Lean Production har blivit det produktionskoncept som många av dagens företag har som modell när de utformar sina produktionssystem. De första stegen mot ett flödesinriktat ”lean” produktionssystem tas ofta genom att transformera produktionen. Detta i sin tur ställer ökade krav på materialleveranser Just-In-Time, materialpresentation och låga lager. För den interna logistiken innebär inte sällan dessa krav betydande merarbete i form av t.ex. omplock av material från större till mindre emballge och kittning av materialsatser. Ska företagen kunna dra full nytta av sitt flödesinriktade produktionssystem måste det även omfatta försöjningskedjan och den interna logistiken. Det är idag en utmaning för den interna logistiken att anpassa sig till de variationer och förändringar som finns i den produktion som den är satt att försörja med material. Volvo CE OpESK står inför utmaningen att hantera kraftigt ökande volymer under åren fram till 2015. Dagens internlogistiska upplägg uppvisar begränsningar med avseende på bland annat inflöde och förråd. Dessutom saknas en långsiktig plan för internlogistiken. Detta examensarbete syftar till ta fram ett nytt internlogistiskt upplägg för komponentfabriken i Eskilstuna. Målet är att utifrån det befintliga internlogistiska upplägget, det framtida produktionsupplägget och andra företags logistiklösningar utveckla minst två logistikkoncept för inflöde och förråd som täcker de krav som ställs. I examensarbetet har Volvo CE OpESK:s befintliga logistikkoncept, alternativa logistiklösningar och de förväntade volymförändringarnas påverkan på inflöde och lager kartlagts, utvärderats och analyserats. Resultatet av arbetet har gett en beskrivning av hur den interna logistiken kommer att påverkas och vilka möjliga lösningar som finns för att möta detta. Med detta som utgångspunkt har ett antal koncept arbetats fram varav två har rekommenderats. Det första konceptet omfattar en logistiklösning för inflödet i godsmottagningen och logistikcentret. Rekommendationen från författaren är att Volvo CE OpESK i första hand ändrar arbetssätt vid inflödet för att öka kapaciteten, samt anpassar förråden i logistikcentret både till layout och storlek för att passa volym och materialmix år 2015. Nästa steg innebär att komplettera nuvarande bansystem med ytterligare banor för att öka flexibiliteten, minska sårbarheten och förbättra ergonomin för logistikpersonalen. Målet är att reducera mängden onödigt arbete även i godsmottagningen. Det andra konceptet omfattar höglagret. Här rekommenderas att stapelkranar och bansystemet för material in och ut ut höglagret renoveras för att reducera antal stopp och störningar. Vidare bör en strategi fastställs för höglagrets fortsatta användning. I ett andra steg rekommenderas att banor ersätter den befintliga transfervagnen vid in- och utleveranser av material för att minska sårbarheten. Under arbetet med konceptstudien har även arbetsprocessen utvärderats. Syftet har varit att ta fram riktlinjer för hur företaget kan arbeta med att utveckla koncept för internlogistik. Slutsatserna från utvärderingen är att använda en utvecklingsmodell, gå igenom grundförutsättningar innan arbetet startar, ta reda på fakta, inget system är för enkelt för att behandlas, ifrågasätt varför nya lösningar ska användas och bestäm principer och metoder innan tekniken väljs.

Med en större befolkning som nu bor i urbaniserade områden, upplever fler städerpåfrestningar på sin logistik inom städer, eftersom transportvolymen har satt ett ökat tryck påsåväl lokala som globala miljöer.Som en lösning på dessa problem har många städer, både i Sverige och utomlands, börjatetablera industriområden dedikerade till logistik, som fungerar som nav för att stödjafraktföretag som arbetar med urban godsdistribution. Gävle kommun har förbundit sig attbygga ett nytt logistikcentrum och i denna avhandling ska man studera vilka teoretiskametoder städer kan använda när de etablerar logistikcentra och hur kommunens planer står sigi jämförelse med litteraturen.En teoretiskt referensram utformades för att identifiera hur effektiva logistikcentra ärorganiserade och vilka faktorer som förbättrar deras effektivitet. Gävle kommuns planerstuderades och jämfördes med det teoretiska ramverket via en SWOT-analys, och en modellbyggdes upp för att identifiera nyckelfaktorer för framgång vid etablering av logistikcenter.Resultaten visade att det finns 8 nyckelfaktorer som bidrar till framgången för hållbaralogistikcentra, vilka är lokalisering, grundläggande funktioner, intramodalitet, kapacitet,interaktion med intressenter och hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektivinom hållbar utveckling.Studien visade att Gävle kommuns planer överensstämmer med bästa praxis ochimplementerar de viktigaste framgångsfaktorerna för hållbara logistikcentra, med godlokalisering och kapacitet, planer för implementering av basfunktioner och intermodalitetsamt att hänsyn till intressenternas intressen har tagits. Ekonomiska, sociala och miljömässigaperspektiv beaktas. Studien identifierade också flera riskfaktorer inom planerna, såsom denoklara tidsplanen för etablering, motstånd från vissa grupper av intressenter och bristen pågodkännande och finansiering för omlokaliseringen av godsbangården. Studiens teoretiskabidrag är skapandet av en modell som visar viktiga framgångsfaktorer för hållbaralogistikcentra, som kan användas som ett praktiskt verktyg för utveckling av nya hållbaralogistikcentra.

Norra Djurgårdsstaden is the largest ongoing construction project in Sweden and is planned to be completed in 2030. The city district is situated in north-eastern Stockholm, in a former industrial area where approximately 12 000 new homes and 35 000 workplaces are planned. The city district focuses strongly on reducing energy consumption and the negative impacts on the environment. One idea for realizing this goal is to implement coordinated freight logistics. This can be accomplished by building a consolidation centre where goods from different logistics companies and freight carriers can be loaded together on the same delivery vehicles and then be delivered in the same area in Norra Djurgårdsstaden.   The purpose of this master thesis is to evaluate five earlier evaluation reports on consolidation centres. Based on these evaluation reports and other relevant literature, it is recommended how a coordinated freight logistic project should be organized in Norra Djurgårdsstaden and how the impact on the environment and energy consumption should be calculated. The evaluation reports are from the logistic centre in the Old Town of Stockholm, the pilot project Samlic in Linköping, the urban consolidation centre in Norwich, the micro-consolidation centre in London and several urban logistic practices in Utrecht. A thorough comparative analysis of the five different evaluation reports has looked at the initiators and the stakeholders, the delivery situation before and after the implementation of the consolidation centre as well as done a deeper evaluation analysis of all the evaluation reports. The comparative analysis showed that the consolidation centres have had a positive effect on decreasing the number of delivery vehicles in the city district and thereby reducing the emissions and the energy consumption from the delivery vehicles.   Based on the comparative analysis and other literature it is suggested that the initiative to build a consolidation centre in Norra Djurgårdsstaden has to come from the City of Stockholm. The stakeholders should be the City of Stockholm, logistics companies, freight companies, the different businesses in the area and the Ports of Stockholm. To encourage even more businesses to have deliveries from the consolidation centre and get more environmentally friendly delivery vehicles in the city district it might be necessary to use several management control instruments. Examples of control instruments are environmental zones, time windows and implement different restrictions on the delivery vehicles. It is essential to gather information about the delivery vehicles in the city district to estimate emissions and the energy consumption. The collection of data from the delivery vehicles can be gathered from consignment notes, driver notes, invoice data or statistics of the number of vehicles that have delivered goods in the city centre from freight and logistics companies. Then the delivery vehicles impact on energy consumption and the environment can be estimated with the computer tool Network of transports and environment (NTM-method). / Norra Djurgårdsstaden är det största pågående byggprojektet i Sverige och är planerat att slutföras under 2030. Stadsdelen ligger i nordöstra Stockholm, i ett före detta industriområde där cirka 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser är planerade att byggas. Stadsdelen har ett starkt fokus på att minska miljöeffekterna och påverkan av energianvändningen. En av idéerna för att uppfylla detta är att införa samordnad varulogistik. Detta kan göras genom att bygga ett logistikcenter där gods från olika logistikföretag och godstransportörer kan lastas på samma leveransfordon och sedan levereras inom samma område i Norra Djurgårdsstaden.   Syftet med detta examensarbete är att utvärdera fem tidigare utvärderingsrapporter om logistikcenter. Med hjälp av dessa utvärderingsrapporter och annan litteratur ges det förslag på hur ett projekt inom samordnad varulogistik kan organiseras i Norra Djurgårdsstaden och hur miljöpåverkan och energiförbrukning från leveransfordonen kan beräknas. Utvärderingsrapporterna kommer från logistikcentret i Gamla Stan i Stockholm, pilotprojektet Samlic i Linköping, logistikcentret i Norwich, mikro-logistikcentret i London och olika logistikmetoder i Utrecht. En noggrann jämförande analys av de fem olika utvärderingsrapporterna har undersökt initiativtagare och intressenter, leveranssituationerna före och efter uppförandet av logistikcentren samt gjort en fördjupad utvärderingsanalys av samtliga utvärderingsrapporter. Den jämförande analysen visar att införandet av logistikcenter har haft en positiv effekt för att minska antalet leveransfordon i stadsdelen och därmed inneburit minskade utsläpp och lägre energianvändning för leveransfordonen.   Baserad på den komparativa analysen och annan litteratur föreslås det att initiativet i Norra Djurgårdsstaden måste komma från Stockholms stad. Intressenterna bör vara Stockholms Stad, logistikföretag, godstransportörer, de olika företagen i området och Stockholms Hamnar. För att få fler företag att använda logistikcentret samt att få miljövänligare leveransfordon i stadsdelen kan det vara nödvändigt att använda flera styrmedel. Exempel på styrmedel är miljözoner, tidsfönster och att införa olika begränsningar på leveransfordon. Det är väsentligt att samla information om leveransfordonen i stadsdelen för att beräkna utsläpp och energianvändning. Insamlingen av data från leveransfordon kan hämtas från fraktsedlar, fakturaunderlag eller statistik över antalet fordon som har levererat varor i stadsdelen från frakt-och logistikföretag. Då kan miljö- och energieffekterna från leveransfordonen beräknas med dataverktyget Nätverket för transporter och miljö (NTM-metoden).

In the eastern part of Stockholm, a major urban development project is taking place. It is called Stockholm Royal Seaport and up to the year 2030 approximately 12000 new homes, 35000 workplaces and 600000 square meters of commercial areas will be added to the area. The project has been given a very ambitious environmental action program. As a part of that, the City of Stockholm has established a logistics centre in the area. The logistics centre is supposed to coordinate all transports of building material and handle the waste during the construction phase. One objective with the logistics centre is to reduce the number of transports and thereby reduction in the use of energy. The thesis-work mainly focused on developing an optimisation program for electricity supply to the logistics centre, in order to find the optimal way of managing charging and the use of electrical energy, when the logistics centre has procured a new batterypowered truck. The main objective is to minimize the purchase of power bought from the grid, for the loads at the logistics centre at Stockholm Royal Seaport. This thesis not only focused on this site in particular, but the work also resulted in creating a benchmark model that could be used for studying the electrification process for other construction sites in general. The logistics centre contains stationary battery storage, electrified distribution trucks, a PV generation system, and other electrical loads at the site. This thesis aimed at considering all the limitations and constraints for all the resources at the site and then finding an optimal method of utilising these resources in order to minimize the overall energy consumption. In this thesis, the optimal sizing of the battery for an electrified distribution truck is also performed considering the overall functional requirements of the distribution truck. Various charging strategies have been identified and simulated to understand the routines of charging the truck and their direct impact on the grid due to the purchase of energy during various hours of the day. The work resulted in optimised use of assets at the site during different hours of the day. The simulation work identified the best strategy and the use of resources at the site thus saving some amount of energy consumption at the site. This directly resulted in saving overall operational costs of the logistics centre. / I den östra delen av Stockholm pågår ett stort stadsutvecklingsprojekt. Det kallas Norra Djurgårdsstaden och fram till år 2030 kommer cirka 12000 nya bostäder, 35000 arbetsplatser och 600000 kvadratmeter kommersiella områden att läggas till området. Projektet har fått ett mycket ambitiöst miljöprogram och som en del av det har Stockholm stad inrättat ett logistikcenter i området. Logistikcentret ska samordna alla transporter av byggmaterial och hantera avfallet under byggfasen. Ett mål med logistikcentret är att minska antalet transporter och därmed minska energianvändningen. Examensarbetet fokuserade främst på att utveckla ett optimeringsprogram för elförsörjningen till bygglogistikcentret för att hitta det optimala sättet att hantera laddning och användning av elektrisk energi när logistikcentret investerar i en ny batteridriven lastbil. Huvudmålet är att minimera importen av elkraft som köps från nätet för att försörjar lasterna vid Norra Djurgårdsstadens Bygglogistikcenter. Målet är att göra en vägledande modell som kan användas för att studera elektrifieringsprocessen för byggarbetsplatser i allmänhet. Detta logistikcenter innehåller stationär batterilagring, elektrifierade distributionsbilar, ett PV -genereringssystem och andra elektriska laster på platsen. Syftet med denna avhandling var att överväga begränsningarna och resurserna på platsen och sedan hitta en optimal metod för att använda dessa resurser för att minimera den totala energiförbrukningen. I detta examensarbetet utförs också den optimala dimensioneringen av batteriet för en elektrifierad distributionsbil med beaktande av de övergripande funktionella kraven för distributionsbilen. Olika laddningsstrategier har identifierats och simulerats för att förstå rutinerna för laddning av lastbilen och dess direkta påverkan på nätet på grund av inköp av energi under olika timmar på dygnet. Arbetet resulterade i optimerad användning av tillgångar på platsen under olika timmar på dygnet. Simuleringsarbetet identifierade den bästa strategin och användningen av resurser på platsen, vilket sparar en viss energiförbrukning på platsen. Detta resulterade direkt i att spara logistikcentralens totala driftskostnader.

Logistics centers can implement continuous improvement in order to stay competitive. Enablers of continuous improvement have been widely researched in academia. However, there is a gap regarding research about enablers in organizations using a plan-do-checkact (PDCA) cycle based IT tool to support their continuous improvement process. This study investigates the enablers of employees posting, implementing, and following up continuous improvement suggestions when using a PDCA cycle based IT tool and the support this IT tool provides for a logistics center. This was done by conducting a comparative study of two logistics centers working with grocery retail; one center in Västerås, where the employees had exceeded their goals for amount of posted, implemented, and followed up suggestions for 2017, and another one in Kallhäll, where they did not meet their goal for 2017. Qualitative data was gathered by carrying out eight interviews, four at each logistics center, with employees holding different positions within the organization. The study identified that for a logistics center to succeed with its continuous improvement efforts, it should have a well developed understanding of continuous improvement and the IT Tool. Employees need to be supported by providing them with an easy way to give suggestions and a leadership where improvement initiatives are supported. Employees should also be provided with sufficient resources, examples of successful improvement implementations, and feedback on all their suggestions. The organization must also consider continuous improvement as a long-term commitment and set a clear goal for their work with it. Lastly, employees at all levels need to be involved in all stages of the continuous improvement process and have a committed management team. The study also identified that the PDCA cycle based IT tool supported the organization in their work with continuous improvement by providing them a structure, which the employees were enforced to work by. The structure also enabled the organization to handle a large amount of suggestions and employees to easily post suggestions independently of their location. The tool also supported the organization by acting as a database, sending notifications, and providing the centers with statistics. / Ständiga förbättringar kan implementeras för att göra ett logistikcenter konkurrenskraftigt. Det har sedan tidigare bedrivits forskning för att identifiera faktorer som främjar implementationen av ständiga förbättringar. Det finns dock brist på forskning gällande vilka faktorer som främjar ständiga förbättringar i en organisation som använder sig av ett IT verktyg som är baserat på PDCA (planera-göra-studera-agera) cykeln. Den här studien syftar därför till att identifiera vad som främjar medarbetare att föreslå, implementera, och följa upp förbättringsförslag i ett logistikcenter som använder ett PDCAbaserat IT-verktyg och vilket stöd verktyget ger ett logistikcenter. För att besvara forskningsfrågorna gjordes en jämförelsestudie av två logistikcenter inom dagligvaruhandeln; ett center i Västerås där medarbetarna hade överträffat 2017 års mål gällande antalet inlämnade, genomförda, och uppföljda förslag, och ett center i Kallhäll där målen för 2017 inte hade uppnåtts. Kvalitativ data samlades in genom att intervjua åtta personer, fyra på varje center, med olika befattningar inom organisationen. Studien identifierade ett antal faktorer som hjälper en organisation att lyckas med sin satsning på ständiga förbättringar. Bland annat måste medarbetarna ha en förståelse av ständiga förbättringar och IT-verktyget. Medarbetare behöver ett enkelt sätt att ge förslag som är oberoende av var de befinner sig och ett ledarskap som stödjer förbättringsinitiativ. Medarbetare behöver också förses med tillräckliga resurser, exempel på framgångsrika förbättringar, och återkoppling på de förbättringsförslag de lämnat in. Logistikcentret måste dessutom se ständiga förbättringar som en långsiktig satsning och sätta ett tydligt mål för arbetet. Slutligen, borde alla medarbetare involveras i hela förbättringsprocessen och ledningsgruppen måste vara engagerad i frågan. Studien identifierade även att ett IT-verktyg baserat på PDCA-cykeln stödjer ett logistikcenter med deras arbete med ständiga förbättringar genom att förse dem med en struktur som måste efterföljas. Denna struktur möjliggör även för logistikcentret att hantera en stor mängd förbättringsförslag och att ge förslag oberoende av var de befinner sig. IT-verktyget stödjer även logistikcentret genom att skicka notifikationer, förse dem med statistik, och samla alla förbättringsförslag på ett ställe.

Idag slängs stora mängder fullt fungerande material inom nyproduktionen i byggbranschen. Detta är ett dolt problem då materialet inte dokumenteras som överblivet material utan i vikt tillsammans med det övriga avfallet. Anledningen till att materialen slängs är den höga tidspressen inom produktionen och att det inte finns en standardiserad process för att ta tillvara på fullt fungerande överblivet material när det inträffar. Kassering av material anses vara lättare, vilket kräver mindre tid och resurser än att med eget initiativ och engagemang ta tillvara på det. Att återanvända material är en enorm miljövinst. Materialtillverkningen står för den största miljöpåverkan inom byggbranschen. Genom att hoppa över materialtillverkningsprocessen, tillsammans med all hantering och transport som denna process innefattar, kan miljöpåverkan minskas. Direkt återanvändning av material och produkter betyder att nytillverkningsprocessen kan undvikas samt hantering och transporter reduceras. För att göra direkt återanvändning av överblivet material möjlig behöver en rutin införas hos företagen och de olika projekten. Denna rutin behöver vara praktisk genomförbar och inom rimliga ekonomiska ramar. Syftet med denna studie är att undersöka om det är möjligt att uppföra ett logistikcenter där handel av fullt fungerande överblivet material kan ske. Miljömässiga och ekonomiska aspekter har granskats och vägts mot varandra. Att det överblivna materialet ska samlas på ett lager för att sedan kunna distribueras ut till försäljning och återanvändning. En granskning av de kostnader och intäkter som detta innefattar har utförts i form av en kalkyl. Intresse och efterfrågan har även undersökts. För att motivera till engagemang inom återanvändning av material har kopplingar dragits mellan hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och miljömål. Studien har utförts på Skanska och avgränsats till nyproduktion av bostäder i Stockholmsområdet. Intervjuer och platsbesök står till grund för den insamlade informationen. Berörda personer i produktionsledningen från olika projekt har fått svara på frågor om egna erfarenheter angående överblivet material, avfallshantering, beställningar och planering av material men även om egna tankar och åsikter angående potentiella lösningar på problemet. Platsbesök har utförts på olika Skanska-projekt, en avfallsanläggning och på en uthyrningsenhet som Skanska själva driver. Svaren från dessa intervjuer och informationen från platsbesöken har sammanställts och analyserats. Slutsatsen blev att insamling av överblivet material från byggarbetsplatser visade sig, att åtminstone i teorin, vara genomförbart med avseende på ekonomiska och miljömässiga aspekter. Logistikcentret anses ha möjlighet att vara självförsörjande men även att gå med ekonomisk vinst. Genom att utveckla ett system för återanvändning av material tar byggbranschen ett stort kliv framåt inom hållbar utveckling. / Today, large amounts of fully functional materials are being thrown away within the construction industry of new buildings. This is a hidden problem, as the materials are not documented as leftover materials but in weight together with the other waste. The reason for disposal of materials is the pressure of time in the production; also, that there is no standard process to utilize the fully functional leftover materials when it occurs. Disposal of materials is considered to be easier, which requires less time and resources than by own initiative and commitment to take care of the materials. Recycling by reuse of materials is a huge gain for the environment. Production of materials accounts for the biggest environmental impact in the construction industry. By skipping the material manufacturing process, along with the managing and transportation that it entails, reduction of the environmental impact can be achieved. Recycling by reuse of materials and products implies that the manufacturing process can be avoided and the managing and transportation of materials would be reduced. In order to make reusing of leftover materials possible, a routine needs to be introduced at the companies and the different projects. This routine needs to be practically feasible and within reasonable financial limits.The purpose of this study is to investigate whether it is possible to establish a logistics centre where trading of fully functional material can be done. Environmental and economic aspects have been reviewed and compared with each other. Leftover materials and products will be gathered in a warehouse and then distributed for sale and reuse. A review of the costs and revenues that the logistics centre includes has been carried out in the form of a calculation. Interest and demand have been investigated as well. To motivate commitment to the reuse of materials, connections have been made between sustainable development, circular economics and environmental goals. The study has been carried out in cooperation with Skanska and is delimited to production of new residential buildings in the Stockholm area. The collected information is based on interviews and site visits. People that are involved in the production management of different projects have answered questions about their own experience regarding leftover materials, waste management, order and planning of materials, but also their own thoughts and opinions regarding potential solutions to the problem. Site visits have been carried out on a waste facility, various Skanska projects and a rental unit that Skanska itself operates. The answers from these interviews and the information from the site visits have been compiled and analysed.