Arbetet fokuserar på flerspråkighet och ordförrådsutveckling i undervisning och grundar sig på ett sociokulturellt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskare är eniga kring betydelsen av ett stort ordförråd som viktig för språkutveckling (Stanovich 1986; Vermeer 2001; Shepard & Sheng 2009). Tidigare forskning visar att flerspråkiga elever har svårigheter med att förstå och följa med i undervisningen till följd av bristande ordförrådskunskap. En återkommande slutsats i forskningen är att lärare besitter en bristande kompetens att skapa en relevant språkundervisning för flerspråkiga elever (Lindberg 2007; Liberg 2010; Musk & Wedin 2010; Vetenskapsrådet 2012). Med anledning av tidigare forskning och våra egna erfarenheter från Verksamhetsförlagda Utbildningar (VFU) bör frågan om hur lärare skapar en undervisning för att främja flerspråkiga elevers ordförråd, lyftas fram. I denna kvalitativa studie genomför vi intervjuer med fyra lärare, från fyra olika kommuner. Syftet är att undersöka hur lärare talar om sina möjligheter att skapa en undervisning för att flerspråkiga elever ska få möjlighet att utveckla ett ordförråd. Vårt resultat visar att de fyra lärarna inte har en bristande kompetens i att skapa en relevant språkundervisning. Lärarna visar en medvetenhet om ordförrådets betydelse och ser fördelarna med flerspråkighet i klassrummet. I undersökningen framkommer det att det finns för många bakgrundsfaktorer som påverkar lärarens undervisning för att kunna påstå att det är just lärarnas kompetens som brister. Resultatet pekar på att skolorna inte är effektiv i sin användning av resurser och riktlinjerna är otydliga.

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken erfarenhet av och inställning till målspråksanvändning elever som studerar spanska på gymnasiet har. Utifrån forskning om målspråksanvändning samt kursplanen för moderna språk (SKOLFS 2000: 87) som båda betonar vikten av att lärare och elever använder målspråket i klassrummet, har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem elever som läser spanska steg 1, 2 och 3 på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika erfarenheter av i vilken omfattning deras respektive lärare använder målspråket i klassrummet och att dessa huvudsakligen använder målspråket i samband med språkrelaterade övningar medan modersmålet används för sådant som är viktigt, svårt och nytt. Eleverna använder framför allt modersmålet i klassrummet. Målspråket används för att exempelvis besvara lärarens frågor eller när de arbetar med uppgifter. Samtliga intervjupersoner är positiva till att deras lärare använder målspråket i klassrummet. De anser också att det är av vikt att eleverna gör det. Alla utom en önskar dessutom att eleverna använde målspråket i större omfattning än vad de nu gör. Ingen av intervjupersonerna har erfarenhet av muntliga prov, men samtliga anser att muntliga prov är viktiga.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att analysera tre utvalda reformer i arbetslöshetsförsäkringen som genomförts under våren 2007. De tre reformer som avses är; sänkningen av taket i försäkringen, införandet av en nedtrappning i ersättningsnivån och borttagandet av möjligheten till förlängd ersättningsperiod. Med hjälp av en teoretisk modell uppskattar vi effekterna på individernas beteende. Vår huvudslutsats är att de utvalda reformerna har minskat nyttan av att vara arbetslös. Det ger en positiv effekt på utflödet ur arbetslöshet till arbete. Samtidigt uppstår en negativ effekt eftersom det blir mindre attraktivt att kvalificera till en försämrad försäkring genom att ta ett arbete. Utifrån teorin kan vi inte säga vilken av dessa effekter som dominerar men om vi tittar på tidigare empiriska studier torde de positiva effekterna dominera och därför bör utflödet ur arbetslöshet till arbete öka till följd av dessa förändringar.</p>

Syftet med denna uppsats är att analysera tre utvalda reformer i arbetslöshetsförsäkringen som genomförts under våren 2007. De tre reformer som avses är; sänkningen av taket i försäkringen, införandet av en nedtrappning i ersättningsnivån och borttagandet av möjligheten till förlängd ersättningsperiod. Med hjälp av en teoretisk modell uppskattar vi effekterna på individernas beteende. Vår huvudslutsats är att de utvalda reformerna har minskat nyttan av att vara arbetslös. Det ger en positiv effekt på utflödet ur arbetslöshet till arbete. Samtidigt uppstår en negativ effekt eftersom det blir mindre attraktivt att kvalificera till en försämrad försäkring genom att ta ett arbete. Utifrån teorin kan vi inte säga vilken av dessa effekter som dominerar men om vi tittar på tidigare empiriska studier torde de positiva effekterna dominera och därför bör utflödet ur arbetslöshet till arbete öka till följd av dessa förändringar.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken erfarenhet av och inställning till målspråksanvändning elever som studerar spanska på gymnasiet har. Utifrån forskning om målspråksanvändning samt kursplanen för moderna språk (SKOLFS 2000: 87) som båda betonar vikten av att lärare och elever använder målspråket i klassrummet, har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem elever som läser spanska steg 1, 2 och 3 på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika erfarenheter av i vilken omfattning deras respektive lärare använder målspråket i klassrummet och att dessa huvudsakligen använder målspråket i samband med språkrelaterade övningar medan modersmålet används för sådant som är viktigt, svårt och nytt. Eleverna använder framför allt modersmålet i klassrummet. Målspråket används för att exempelvis besvara lärarens frågor eller när de arbetar med uppgifter. Samtliga intervjupersoner är positiva till att deras lärare använder målspråket i klassrummet. De anser också att det är av vikt att eleverna gör det. Alla utom en önskar dessutom att eleverna använde målspråket i större omfattning än vad de nu gör. Ingen av intervjupersonerna har erfarenhet av muntliga prov, men samtliga anser att muntliga prov är viktiga.

Bakgrund: Skogsindustrin är betydande för den svenska välfärden och inom industrin är Vida en viktig aktör. Vidare är transporter en stor del av industrin där majoriteten av de producerade produkterna exporteras. All transport som krävs ger också en stor miljöpåverkan, inte minst i form av koldioxidutsläppen. Syfte: Studien kartlägger och beräknar koldioxidutsläpp för ingående och utgående transporter för Vidas sågverk i Vislandas under år 2021. Fortsättningsvis, undersöker studien vilka åtgärder ett företag i sågverksbranschen kan implementera för att minska sitt koldioxidutsläpp. Metod: För den första frågeställning har grunddata samlats in från fallföretagets affärssystem, representanter samt transportörer. Baserat på resultatet från den första frågeställningen, har teoretiskt och empiriskt material samlats in för att besvara den andra frågeställningen som fokuserar på åtgärder för att minska koldioxidutsläpp i transporter. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från fallföretaget. Slutsats: Studien resulterade i en beräknad mängd koldioxidutsläpp på 6 358 336 KgCO2 från fallföretagets ingående och utgående transporter under 2021. Mängden koldioxidutsläpp presenteras både för det totala studieobjektet samt för de fyra olika flödena vilket var inflödet från skog till sågverk samt utflödet till energitillverkare, massa- och pappersbruk samt transport av sågade och hyvlade trävaror. Diskussionen för den första frågeställningen resulterade i vilka faktorer som driver koldioxidutsläppen och de etablerade faktorerna var; avstånd, drivmedel, transportslag, fordonstyp, fyllnadsgrad och bränsleförbrukning. Den andra frågeställningen diskuterade och kom fram till vilka åtgärder ett företag inom sågverksbranschen kan ta sig an eller kräva att sina anställda transportörer tar hänsyn till. Åtgärderna som kräver kontinuerligt arbete, vilket visas i tabell 29, kategoriseras som långsiktiga eller kortsiktiga beroende på när de rimligtvis kan uppnås. / Background: The forest industry is essential for Swedish welfare and Vida is an important actor within the industry. Further, transportation is a big part of the business where the majority of the produced products are exported. With all transportation necessary comes also a big impact on the environment, including carbon emissions. Purpose: This study has mapped and calculated the carbon emission from inbound and outbound transportation from Vida Vislanda sawmill during the year 2021. Further, the study discovered what actions a company in the sawmill industry can take on in order to decrease their carbon emission. Method: For the first research question the authors collected data from the case company’s ERP system, representatives and employed transport companies. Based on the results from the first research question, theoretical and empirical data for the second research question was collected with focus on measures for decreasing carbon emission in transportation. The empirical data was collected through semi structured interviews with representatives from the case company. Conclusion: The study resulted in a calculated amount of carbon emission of 6 358 336 KgCO2 from the case company’s inbound and outbound transportation in 2021. The amount shows both a total amount for the whole study object and the amount for the four different flows which were inbound transportation from the forest to the sawmill as well as outbound transportation towards energy production, pulp and paper mills and sawn and transportation of planed wood products. The discussion of the first research question resulted in factors which are driving the amount of carbon emission and the factors established was; distance, fuels, mode of transportation, vehicle type, load and fuel consumption. The second research question discussed and concluded which actions a company within the sawmill industry can act on or demand that their hired transport companies should act on. The actions which require continuous attention, shown in table 29, were categorized as long term and short term, depending on when they are reasonable to be accomplished.