Detta examensarbete syftar till att undersöka verksamma lärares förhållningssätt till en etnisk mångfald i klassrummet samt vilka metoder de använder för att i undervisningen belysa elevernas olika etniska kulturer. Detta har vi tagit reda på genom semistrukturerade intervjuer med sex klasslärare och två svenska som andraspråkslärare. Resultatet visar på att samtliga lärare i vår undersökning har svårt att definiera ordet kultur och relaterar som oftast till elevernas språk som den största svårigheten i fråga om hur de tar tillvara på elevernas olika kulturer i klassrummet. Resultatet visar även att det är stora skillnader mellan hur lärare förhåller sig samt undervisar i mångkulturella klassrum. Endast två av de åtta lärare vi intervjuat utformar sin undervisning utifrån elevernas olika kulturer och arbetar därmed interkulturellt. Vi ifrågasätter lärarutbildningens behandling av detta ämne.

<p>Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet är att belysa vad mobbning är samt att få en förståelse för vilka teorier och modeller som kan användas i arbetet med mobbning. Syftet är även att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mångkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.</p><p>Vi har använt oss av följande frågeställningar:</p><p>· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola?</p><p>· Vilka vägar finns för att förebygga och åtgärda mobbning i en mångkulturell och en monokulturell skola?</p><p>· Vilka teorier och modeller används i arbetet med mobbning i en mångkulturell samt monokulturell skola?</p><p>För att besvara våra frågeställningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av ämnet mobbning. Vi har även utfört en empirisk undersökning på en monokulturell skola samt en mångkulturell skola, där vi jämfört deras arbetssätt gällande mobbning. Vi har använt oss av intervju som metod.</p><p>Resultatet i vår undersökning visar att beträffande likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i skolorna har uttryckssätten för att mobba inte skiljt sig åt. Däremot kan orsaken till varför mobbning uppstår skilja sig åt, det vill säga att i en mångkulturell skola har språket stor betydelse medan i en monokulturell skola kan fördomar vara en bidragande orsak till mobbning. Resultatet i vår intervjustudie visar även att tillvägagångssätten för att förebygga mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola generellt sett stämmer överens. Gällande teorier och modeller samt åtgärdsprogram utgår skolorna från samma principer och har mycket gemensamt.</p>

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet är att belysa vad mobbning är samt att få en förståelse för vilka teorier och modeller som kan användas i arbetet med mobbning. Syftet är även att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mångkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor. Vi har använt oss av följande frågeställningar: · Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola? · Vilka vägar finns för att förebygga och åtgärda mobbning i en mångkulturell och en monokulturell skola? · Vilka teorier och modeller används i arbetet med mobbning i en mångkulturell samt monokulturell skola? För att besvara våra frågeställningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av ämnet mobbning. Vi har även utfört en empirisk undersökning på en monokulturell skola samt en mångkulturell skola, där vi jämfört deras arbetssätt gällande mobbning. Vi har använt oss av intervju som metod. Resultatet i vår undersökning visar att beträffande likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i skolorna har uttryckssätten för att mobba inte skiljt sig åt. Däremot kan orsaken till varför mobbning uppstår skilja sig åt, det vill säga att i en mångkulturell skola har språket stor betydelse medan i en monokulturell skola kan fördomar vara en bidragande orsak till mobbning. Resultatet i vår intervjustudie visar även att tillvägagångssätten för att förebygga mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola generellt sett stämmer överens. Gällande teorier och modeller samt åtgärdsprogram utgår skolorna från samma principer och har mycket gemensamt.

Sammanfattning Denna studie behandlar interkulturalitet i monokulturella förskolor. Det som studeras är hur förskolepedagoger arbetar för värdet av kulturell mångfald i deras verksamhet. Studien är av kvalitativ natur och genomfördes via gruppintervjuer och enskilda intervjuer. Respondenterna som medverkade arbetar på tre olika förskolor i västra Sverige. Samtliga förskolor befinner sigi miljöer där det inte finns eller finns väldigt få representationer av etnisk kulturell mångfald. Bland respondenterna finns fyra förskollärare och två lärare, där dessa två lärare arbetar i förskolor. En av dessa lärare arbetar på en enhet för flerspråkighet, vars tidigare uppdrag endast behandlade flerspråkighet. Nu har deras uppdrag utökats till att behandla det interkulturella arbetet tillsammans med förskolans personal. Både studiens resultat och tidigare forskning visar att det nuvarande interkulturella arbetet i förskolorna är mycket avhängigt av att det finns etnisk kulturell representation i förskolans verksamhet. Det visar också att förskolepedagoger känner en osäkerhet i när det gäller för vilka kulturer arbetet med värdet av kulturell mångfald ska synliggöras. Förskolans arbete med svenska traditioner anses öppna upp samtal kring traditioner i andra länder, som i sin tur skall breddar barnens kunskaper om länder utanför Sverige, även i arbetet med flerspråkighet. Förskolans värdegrundsarbete och likabehandlingsplan kan också ses som en grund till de interkulturella perspektiven i förskolorna. Sammanfattningsvis har denna studien visat att förskolepedagogers förhållningssätt i det interkulturella arbetet är präglat av det svenska skolväsendets sociala och politiska förändringar, samhällsnorm och pedagogernas egna sociala kunskapsdomäner, samt att det behövs ett normkritiskt perspektiv bland pedagoger för att kunna utföra det interkulturella arbetet i förskolans verksamheter, oavsett om det är en förskola med ingen eller en mångfald av etniska kulturer representerade. Summary This study deals with interculturality in monocultural preschools. What is being studied is how preschool educators work for the value of cultural diversity in their activities. The study is of a qualitative nature and was conducted via group interviews and individual interviews. The respondents who participated work at three different preschools in western Sweden. All preschools are located in environments where there are not or are very few representations of ethnic cultural diversity. Among the respondents are four preschool teachers and two teachers, where these two teachers work in preschools. One of these teachers works in a unit for multilingualism, whose previous assignments only dealt with multilingualism. Now their task has been expanded to deal with the intercultural work together with the preschool staff. Both the results of the study and previous research show that the current intercultural work in the preschools is very dependent on the existence of ethnic cultural representation in the preschool's activities. It also shows that preschool educators feel uncertain about which cultures the work with the value of cultural diversity should be made visible. The preschool's work with Swedish traditions is considered to open up conversations about traditions in other countries, which in turn will broaden the children's knowledge of countries outside Sweden, also in the work with multilingualism. The preschool's basic values work and equal treatment plan can also be seen as a basis for the intercultural perspectives in the preschools. In summary, this study has shown that preschool educators' attitudes in intercultural work are characterized by the Swedish school system's social and political changes, societal norms and educators own social knowledge domains, and that a norm-critical perspective among educators is needed to perform the intercultural work in preschool activities, whether it is a preschool with no or a diversity of ethnic cultures represented

I en mångkulturell skolkontext är det viktigt att lärarna tillämpar ett interkulturelltförhållningssätt för att alla elever ska få tillgång till en likvärdig skolgång. Syftet meddenna studie är att få fördjupad förståelse för det interkulturella kontra detmonokulturella förhållningssättet i svenskundervisningen för andraspråkseleversutveckling i det svenska språket. Arbetet har avgränsats till att undersöka vilketförhållningssätt som är det mest dominerande, samt på vilket vis förhållningssättenframställs under intervjuerna, vilken inverkan informanterna uppfattar att detmonokulturella kontra det interkulturella förhållningssättet har på andraspråkseleversandraspråksutveckling och vilka förutsättningar de upplever att de har, och behövs, föratt uppnå ett interkulturellt arbete. Jag antog en kvalitativ metodansats genom åttasemistrukturerade intervjuer, med fyra rektorer och fyra svensklärare. Materialetanalyserades genom närläsning och en abduktiv ansats antogs. De teoretiskautgångspunkterna och begrepp som studien grundas i är det sociokulturella perspektivet,Cummins teori om andraspråksutveckling samt det monokulturella och detinterkulturella förhållningssättet. Resultatet visar att det monokulturellaförhållningssättet är det mest dominerande, men att det finns en strävan efter atttillämpa ett interkulturellt förhållningssätt. Informanterna beskriver det interkulturellaförhållningssättet som det mest gynnsamma för andraspråkselevers utveckling isvenska, men de ansåg att de inte hade förutsättningar att tillämpa det. Deförutsättningar som poängterades var segregationens påverkan, organisationens fokus,kompetensen hos personalen samt den svenska skolans struktur. Slutsatsen som dras äratt segregationen är den största skillnaden och hindret för det interkulturella arbetetsamt att lärare behöver mer kompetens inom detta ämne för att någon utveckling skaske. Det krävs en interkulturell kompetens och det räcker inte med en medvetenpersonal med goda ambitioner.

Syftet är att undersöka och skapa förståelse för hur förskollärare upplever introduktioner med vårdnadshavare som inte har svenska som förstaspråk samt vilka förutsättningar som ges av rektorer för en trygg introduktion med fungerande kommunikation. Det råder en frustration bland förskollärare kring bristande kommunikation med vårdnadshavare samt i avseendet att tillräckliga resurser saknas. Genom ett interkulturellt- och monokulturellt perspektiv samt teorier kring kommunikation har en enkätstudie genomförts som undersöker förskollärares- respektive rektorers syn på problemet. Resultatet visar att rektorer och förskollärare har en differerande syn på när, hur och vilka resurser som skall tillhandahållas i verksamheten. Rektorerna anser sig alltid tillgodose de anställdas behov medan förskollärarna i varierande utsträckning påpekar bristande engagemang från rektorerna, främst i frågan om tolk. Tolk upplevs som den mest efterfrågade resursen för att underlätta kommunikationen men andra tillvägagångssätt såsom kollegor med samma modersmål som vårdnadshavarna eller kroppsspråk utgör de arbetsmetoder förskollärarna istället tillämpar. Studiens resultat visar även rektorernas stora förtroende gentemot sina anställda att bedriva en lösningsorienterad praktik. Slutsatsen är att förskollärare och rektorer behöver kommunicera behovet av stöttning och resurser för att genomföra en likvärdig introduktion för alla i förskolan.

Under vår utbildning på lärarhögskolan i Malmö med inriktning mot religionsämnet, har vi ofta stött på elever som upplever religion som ett mindre roligt och lågprioriterat ämne. Elever är inte medvetna om varför de behöver läsa religionskunskap i skolan, och intresset finns heller inte där. Vi har båda två spenderat vår verksamhetsförlagda tid på skolor där ”svenska ungdomar” varit märkbart dominerande, där har vi även fått känslan att elevers relation till andra religioner än kristendomen känns obetydlig. De kan inte relatera till dessa på samma sätt som exempelvis elever på en mångkulturell skola där elever varje dag måste samverka vilken religion de än må ha, kan göra. Förr var alla i Sverige näst intill uteslutande kristna och att läsa om kristendomen var en självklarhet samtidigt som det var identitetsstärkande. Nyfikenheten i att se om det fanns avsevärda skillnader gällande attityder till religionskunskapsämnet mellan en mångkulturell skola och en monokulturell skola växte, så vi bestämde oss för att med hjälp av en enkätstudie se hur det såg ut. Sammanlagt deltog 168 elever från olika skolor i vår enkätundersökning.Resultatet av vår undersökning varierade beroende på vad man väljer att se på, överlag är majoriteten av eleverna överens om att religionskunskap är ett viktigt ämne, men att det inte är så roligt. För att få möjlighet att forska vidare på attityden gentemot ämnet religionskunskap valde vi att även ha med frågor rörande hur deras religionsundervisning ser ut idag, hur de skulle vilja att upplägget såg ut, samt hur vi som blivande lärare kan bidra till att religionsämnet blir roligare. Resultatet vi fick som rörde attityderna var ingen större överraskning, det sammanföll ganska bra med tidigare undersökningar och den personliga uppfattning vi haft sedan förut, men det var kul att se hur elever ser på möjligheterna som finns att utveckla religionskunskapsämnet.

AbstractBakgrundBronnvall, Emma (2016). Nyanlända och lärande – goda förutsättningar och utmaningar. Refugee Children and Learning – good Preconditions and Challenges. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Det empiriska materialet grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och SVA-lärare som möter nyanlända elever i sitt dagliga arbete på skolor. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vad som för nyanlända barn och ungdomar ses som goda förutsättningar och vad som ses som utmaningar för lärande. Följande frågeställningar ligger till grund för att uppnå syftet: Vad ses som goda förutsättningar för lärande och hur dessa skapas? Vad ses som hinder och svårigheter för lärande och på vilket sätt påverkar dessa hinder inhämtning av kunskap och lärande?Metod och teoriStudien grundar sig på en kvalitativ ansats och en tematisk analys. Intervjuerna har analyserats med koppling till Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Maslows behovshierarki.Resultat och specialpedagogiska implikationerStudien visade på olika goda förutsättningar och utmaningar för lärande. Goda förutsättningar ansågs vara tidigare skolbakgrund där eleverna hade kunskap i skolans ämnen sedan tidigare och kunde läsa och skriva på sitt modersmål, möjlighet till parallell språkinlärning och möjlighet att läsa samtliga skolämnen, en fungerande och samarbetande organisation med struktur och rutiner kring kartläggning och studiehandledning. Utmaningar för lärande ansågs vara trauma hos eleverna, tidsbrist för både elever och lärare, utebliven kartläggning och ett monokulturellt synsätt hos verksam personal. Det visade sig att det hade betydelse vilken skola eleverna hamnade på då vissa skolor hade bättre förutsättningar för lärande och andra stod för mer utmaningar. Min förhoppning med studien är att medvetandegöra vad som hjälper de nyanlända eleverna i lärandesituationer. Men också att visa på vad som gör arbetet svårare.Nyckelordbehovshierarki, interkulturell, kartläggning, monokulturell, nyanlända, studiehandledning, trauma, utvecklingsekologi.

Dagens klassrum blir mer och mer mångkulturella, vilket betyder att vi som blivandelärare måste skapa kunskap om hur religionsundervisning kan bedrivas på ettinkluderande och värderingsfritt sätt. Syftet med texten är att genom kvalitativaintervjuer synliggöra de eventuella normer och skillnader som finns i det mångkulturellaoch det monokulturella klassrummet. Genom tolkning av både tidigare forskning samtvår intervjustudie har vi med hjälp av våra frågeställningar kunnat undersöka hurreligionsundervisning bedrivs på olika skolor samt hur olika elevgrupper påverkarupplägget. I analysen presenterar vi citat från de olika informanterna från intervjuerna,samtidigt som vi belyser likheter och skillnader mellan de två skolorna. För att få framsvaren på våra frågeställningar har vi skapat en helhetsbild där vi inkluderat svaren frånintervjuerna samt den kunskap vi fått från den tidigare forskning. Utifrån det gjorde vien analys och kom fram till ett resultat. Resultatet visade att det finns skillnader på hurundervisning i religion bedrivs beroende på hur mångkulturellt ett klassrum är. Baseratpå det resultatet har vi dragit slutsatser om hur religionsundervisning bedrivs samt hurden blir inkluderande i det mångkulturella klassrummet.

Vår uppsats handlar om jämförelsen mellan läroplanerna 2011 och 2022. Vi har fokuserat på ämnet svenska som andraspråk där vi analyserar i eller vilken mån flerspråkighet samt modersmål tas upp. För drygt 10 år sedan var den genomsnittliga procentandelen av eleverna i skolan som hade ett annat modersmål än svenska 17 procent. När det gäller båda läroplanerna nämns det i ämnets syfte att lärare ska använda sig av olika förutsättningar för att ge eleverna möjligheten att utveckla sitt svenska tal, skriftspråk, mötet av olika typer av texter och även kunskaper i och om svenska språket. Det nämns inget om hur elevernas modersmål ska nyttjas. Sverige har inte lagstiftat vilket språk som är officiellt språk men svenskan är huvudspråket och det står i läroplanen för grundskolan att man ska kunna svenska språket efter genomgången grundskolan. Efter att ha analyserat läroplanerna ser vi att enspråkighetsperspektivet är tydligt och synligt. Flerspråkighet är inte en märklig företeelse som enbart förekommer i Sverige. Trots detta verkar många svenska skolor ha svårigheter med hur de ska arbeta med flerspråkiga elever, vilket vi även ser i läroplanerna. Elever som kommer till ett nytt land i de yngre åldrarna lär sig ett nytt språk snabbare och man ställer inte heller lika höga krav på språket i de yngre åldrarna, jämfört med elever som har invandrat i de högre åldrarna. Det är viktigt att använda sig av elevernas flerspråkighet i undervisningen för att utveckla elevens alla språk. Skolan är också den platsen eleverna skapar sin identitet, det är där eleverna formar sin självbild.