No description available.

Denna studie handlar om några i Norge bosatta svenskars skriftspråk och deras attityder till norskt tal- och skriftspråk. Syftet med uppsatsen är att undersöka omfattningen av den språkliga anpassningen i informanternas egna skrivna texter och att belysa inställningen till att använda norskt tal- och skriftspråk. Informanternas egen uppfattning om hur de själva skriver, blir också undersökt. Materialet, som omfattar texter hämtade från informanternas bloggar och tre intervjuer, analyseras med utgångspunkt i norskhetsindex (NIX), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse. De tre informanterna har bott i Norge mer än tio år. Resultaten visar dels att nästan ingen ackommodation (språkliga anpassningar) görs i de skrivna texterna, dels att informanterna skriver som de säger att de gör. Vilken attityd informanten har till att använda norska påverkar graden av ackommodation i både talat och skrivet språk. Att tala svensk dialekt kan vara en faktor som påskyndar språklig anpassning till norska. Dessa resultat stämmer i hög grad överens med tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse.

Vår uppsats handlar om jämförelsen mellan läroplanerna 2011 och 2022. Vi har fokuserat på ämnet svenska som andraspråk där vi analyserar i eller vilken mån flerspråkighet samt modersmål tas upp. För drygt 10 år sedan var den genomsnittliga procentandelen av eleverna i skolan som hade ett annat modersmål än svenska 17 procent. När det gäller båda läroplanerna nämns det i ämnets syfte att lärare ska använda sig av olika förutsättningar för att ge eleverna möjligheten att utveckla sitt svenska tal, skriftspråk, mötet av olika typer av texter och även kunskaper i och om svenska språket. Det nämns inget om hur elevernas modersmål ska nyttjas. Sverige har inte lagstiftat vilket språk som är officiellt språk men svenskan är huvudspråket och det står i läroplanen för grundskolan att man ska kunna svenska språket efter genomgången grundskolan. Efter att ha analyserat läroplanerna ser vi att enspråkighetsperspektivet är tydligt och synligt. Flerspråkighet är inte en märklig företeelse som enbart förekommer i Sverige. Trots detta verkar många svenska skolor ha svårigheter med hur de ska arbeta med flerspråkiga elever, vilket vi även ser i läroplanerna. Elever som kommer till ett nytt land i de yngre åldrarna lär sig ett nytt språk snabbare och man ställer inte heller lika höga krav på språket i de yngre åldrarna, jämfört med elever som har invandrat i de högre åldrarna. Det är viktigt att använda sig av elevernas flerspråkighet i undervisningen för att utveckla elevens alla språk. Skolan är också den platsen eleverna skapar sin identitet, det är där eleverna formar sin självbild.

The purpose of this study is to examine pupils’ and teachers’ perspectives and use of language strategies when speaking English. Questions that will try to be answered are: What are the teachers’ thoughts about language strategies? In the subject English, which strategies do the pupils in 6th grade use? Which strategies to communicate are used most frequently by 6th graders when speaking English unprepared? To answer these questions, interviews with teachers were held. The pupils answered a survey and were observed while talking English. Earlier studies have showed that language learning strategies are an efficient tool for people learning a second language while overcoming their language skills shortcomings that might arise while communicating in a second language. This study concludes that language learning strategies have a significant part to play in the development of a communicative competence. The teachers emphasized the importance of a good learning environment, interaction and pupils’ awareness about the language learning process. The pupils reported that they used strategies such as paraphrasing and body language, which the observation later confirmed.

Syftet med studien är att ge en kvalitativ belysning av högstadieelevers uppfattningar om vilka hinder och möjligheter som finns med att målspråket (spanska) används som klassrumsspråk och vilka metoder och strategier som de uppfattar som framgångsrika för att främja målspråksanvändningen i klassrummet. För att undersöka informanternas uppfattningar har en kvalitativ ansats tillämpats. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med två spansklärare på högstadiet och genom fokusgruppsintervjuer med elever från dessa lärares undervisningsgrupper i årskurs 7 och 9. Sammanlagt har två lärarintervjuer och sex elevintervjuer, med totalt 22 elever, genomförts. Vidare har intervjuerna analyserats med hjälp av teorier och begrepp som berör språkinlärning, språkliga strategier och sociala relationer. Slutsatser som dragits av det analyserade materialet är att elever som har erfarenhet av att målspråket används som klassrumsspråk föredrar detta framför att svenskan används som klassrumsspråk. Några möjligheter som eleverna uppger med en undervisningspraktik där målspråket används som klassrumsspråk är att de lär sig mer spanska, får en bättre förståelse för de språkliga strukturerna, får större ordförståelse samt att de får en bättre relation till sin lärare. Resultaten visar även på att eleverna vill att svenskan används i viss utsträckning för att stödja förståelsen av spanskan. Detta i form av översättningar vid behov och vid betygssamtal och då läxor ges. Slutligen visar resultaten på att en förutsättningen för att läraren i så hög utsträckning som möjligt ska kunna använda sig av målspråket som klassrumsspråk är att läraren och eleverna använder sig av språkliga strategier, såsom kroppsspråk, kontextuellt stöd, bildstöd etc.

Just nu pågår det en debatt i media kring rapkulturen och dess omtalade koppling till kriminalitet. Rapartister ses ofta som influerare till gängkriminella kretsar på grund av deras låttexter som ofta handlar om mörker, knark och brott. Media rapporterar flitigt om rapparnas relation till kriminalitet i artiklar som bland annat kan handla om skjutningar och sprängningar. I ljuset av den ständiga debatten som pågår kring rapkulturen, undersöker denna studie hur rapkulturen som fenomen representeras i media.   Studiens teoretiska perspektiv är: gestaltningsteorin, representationsteorin, stereotyper i media, diskursteori: makt och ideologi, samt hiphop som populärkultur och subkultur. Den tidigare forskningen i studien handlar om rapkulturens mediehistoria, att musikgenren anses vara en samhällsfara, medias roll i samhället, representationen av människor samt journalisternas gestaltningar som agerar bidragande faktorer.   Studien har genomförts med hjälp av en kritisk diskursanalys där totalt 14 artiklar valts ut. Sju från Sveriges största kvällstidning, Aftonbladet, och sju från Sveriges största morgontidning, Dagens Nyheter.  Slutsatsen som kunde dras var att svensk journalistik tenderar att rama in rapkulturen på ett stereotypiskt sätt. Rapparna framställs som kriminella och en grupp utanför samhället. Diskurser som förekom förr i tiden tycks även leva kvar och bilden som människor hade om rapkulturen under 80-talet präglar fortfarande samhället (Rutherford, 2001). Diskurserna vi syftar på är framförallt kriminalitet, lojalitet, hämnd, samhällsproblem, utanförskap/förtryck samt stereotyper. Slutligen fann vi att Aftonbladet och Dagens Nyheter både befäster och stärker kopplingen mellan rapkulturen och kriminalitet. För att exemplifiera, skrev Dagens Nyheter följande i en artikel “Jag tror att hans namn blivit ett som många förknippar med våld och kriminalitet” (Admund Funck, 2023), med namn syftar de på rapartisten Yasin. Det fanns inget ur det empiriska materialet som visade på att de motverkade den relationen.  Den svenska forskningen inom det valda ämnesområdet är hyfsat begränsad och inom snar framtid önskar vi att fler kommer fördjupa sig och forska vidare om rapkulturen. Några önskemål från vår sida hade varit att undersöka hur rapartisterna själva uppfattar medias rapportering av dem, samt om det finns några likheter eller skillnader på hur kommersiella- kontra icke-kommersiella medier framställer rapkulturen. / There is currently a debate in the media about rap culture and its alleged link to crime. Rap artists are often seen as influencing gang criminal circles because of their lyrics, which are often about darkness, drugs and crime. The media report extensively on rappers' relationship with crime in articles that can include shootings and explosions. In light of the ongoing debate about rap culture and its practitioners, this study examines how rap culture as a phenomenon is represented in the media.   The study's theoretical perspectives are: framing theory, representation theory, stereotypes in the media, discourse theory: power and ideology, and hip hop as popular culture and subculture. The previous research in the study deals with the media history of rap culture, the fact that the music genre is considered a danger to society, the role of the media in society, the representation of people and the journalists' portrayals that act as contributing factors.   The study was conducted using a critical discourse analysis where a total of 14 articles were selected, seven from Sweden's largest evening newspaper Aftonbladet and seven from Sweden's largest morning newspaper Dagens Nyheter.  The conclusion that could be drawn was that Swedish journalism tends to frame the rap culture in a stereotypical way. Rappers are portrayed as criminals as a group outside society. Discourses that existed in the past also seem to live on and the image that people had of the rap culture during the 1980s still characterizes society (Rutherford, 2001). The discourses we are referring to are mainly crime, loyalty, revenge, social problems, exclusion/oppression and stereotypes. Finally, we found that Aftonbladet and Dagens Nyheter both confirm and strengthen the link between rap culture and crime. As an example, Dagens Nyheter wrote the following in an article "I think his name has become one that many people associate with violence and crime" (Admund Funck, 2023), by name they mean the rap artist Yasin. There was nothing in the empirical material that showed that they countered that relationship.  The Swedish research in the chosen subject area is fairly limited and in the near future we hope that more people will immerse themselves in and research the rap culture further. Some wishes from our side would have been to investigate how the rap artists themselves perceive the media's reporting of them, and whether there are any similarities or differences in how commercial versus non-commercial media portrays the rap culture.

I denna uppsats undersöks språkliga strategier i tre webbtexter från den ideella organisationen Djurens Rätt. Djurens Rätt måste i sina texter möta kommunikativa utmaningar i form av en diversifierad målgrupp och att fylla olika syften, eller funktioner, i texterna. Dessa funktioner innebär dels att försöka väcka intresse hos mottagaren för innehållet i texterna och dels att försöka påverka mottagarens attityder till en djurvänlig livsstil. För att undersöka olika strategier använder jag mig av argumentationsanalys och legitimeringsanalys.   Undersökningen visar på olika fynd, bland annat att Djurens Rätt i sina webbtexter arbetar mycket med auktoriteter, konsekvenser och exempel, men att de däremot inte arbetar med berättelser, explicita teser eller analogier. Dessa strategier verkar för att beroende av ämnet i den aktuella texten väcka mottagarens intresse eller påverka dennes attityder. Användningen av argument och legitimeringar beror på flera faktorer: ämnet, den tänkta målgruppen och den tänkta funktionen i den specifika texten. Djurens Rätt verkar även arbeta mycket med kunskap och förmedlingen av denna. Genom språket legitimeras denna kunskap, och att följa en vegansk kost.

Hösten 2016 genomförde vi en studie i en svensk grundskola i en årskurs 2 med syfte att kartlägga några elevers inställning till att lära sig det engelska språket och hur den inställningen påverkades av högläsning av engelsk barnlitteratur. Syftet var också att kartlägga om högläsning påverkade elevernas passiva ordförråd samt om eleverna använde någon form av språklig strategi vid mötet av okända ord under högläsningen.    De datainsamlingsmetoder som användes i studien var 71 strukturerade elevintervjuer, enkla observationer av tre undervisningstillfällen med högläsning av en ny engelskspråkig skönlitterär text vid varje och ett ordtest som genomfördes före och efter de tre undervisningstillfällena.   Studiens resultat antyder att högläsning av engelsk barnlitteratur inte har påverkat elevernas inställning till att lära sig engelska markant, men att eleverna var positiva till högläsning i engelskundervisningen. Resultatet visar även att elevernas passiva ordförråd verkar ha ökat efter de tre undervisningstillfällena, samt att cirka hälften av eleverna kunde rapportera att de använt någon språklig strategi i mötet med de engelska texterna, till exempel att använda bilderna eller likheter med det svenska språket.    Vår slutsats är att högläsning av engelsk barnlitteratur i undervisningen kan bidra till att upprätthålla elevers språkliga nyfikenhet och positiva inställning till att lära sig engelska samt att de utökar sitt passiva ordförråd. En annan slutsats är att alla elever bör ges möjlighet i undervisningen att utveckla förmågan att använda språkliga strategier i enlighet med Skolverket (2011b). / The autumn of 2016, we conducted a study in a Swedish grade 2 class with the aim to identify some pupils´ attitudes to learning the English language and how those attitudes were influenced by the reading aloud of English children´s literature. The aim was also to see whether reading aloud influenced the pupils´ passive vocabulary and whether they used some form of linguistic strategies when encountering unknown words during the listening.    The data collection methods used in the study were 71 structured interviews with the pupils, simple observations of three lessons with reading aloud of English children´s literature and word tests conducted before and after the three lessons.    The study´s results suggest that the reading aloud of English children´s literature did not affect the pupils´ attitudes towards learning English significantly, but that the pupils were positive towards reading aloud during English classes. The results further indicate that the pupils´ passive vocabulary increased after the three lessons, and that about half of them used a linguistic strategy when encountering unknown words during the reading, for example use of pictures and of the similarity to the Swedish language.    A conclusion of this study is that reading aloud of English children´s literature in teaching can help to maintain pupils´ linguistic curiosity and positive attitudes to learning English, as well as expand their passive vocabulary. Another conclusion is that all pupils should be given the opportunity in class to develop the ability to use linguistic strategies according to Skolverket (2011b).