The purpose of this study is to develop knowledge about collaborative procurement strategies and how these strategies can contribute with motivation for an effective project performance in smaller municipal infrastructure projects. The study also aims to develop an understanding about how a construction logistics centre is applicable to an infrastructure project. Also, how the procurement strategies can create motivation to obtain an effective utilization of a construction logistic centre. To achieve the purpose with the study, a case study of Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden) with focus on two infrastructure projects with a mandatory utilization of a construction logistic centre, has been examined. By an abductive method, in terms of literature studies and semi- structured interviews, this study results in that partnering and the payment form cost reimbursement have been a considerable important strategy for the project success. The main conclusion in this study is that collaborative procurement strategies and its components are applicable to a smaller municipal infrastructure project. Significant components to obtain an effective project performance has also been found. Furthermore, the study has shown that a construction logistics centre, designed as in Stockholm Royal Seaport, is not fully adapted to infrastructure projects with similar conditions as the two studied projects. This makes it difficult to draw general conclusions about how procurement strategies should be formed to create motivations for an effective utilization of a construction logistic centre. However, suggestions are given about how procurement can create motivation to obtain an effective utilization of a construction logistic centre by using literature studies. Conclusions can be drawn that partnering and a focus on long term relationships has created motivations for the actors to work effective. / Studiens syfte är att skapa kunskap kring samarbetsinriktade upphandlingsstrategier och hur dessa kan skapa drivkrafter mot ett effektivt projektgenomförande i mindre kommunala anläggningsprojekt. Studien syftar även till att skapa en förståelse om hur ett bygglogistikcenter förhåller sig till anläggningsprojekt samt hur upphandlingsstrategin kan skapa drivkrafter mot ett effektivt nyttjande av ett bygglogistikcenter. För att uppnå syftet med studien har en fallstudie av Norra Djurgårdsstaden med fokus på två anläggningsprojekt, med ett obligatoriskt nyttjande av ett bygglogistikcenter, undersökts. Genom en abduktiv forskningsmetod, i form av litteraturstudier och semi- strukturerade intervjuer, resulterar denna studie i att samverkan och ersättningsformen löpande räkning har varit en betydande strategi för projektens framgång. En huvudsaklig slutsats i studien är att samarbetsinriktade upphandlingsstrategier passar i mindre kommunala anläggningsprojekt. Betydelsefulla komponenter för att uppnå ett effektivt projektgenomförande har även påträffats. Dessutom har studien visat att ett bygglogistikcenter, utformat som i Norra Djurgårdsstaden, inte är helt anpassat till ett anläggningsprojekt. Detta gör det svårt att dra slutsatser från resultatet kring hur upphandlingsstrategier bör formas för ett effektivt nyttjande av ett bygglogistikcenter. Däremot ger studien förslag på hur entreprenadupphandlingen kan skapa drivkrafter för ett effektivt nyttjande av ett bygglogistikcenter med hjälp av litteraturstudier. Avslutningsvis kan slutsatser dras om att samverkansentreprenader, och ett fokus på långsiktiga relationer, skapar drivkrafter till aktörer att utföra ett effektivt projektgenomförande.

In the eastern part of Stockholm, a major urban development project is taking place. It is called Stockholm Royal Seaport and up to the year 2030 approximately 12000 new homes, 35000 workplaces and 600000 square meters of commercial areas will be added to the area. The project has been given a very ambitious environmental action program. As a part of that, the City of Stockholm has established a logistics centre in the area. The logistics centre is supposed to coordinate all transports of building material and handle the waste during the construction phase. One objective with the logistics centre is to reduce the number of transports and thereby reduction in the use of energy. The thesis-work mainly focused on developing an optimisation program for electricity supply to the logistics centre, in order to find the optimal way of managing charging and the use of electrical energy, when the logistics centre has procured a new batterypowered truck. The main objective is to minimize the purchase of power bought from the grid, for the loads at the logistics centre at Stockholm Royal Seaport. This thesis not only focused on this site in particular, but the work also resulted in creating a benchmark model that could be used for studying the electrification process for other construction sites in general. The logistics centre contains stationary battery storage, electrified distribution trucks, a PV generation system, and other electrical loads at the site. This thesis aimed at considering all the limitations and constraints for all the resources at the site and then finding an optimal method of utilising these resources in order to minimize the overall energy consumption. In this thesis, the optimal sizing of the battery for an electrified distribution truck is also performed considering the overall functional requirements of the distribution truck. Various charging strategies have been identified and simulated to understand the routines of charging the truck and their direct impact on the grid due to the purchase of energy during various hours of the day. The work resulted in optimised use of assets at the site during different hours of the day. The simulation work identified the best strategy and the use of resources at the site thus saving some amount of energy consumption at the site. This directly resulted in saving overall operational costs of the logistics centre. / I den östra delen av Stockholm pågår ett stort stadsutvecklingsprojekt. Det kallas Norra Djurgårdsstaden och fram till år 2030 kommer cirka 12000 nya bostäder, 35000 arbetsplatser och 600000 kvadratmeter kommersiella områden att läggas till området. Projektet har fått ett mycket ambitiöst miljöprogram och som en del av det har Stockholm stad inrättat ett logistikcenter i området. Logistikcentret ska samordna alla transporter av byggmaterial och hantera avfallet under byggfasen. Ett mål med logistikcentret är att minska antalet transporter och därmed minska energianvändningen. Examensarbetet fokuserade främst på att utveckla ett optimeringsprogram för elförsörjningen till bygglogistikcentret för att hitta det optimala sättet att hantera laddning och användning av elektrisk energi när logistikcentret investerar i en ny batteridriven lastbil. Huvudmålet är att minimera importen av elkraft som köps från nätet för att försörjar lasterna vid Norra Djurgårdsstadens Bygglogistikcenter. Målet är att göra en vägledande modell som kan användas för att studera elektrifieringsprocessen för byggarbetsplatser i allmänhet. Detta logistikcenter innehåller stationär batterilagring, elektrifierade distributionsbilar, ett PV -genereringssystem och andra elektriska laster på platsen. Syftet med denna avhandling var att överväga begränsningarna och resurserna på platsen och sedan hitta en optimal metod för att använda dessa resurser för att minimera den totala energiförbrukningen. I detta examensarbetet utförs också den optimala dimensioneringen av batteriet för en elektrifierad distributionsbil med beaktande av de övergripande funktionella kraven för distributionsbilen. Olika laddningsstrategier har identifierats och simulerats för att förstå rutinerna för laddning av lastbilen och dess direkta påverkan på nätet på grund av inköp av energi under olika timmar på dygnet. Arbetet resulterade i optimerad användning av tillgångar på platsen under olika timmar på dygnet. Simuleringsarbetet identifierade den bästa strategin och användningen av resurser på platsen, vilket sparar en viss energiförbrukning på platsen. Detta resulterade direkt i att spara logistikcentralens totala driftskostnader.

Idag slängs stora mängder fullt fungerande material inom nyproduktionen i byggbranschen. Detta är ett dolt problem då materialet inte dokumenteras som överblivet material utan i vikt tillsammans med det övriga avfallet. Anledningen till att materialen slängs är den höga tidspressen inom produktionen och att det inte finns en standardiserad process för att ta tillvara på fullt fungerande överblivet material när det inträffar. Kassering av material anses vara lättare, vilket kräver mindre tid och resurser än att med eget initiativ och engagemang ta tillvara på det. Att återanvända material är en enorm miljövinst. Materialtillverkningen står för den största miljöpåverkan inom byggbranschen. Genom att hoppa över materialtillverkningsprocessen, tillsammans med all hantering och transport som denna process innefattar, kan miljöpåverkan minskas. Direkt återanvändning av material och produkter betyder att nytillverkningsprocessen kan undvikas samt hantering och transporter reduceras. För att göra direkt återanvändning av överblivet material möjlig behöver en rutin införas hos företagen och de olika projekten. Denna rutin behöver vara praktisk genomförbar och inom rimliga ekonomiska ramar. Syftet med denna studie är att undersöka om det är möjligt att uppföra ett logistikcenter där handel av fullt fungerande överblivet material kan ske. Miljömässiga och ekonomiska aspekter har granskats och vägts mot varandra. Att det överblivna materialet ska samlas på ett lager för att sedan kunna distribueras ut till försäljning och återanvändning. En granskning av de kostnader och intäkter som detta innefattar har utförts i form av en kalkyl. Intresse och efterfrågan har även undersökts. För att motivera till engagemang inom återanvändning av material har kopplingar dragits mellan hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och miljömål. Studien har utförts på Skanska och avgränsats till nyproduktion av bostäder i Stockholmsområdet. Intervjuer och platsbesök står till grund för den insamlade informationen. Berörda personer i produktionsledningen från olika projekt har fått svara på frågor om egna erfarenheter angående överblivet material, avfallshantering, beställningar och planering av material men även om egna tankar och åsikter angående potentiella lösningar på problemet. Platsbesök har utförts på olika Skanska-projekt, en avfallsanläggning och på en uthyrningsenhet som Skanska själva driver. Svaren från dessa intervjuer och informationen från platsbesöken har sammanställts och analyserats. Slutsatsen blev att insamling av överblivet material från byggarbetsplatser visade sig, att åtminstone i teorin, vara genomförbart med avseende på ekonomiska och miljömässiga aspekter. Logistikcentret anses ha möjlighet att vara självförsörjande men även att gå med ekonomisk vinst. Genom att utveckla ett system för återanvändning av material tar byggbranschen ett stort kliv framåt inom hållbar utveckling. / Today, large amounts of fully functional materials are being thrown away within the construction industry of new buildings. This is a hidden problem, as the materials are not documented as leftover materials but in weight together with the other waste. The reason for disposal of materials is the pressure of time in the production; also, that there is no standard process to utilize the fully functional leftover materials when it occurs. Disposal of materials is considered to be easier, which requires less time and resources than by own initiative and commitment to take care of the materials. Recycling by reuse of materials is a huge gain for the environment. Production of materials accounts for the biggest environmental impact in the construction industry. By skipping the material manufacturing process, along with the managing and transportation that it entails, reduction of the environmental impact can be achieved. Recycling by reuse of materials and products implies that the manufacturing process can be avoided and the managing and transportation of materials would be reduced. In order to make reusing of leftover materials possible, a routine needs to be introduced at the companies and the different projects. This routine needs to be practically feasible and within reasonable financial limits.The purpose of this study is to investigate whether it is possible to establish a logistics centre where trading of fully functional material can be done. Environmental and economic aspects have been reviewed and compared with each other. Leftover materials and products will be gathered in a warehouse and then distributed for sale and reuse. A review of the costs and revenues that the logistics centre includes has been carried out in the form of a calculation. Interest and demand have been investigated as well. To motivate commitment to the reuse of materials, connections have been made between sustainable development, circular economics and environmental goals. The study has been carried out in cooperation with Skanska and is delimited to production of new residential buildings in the Stockholm area. The collected information is based on interviews and site visits. People that are involved in the production management of different projects have answered questions about their own experience regarding leftover materials, waste management, order and planning of materials, but also their own thoughts and opinions regarding potential solutions to the problem. Site visits have been carried out on a waste facility, various Skanska projects and a rental unit that Skanska itself operates. The answers from these interviews and the information from the site visits have been compiled and analysed.