Studien omfattar ämnesområdena luftburen försörjning, logistikkoncept, operativ och taktisk logistik. Då försörjning av förband påverkas av insatsens operationsplan, den fysiska miljön och den hotbild som råder, är det en nödvändighet att det logistikkoncept som styr hur understödet genomförs är av en robust och adaptiv karaktär.Syftet med studien är att undersöka vad ett logistikkoncept vinner på att ha luftburen förnödenhetsförsörjning som en ingående parameter samt att undersöka hur Försvarsmaktens marktaktiska förband påverkas av att understödjas av ett sådant koncept.Studiens empiri utgår huvudsakligen från de svenska Försvarsmakts doktriner och dokument vilken kompletteras genom intervjuer samt utländsk stödlitteratur. Analysverktyget utgår ifrån Moshe Kress teori om Operational Logistics. I studien analyseras logistikkoncept som tillämpats vid tre olika insatser.Av studiens analys framgår att ett logistikkoncept svårligen kan vara av robust och adaptiv karaktär om konceptet saknar möjligheten att tillämpa luftburen försörjning som metod. En viktig slutsats är att metoden kan öka understödda förbands förmåga till uthållighet och verkan.

Syftet med uppsatsen är att, med hjälp av främst Moshe Kress principer för operativ logistik, analysera likheter och skillnader avseende hur armén, flygvapnet och marinen tillämpar logistik samt identifiera eventuella möjligheter att samordna tillämpningen för optimal effektivitet i en utveckling mot allt fler gemensamma operationer. Tyngdpunkt är på taktisk nivå.   Det råder ingen tvekan om att logistik är viktigt för all militär verksamhet. Försvarsmakten genomgår omstrukturering som innebär utmaningar när samma resurser behövs av flera samtidigt. Gemensamma operationer ställer krav på interoperabilitet vilket är en utmaning för logistiken som av tradition varit stridskraftsspecifik med begränsat erfarenhetsutbyte över gränserna.   Med stöd av Kress teorier om operativ logistik har tre faktorer operationaliserats. Empirin inhämtas ur Försvarsmaktens styrdokument samt genom intervjuer med nyckelpersoner från Högkvarteret. Genom jämförande analys har likheter och skillnader mellan stridskrafternas logistikkoncept, och tillämpning av desamma, genomlysts. Likheterna är tydligast avseende tidens centrala betydelse, behovet av transportresurser och logistikens tidiga integrering i planeringsarbetet. Även behovet av rutiner, hänvisningar och understöd från andra förenar. Skillnaderna avser främst snabbhet, distribution och leverans, centraliserat respektive decentraliserat ledarskap. Förutsättningarna för val och anpassningsmöjligheter av leveransplatser skiljer sig åt.   Uttalade möjligheter till omedelbar samordning har inte identifierats. Däremot finns det stöd för att ökad förståelse för och kunskap om varandras logistikkoncept, och tillämpningen, kan ge bättre möjligheter till samordnat utnyttjande av befintliga resurser. Över tid bör det kunna leda till ökad effektivitet utan att koncepten måste likriktas.

Lean Production har blivit det produktionskoncept som många av dagens företag har som modell när de utformar sina produktionssystem. De första stegen mot ett flödesinriktat ”lean” produktionssystem tas ofta genom att transformera produktionen. Detta i sin tur ställer ökade krav på materialleveranser Just-In-Time, materialpresentation och låga lager. För den interna logistiken innebär inte sällan dessa krav betydande merarbete i form av t.ex. omplock av material från större till mindre emballge och kittning av materialsatser. Ska företagen kunna dra full nytta av sitt flödesinriktade produktionssystem måste det även omfatta försöjningskedjan och den interna logistiken. Det är idag en utmaning för den interna logistiken att anpassa sig till de variationer och förändringar som finns i den produktion som den är satt att försörja med material. Volvo CE OpESK står inför utmaningen att hantera kraftigt ökande volymer under åren fram till 2015. Dagens internlogistiska upplägg uppvisar begränsningar med avseende på bland annat inflöde och förråd. Dessutom saknas en långsiktig plan för internlogistiken. Detta examensarbete syftar till ta fram ett nytt internlogistiskt upplägg för komponentfabriken i Eskilstuna. Målet är att utifrån det befintliga internlogistiska upplägget, det framtida produktionsupplägget och andra företags logistiklösningar utveckla minst två logistikkoncept för inflöde och förråd som täcker de krav som ställs. I examensarbetet har Volvo CE OpESK:s befintliga logistikkoncept, alternativa logistiklösningar och de förväntade volymförändringarnas påverkan på inflöde och lager kartlagts, utvärderats och analyserats. Resultatet av arbetet har gett en beskrivning av hur den interna logistiken kommer att påverkas och vilka möjliga lösningar som finns för att möta detta. Med detta som utgångspunkt har ett antal koncept arbetats fram varav två har rekommenderats. Det första konceptet omfattar en logistiklösning för inflödet i godsmottagningen och logistikcentret. Rekommendationen från författaren är att Volvo CE OpESK i första hand ändrar arbetssätt vid inflödet för att öka kapaciteten, samt anpassar förråden i logistikcentret både till layout och storlek för att passa volym och materialmix år 2015. Nästa steg innebär att komplettera nuvarande bansystem med ytterligare banor för att öka flexibiliteten, minska sårbarheten och förbättra ergonomin för logistikpersonalen. Målet är att reducera mängden onödigt arbete även i godsmottagningen. Det andra konceptet omfattar höglagret. Här rekommenderas att stapelkranar och bansystemet för material in och ut ut höglagret renoveras för att reducera antal stopp och störningar. Vidare bör en strategi fastställs för höglagrets fortsatta användning. I ett andra steg rekommenderas att banor ersätter den befintliga transfervagnen vid in- och utleveranser av material för att minska sårbarheten. Under arbetet med konceptstudien har även arbetsprocessen utvärderats. Syftet har varit att ta fram riktlinjer för hur företaget kan arbeta med att utveckla koncept för internlogistik. Slutsatserna från utvärderingen är att använda en utvecklingsmodell, gå igenom grundförutsättningar innan arbetet startar, ta reda på fakta, inget system är för enkelt för att behandlas, ifrågasätt varför nya lösningar ska användas och bestäm principer och metoder innan tekniken väljs.

Den viktigaste målsättningen för Försvarsmakten under försvarsinriktningsperioden 2016-2020 var en ökad operativ förmåga. Som en del i detta genomfördes utredningarna Logistik för högre försvarsberedskap och Ledning för ett starkare försvar vilket renderade i en tyngdpunktsförskjutning av logistiken från den operativa (baktung) till den taktiska (framtung) nivån. Forskaren Moshe Kress menar att framtung logistik byter operativ flexibilitet mot taktisk tillgänglighet och ger försämrad operativ förmåga eftersom möjligheterna att möta olika militärstrategiska utfall minskar. Försvarsmaktens ambition att öka den operativa förmågan genom att en framtung logistik går således tvärtemot Kress teorier. För att svara på hur tyngdpunktsförskjutningen av logistiken påverkar Försvarsmaktens operativa förmåga prövas Kress teorier mot två av Försvarsmaktens logistikkoncept (2016 och 2020). Kunskapen som erhålls från uppsatsen förväntas ge viktiga intressenter en ökad förståelse för hur militär logistik mest effektivt kan organiseras framöver. Uppsatsens resultat påvisar att Kress teorier har begränsad giltighet förutom på den operativa nivån. Resultaten visar även att Försvarsmakten har nått en ökad operativ förmåga trots att det går emot ledande logistikteoriers slutsatser. Dagens logistikkoncept speglar tydligt de militärstrategiska målsättningarna – vilket är en förutsättning för ökad operativ förmåga.

After the end of the Cold War, researchers at RAND believed that the American logistics system was outdated and needed to be updated and become leaner. This was because the existing system was created at a time when military equipment was cheap, but the transports was expensive. The leaner system was developed from the civilian logistic system where flexibility and quick action has been a priority. The Swedish logistics system that is used today is based on what those researchers came up with which strives to optimize the flow of products, services and information in order to increase resource efficiency.The purpose of this survey is to find out whether the Swedish logistics concept is based on a just-in-time concept, which opponents say is not at all suitable for military use, or if it is based on a just-in-case concept that is said to be more prepared for unexpected events.The results of the study do not reach the answer to the research question as the Swedish logistics concept can be related with both the just-in-time and just-in-case concept. Therefore, no conclusions can be drawn whether the Swedish logistics concept is based on one of the two concepts or none of them.