken omfattning deras respektive lärare använder målspråket i klassrummet och att dessa huvudsakligen använder målspråket i samband med språkrelaterade övningar medan modersmålet används för sådant som är viktigt, svårt och nytt. Eleverna använder framför allt modersmålet i klassrummet. Målspråket används för att exempelvis besvara lärarens frågor eller när de arbetar med uppgifter. Samtliga intervjupersoner är positiva till att deras lärare använder målspråket i klassrummet. De anser också att det är av vikt att eleverna gör det. Alla utom en önskar dessutom att eleverna använde målspråket i större omfattning än vad de nu gör. Ingen av intervjupersonerna har erfarenhet av muntliga prov, men samtliga anser att muntliga prov är viktiga.</p>

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken erfarenhet av och inställning till målspråksanvändning elever som studerar spanska på gymnasiet har. Utifrån forskning om målspråksanvändning samt kursplanen för moderna språk (SKOLFS 2000: 87) som båda betonar vikten av att lärare och elever använder målspråket i klassrummet, har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem elever som läser spanska steg 1, 2 och 3 på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika erfarenheter av i vilken omfattning deras respektive lärare använder målspråket i klassrummet och att dessa huvudsakligen använder målspråket i samband med språkrelaterade övningar medan modersmålet används för sådant som är viktigt, svårt och nytt. Eleverna använder framför allt modersmålet i klassrummet. Målspråket används för att exempelvis besvara lärarens frågor eller när de arbetar med uppgifter. Samtliga intervjupersoner är positiva till att deras lärare använder målspråket i klassrummet. De anser också att det är av vikt att eleverna gör det. Alla utom en önskar dessutom att eleverna använde målspråket i större omfattning än vad de nu gör. Ingen av intervjupersonerna har erfarenhet av muntliga prov, men samtliga anser att muntliga prov är viktiga.

Lean Production har blivit det produktionskoncept som många av dagens företag har som modell när de utformar sina produktionssystem. De första stegen mot ett flödesinriktat ”lean” produktionssystem tas ofta genom att transformera produktionen. Detta i sin tur ställer ökade krav på materialleveranser Just-In-Time, materialpresentation och låga lager. För den interna logistiken innebär inte sällan dessa krav betydande merarbete i form av t.ex. omplock av material från större till mindre emballge och kittning av materialsatser. Ska företagen kunna dra full nytta av sitt flödesinriktade produktionssystem måste det även omfatta försöjningskedjan och den interna logistiken. Det är idag en utmaning för den interna logistiken att anpassa sig till de variationer och förändringar som finns i den produktion som den är satt att försörja med material. Volvo CE OpESK står inför utmaningen att hantera kraftigt ökande volymer under åren fram till 2015. Dagens internlogistiska upplägg uppvisar begränsningar med avseende på bland annat inflöde och förråd. Dessutom saknas en långsiktig plan för internlogistiken. Detta examensarbete syftar till ta fram ett nytt internlogistiskt upplägg för komponentfabriken i Eskilstuna. Målet är att utifrån det befintliga internlogistiska upplägget, det framtida produktionsupplägget och andra företags logistiklösningar utveckla minst två logistikkoncept för inflöde och förråd som täcker de krav som ställs. I examensarbetet har Volvo CE OpESK:s befintliga logistikkoncept, alternativa logistiklösningar och de förväntade volymförändringarnas påverkan på inflöde och lager kartlagts, utvärderats och analyserats. Resultatet av arbetet har gett en beskrivning av hur den interna logistiken kommer att påverkas och vilka möjliga lösningar som finns för att möta detta. Med detta som utgångspunkt har ett antal koncept arbetats fram varav två har rekommenderats. Det första konceptet omfattar en logistiklösning för inflödet i godsmottagningen och logistikcentret. Rekommendationen från författaren är att Volvo CE OpESK i första hand ändrar arbetssätt vid inflödet för att öka kapaciteten, samt anpassar förråden i logistikcentret både till layout och storlek för att passa volym och materialmix år 2015. Nästa steg innebär att komplettera nuvarande bansystem med ytterligare banor för att öka flexibiliteten, minska sårbarheten och förbättra ergonomin för logistikpersonalen. Målet är att reducera mängden onödigt arbete även i godsmottagningen. Det andra konceptet omfattar höglagret. Här rekommenderas att stapelkranar och bansystemet för material in och ut ut höglagret renoveras för att reducera antal stopp och störningar. Vidare bör en strategi fastställs för höglagrets fortsatta användning. I ett andra steg rekommenderas att banor ersätter den befintliga transfervagnen vid in- och utleveranser av material för att minska sårbarheten. Under arbetet med konceptstudien har även arbetsprocessen utvärderats. Syftet har varit att ta fram riktlinjer för hur företaget kan arbeta med att utveckla koncept för internlogistik. Slutsatserna från utvärderingen är att använda en utvecklingsmodell, gå igenom grundförutsättningar innan arbetet startar, ta reda på fakta, inget system är för enkelt för att behandlas, ifrågasätt varför nya lösningar ska användas och bestäm principer och metoder innan tekniken väljs.

Syftet med studien har varit att undersöka om lärarhandledningen till läroböckerna i företagsekonomi beskriver, planlägger och ger förslag på språkstimulerande aktiviteter för andraspråkselever samt om handledningen konkretiserar hur vardagsspråk kan transformeras till skolspråk. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit språkinriktad undervisning. Studiens genomförande har gjorts utifrån läsning av handledningen, en så kallad dokumentanalys. För att åstadkomma en struktur i genomförandet har ett underliggande analysschema med frågor använts. Slutsatserna i studien visar på en avsaknad av ett tydligt andraspråksperspektiv samt av förslag som stimulerar andraspråkseleverna språkutveckling. Det framgår inte heller tydligt hur undervisningen ska planläggas för att inkludera dessa. En helhetsbedömning av slutsatserna är att läraren tillsammans med eleverna utformar undervisningen utifrån deras förutsättningar och behov.

Bakgrund Bemanning, kompetens och patientinflöden är exempel på olika faktorer som omnämns i diskussioner kring patientsäkerheten på akutmottagningar. I denna studie behandlas dessa bland flera av frågor utifrån sjuksköterskornas egna upplevelser på en akutmottagning i Storstockholm. Vad är det som dessa sjuksköterskor upplever vara patientsäkerhetsrisker? Finns de? Och i så fall vilka är de? Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av patientsäkerhet på en akutmottagning. Metod Genom en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide har författarna intervjuat sex sjuksköterskor. Samtliga intervjuer har tagit plats på aktuell akutmottagning. Resultat Fem av de sex informanterna var överens om att det föreligger en personalbrist på akutmottagningen medan samtliga menade att väntetiderna för patienterna inte är patientsäker. Alla informanterna är också överens om att akutmottagningen är underdimensionerad i förhållande till det dagliga antalet patientbesök. Slutsats Enligt 28§ i HSL (SFS, 1982:763) skall vården vara organiserad på ett sådant sätt att den tillgodoser hög patientsäkerhet. Resultatet tyder på att en sådan struktur och organisering inte föreligger på vald akutmottagning eftersom inflödet, väntetiderna, lokalerna, de bristande omvårdnadsåtgärderna och kvalitetsarbetet inte är patientsäkert.

Syftet med studien är att ge en kvalitativ belysning av högstadieelevers uppfattningar om vilka hinder och möjligheter som finns med att målspråket (spanska) används som klassrumsspråk och vilka metoder och strategier som de uppfattar som framgångsrika för att främja målspråksanvändningen i klassrummet. För att undersöka informanternas uppfattningar har en kvalitativ ansats tillämpats. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med två spansklärare på högstadiet och genom fokusgruppsintervjuer med elever från dessa lärares undervisningsgrupper i årskurs 7 och 9. Sammanlagt har två lärarintervjuer och sex elevintervjuer, med totalt 22 elever, genomförts. Vidare har intervjuerna analyserats med hjälp av teorier och begrepp som berör språkinlärning, språkliga strategier och sociala relationer. Slutsatser som dragits av det analyserade materialet är att elever som har erfarenhet av att målspråket används som klassrumsspråk föredrar detta framför att svenskan används som klassrumsspråk. Några möjligheter som eleverna uppger med en undervisningspraktik där målspråket används som klassrumsspråk är att de lär sig mer spanska, får en bättre förståelse för de språkliga strukturerna, får större ordförståelse samt att de får en bättre relation till sin lärare. Resultaten visar även på att eleverna vill att svenskan används i viss utsträckning för att stödja förståelsen av spanskan. Detta i form av översättningar vid behov och vid betygssamtal och då läxor ges. Slutligen visar resultaten på att en förutsättningen för att läraren i så hög utsträckning som möjligt ska kunna använda sig av målspråket som klassrumsspråk är att läraren och eleverna använder sig av språkliga strategier, såsom kroppsspråk, kontextuellt stöd, bildstöd etc.

Bakgrund: Skogsindustrin är betydande för den svenska välfärden och inom industrin är Vida en viktig aktör. Vidare är transporter en stor del av industrin där majoriteten av de producerade produkterna exporteras. All transport som krävs ger också en stor miljöpåverkan, inte minst i form av koldioxidutsläppen. Syfte: Studien kartlägger och beräknar koldioxidutsläpp för ingående och utgående transporter för Vidas sågverk i Vislandas under år 2021. Fortsättningsvis, undersöker studien vilka åtgärder ett företag i sågverksbranschen kan implementera för att minska sitt koldioxidutsläpp. Metod: För den första frågeställning har grunddata samlats in från fallföretagets affärssystem, representanter samt transportörer. Baserat på resultatet från den första frågeställningen, har teoretiskt och empiriskt material samlats in för att besvara den andra frågeställningen som fokuserar på åtgärder för att minska koldioxidutsläpp i transporter. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från fallföretaget. Slutsats: Studien resulterade i en beräknad mängd koldioxidutsläpp på 6 358 336 KgCO2 från fallföretagets ingående och utgående transporter under 2021. Mängden koldioxidutsläpp presenteras både för det totala studieobjektet samt för de fyra olika flödena vilket var inflödet från skog till sågverk samt utflödet till energitillverkare, massa- och pappersbruk samt transport av sågade och hyvlade trävaror. Diskussionen för den första frågeställningen resulterade i vilka faktorer som driver koldioxidutsläppen och de etablerade faktorerna var; avstånd, drivmedel, transportslag, fordonstyp, fyllnadsgrad och bränsleförbrukning. Den andra frågeställningen diskuterade och kom fram till vilka åtgärder ett företag inom sågverksbranschen kan ta sig an eller kräva att sina anställda transportörer tar hänsyn till. Åtgärderna som kräver kontinuerligt arbete, vilket visas i tabell 29, kategoriseras som långsiktiga eller kortsiktiga beroende på när de rimligtvis kan uppnås. / Background: The forest industry is essential for Swedish welfare and Vida is an important actor within the industry. Further, transportation is a big part of the business where the majority of the produced products are exported. With all transportation necessary comes also a big impact on the environment, including carbon emissions. Purpose: This study has mapped and calculated the carbon emission from inbound and outbound transportation from Vida Vislanda sawmill during the year 2021. Further, the study discovered what actions a company in the sawmill industry can take on in order to decrease their carbon emission. Method: For the first research question the authors collected data from the case company’s ERP system, representatives and employed transport companies. Based on the results from the first research question, theoretical and empirical data for the second research question was collected with focus on measures for decreasing carbon emission in transportation. The empirical data was collected through semi structured interviews with representatives from the case company. Conclusion: The study resulted in a calculated amount of carbon emission of 6 358 336 KgCO2 from the case company’s inbound and outbound transportation in 2021. The amount shows both a total amount for the whole study object and the amount for the four different flows which were inbound transportation from the forest to the sawmill as well as outbound transportation towards energy production, pulp and paper mills and sawn and transportation of planed wood products. The discussion of the first research question resulted in factors which are driving the amount of carbon emission and the factors established was; distance, fuels, mode of transportation, vehicle type, load and fuel consumption. The second research question discussed and concluded which actions a company within the sawmill industry can act on or demand that their hired transport companies should act on. The actions which require continuous attention, shown in table 29, were categorized as long term and short term, depending on when they are reasonable to be accomplished.

To simulate a hydropower system, one can use what is known as a Detailed model. However, due to the complexity of river systems, this is often a computationally heavy task. Equivalent models, which aim to reproduce the result of a Detailed model, are used to significantly reduce the computation time for these simulations. This thesis attempts to compute Equivalent models for hydropower systems in Sweden by categorizing the inflow data using a spectral clustering method. Computing the Equivalent models also involves solving a bilevel optimization problem, which is done using a variant of the particle swarm optimization algorithm. Equivalent models are computed for all four electricity trading areas in Sweden, using solutions of a Detailed model which includes ten rivers. Then, the Equivalent models are evaluated based on their similarity to the Detailed model in terms of power production and objective value. The results vary depending on the area and period, and the Equivalent models range from 8% - 15% error in terms of the relative power production difference. The results indicate that the inflow clustering procedure produces adequate Equivalent models in most cases. / För att simulera ett vattenkraftsystem, kan en så kallad Detaljerad modell användas. På grund av komplexiteten av flodsystem, kan lösningen av en Detaljerad modell ta mycket lång tid att hitta. Ekvivalenta modeller, som strävar att efterlikna en Detaljerad modell, används för att reducera lösningstiden markant. Denna avhandling försöker beräkna Ekvivalenta modeller för vattenkraftsystem i Sverige genom att kategorisera inflödesdata med hjälp av en spektral klustringsmetod. Beräkningen av de Ekvivalenta modellerna involverar att lösa ett så kallat bilevelproblem, vilket görs med en variant av particle swarm optimization. Ekvivalenta modeller beräknas för alla fyra elområden i Sverige, baserad på lösningar av en Detaljerad modell som inkluderar tio floder. Sedan utvärderas de Ekvivalenta modellerna efter hur mycket de liknar den Detaljerade modellens kraftproduktion samt objektivvärde. Resultaten varierar beroende på elområde och period, och de Ekvivalenta modellerna har fel på 8% - 15% i den relativa kraftproduktionsskillnaden. Resultaten indikerar att metoden att klustra efter inflöde ger tilfredsställande Ekvivalenta modeller i de flesta fallen.

The failure of sewer pipes is a significant issue that can adversely affect the environment and public health. The problem is exacerbated by the additional burden it places on treatment plants, which must work harder to process the increased sewage flow resulting from pipe failures. The research in this thesis is based on an extensive review of the existing literature on sewer pipe failure and inspection, focusing on the proactive approach that can predict pipe failures to assist in effective maintenance. The study finds that several predictive models can accurately predict sewer deterioration with high accuracy (up to 95 % precision), making it possible to identify potential failures and address them before they cause significant damage or disruption. However, the research indicates that there has been relatively little work done on predicting blockage and CSO, two critical aspects of sewer pipe management that could be addressed more to manage sewer systems effectively. The thesis discusses that by developing an effective predictive model for prioritisation of monitoring sewer pipes, planners can save time and money on individual inspections while planning well ahead to avoid any service disruption. The study also summarised the data needs for the predictive models and found pipe age, material, diameter depth, and length to be the most commonly used input parameters by the existing model developers. The finding of this research can guide decision support in future efforts to improve sewer pipe inspection practices. / Fel på avloppsrör är en viktig fråga som kan påverka miljön och folkhälsan negativt. Problemet förvärras av den extra börda det innebär för reningsverken, som måste arbeta hårdare för att hantera det ökade avfallsflödet till följd av rörbrott. Forskningen i denna avhandling baseras på en omfattande genomgång av den befintliga litteraturen om fel på avloppsrör och inspektion, med fokus på det proaktiva tillvägagångssättet som kan förutsäga rörfel för att bidra till effektivt underhåll. Studien visar att flera prediktiva modeller kan förutsäga försämring av avlopp med hög noggrannhet (upp till 95 % precision), vilket gör det möjligt att identifiera potentiella fel och åtgärda dem innan de orsakar betydande skador eller störningar. Forskningen visar dock att det har gjorts relativt lite arbete för att förutsäga blockering och CSO, två kritiska aspekter av hantering av avloppsrör som skulle kunna hanteras mer för att hantera avloppssystemet effektivt. I avhandlingen diskuteras att genom att utveckla en effektiv prediktiv modell för prioritering av övervakning av avloppsrör kan planerare spara tid och pengar på enskilda inspektioner och samtidigt planera i god tid för att undvika eventuella driftstörningar. Studien sammanfattade även data behovet för de prediktiva modellerna och fann att röra ålder, material, diameter, djup och längd var de mest använda ingångs parametrarna av de befintliga modellutvecklare. Resultatet av denna forskning kan vägleda beslutsstöd i framtida ansträngningar för att förbättra praxis för inspektion av avloppsrör.