Denna studie har gjorts i syfte att undersöka vilka attityder det finns kring flerspråkighet bland pedagoger i ett antal förskolor och hur attityder kan påverka hur flerspråkighet involveras i förskolans verksamhet. För att få en förståelse och ökad kunskap om detta har vi i den här studien använt oss av kvalitativa intervjuer där olika påståenden kring flerspråkighet har legat till grund för att ta reda på vilka attityder det finns hos de tillfrågade pedagogerna. Materialet har sedan analyserats med hjälp av Ruiz tre språkorienteringar. Genom detta analysverktyg har vi i resultatet kunnat se att attityder kring flerspråkighet kan kategoriseras in i språk som problem, rättighet och resurs. Slutsatser som vi kommer fram till är att attityder kring flerspråkighet är ett komplext fenomen som är föränderligt beroende på i vilket sammanhang det tillämpas. Flerspråkighet tycks kunna ses som både problem och resurs utifrån när och av vem det tillämpas i förskolan. Erfarenhet och kunskap inom området skulle också möjligen kunna ha en viss påverkan på attityden till flerspråkighet vilket bland annat tidigare forskning styrker.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas upplevelser av de utmaningar som nyanländaelever möter i den svenska matematikundervisningen. Vidare syftar studien till att utforskavilka stöd som lärarna upplever att de ger till nyanlända elever för att utveckla derasmatematiklärande. För att besvara forskningsfrågorna utfördes semistrukturerade intervjuermed 6 lärare som jobbar i olika skolor. Studiens resultat visar att alla intervjuande lärareupplever att nyanlända elever stöter på betydande språkliga och kulturella utmaningar imatematikundervisningen. Lärarna upplever att språkbarriärer särskilt påverkar elevernasförmåga att förstå och använda matematiska begrepp samt deras problemlösning. Trots deutmaningar som nyanlända elever möter finns det flera effektiva strategier som lärare uppleverkan stödja deras matematikinlärning och integration i det svenska skolsystemet. Slutligendiskuteras resultaten av lärarnas upplevelse och kopplas ihop till tidigare forskningar.

No description available.

Vår uppsats handlar om jämförelsen mellan läroplanerna 2011 och 2022. Vi har fokuserat på ämnet svenska som andraspråk där vi analyserar i eller vilken mån flerspråkighet samt modersmål tas upp. För drygt 10 år sedan var den genomsnittliga procentandelen av eleverna i skolan som hade ett annat modersmål än svenska 17 procent. När det gäller båda läroplanerna nämns det i ämnets syfte att lärare ska använda sig av olika förutsättningar för att ge eleverna möjligheten att utveckla sitt svenska tal, skriftspråk, mötet av olika typer av texter och även kunskaper i och om svenska språket. Det nämns inget om hur elevernas modersmål ska nyttjas. Sverige har inte lagstiftat vilket språk som är officiellt språk men svenskan är huvudspråket och det står i läroplanen för grundskolan att man ska kunna svenska språket efter genomgången grundskolan. Efter att ha analyserat läroplanerna ser vi att enspråkighetsperspektivet är tydligt och synligt. Flerspråkighet är inte en märklig företeelse som enbart förekommer i Sverige. Trots detta verkar många svenska skolor ha svårigheter med hur de ska arbeta med flerspråkiga elever, vilket vi även ser i läroplanerna. Elever som kommer till ett nytt land i de yngre åldrarna lär sig ett nytt språk snabbare och man ställer inte heller lika höga krav på språket i de yngre åldrarna, jämfört med elever som har invandrat i de högre åldrarna. Det är viktigt att använda sig av elevernas flerspråkighet i undervisningen för att utveckla elevens alla språk. Skolan är också den platsen eleverna skapar sin identitet, det är där eleverna formar sin självbild.