Fokus i denna uppsats är relationen mellan tre forskningsfält: svensk kritisk ras- och rasismforskning, den interkulturella pedagogiken respektive forskning på ras i utbildning och SLA. Syftet med uppsatsen är att utforska konstruktiva förbindelser mellan dessa forskningsfält och inom dem centrala begrepp, vilket görs genom en diffraktiv läsning av ett urval av svensk kritisk ras- och rasismforskning, två verk om interkulturell pedagogik samt ett urval av svensk och internationell forskning på ras i andraspråksutbildning. Frågeställningarna kretsar bland annat kring hur vi kan försåt relationen mellan begrepp som monokulturell norm, enspråkig norm, etnicitet, ras och rasism. Karen Barads teori kring agentisk realism utgör det teoretiska ramverk uppsatsen utgår från. Även den diffraktiva metoden och metodologiska frågeställningar utgår från detta perspektiv. Resultatet visar att normerande forskning på interkulturell pedagogik rymmer en färgblindhet och former av begripliggörande av rasism som tenderar att dölja och naturalisera det fenomen den interkulturella pedagogiken ämnar utmana, det vill säga den strukturella rasismen/skillnadsskapandet. Resultatet lyfter språkets potentiella roll som central aspekt i en rasifierad, hierarkisk samhällsformation och förhållandet mellan å enda sidan språk och å andra sidan vithetsnorm och hegemonisk vithet problematiseras. Analysen påvisar monokulturell norm och enspråkig norm som osynliggörande av egentlig vithetsnorm respektive potentiell vithetsnorm. Även en blindhet för vithetsprivilegier och ett osynliggörande av erfarenheter av rasism problematiseras i relation till det undersökta urvalet av litteratur på interkulturell pedagogik. Denna läsning av den interkulturella pedagogiken kan, för att tala med Sara Ahmed, utifrån sin inkluderande strävan betraktas som en möjlighet för det vita (pedagog-/forskar-) subjektet att skriva in sig själv i historien om den mångkulturella skolan som ett antirasistiskt subjekt inom ramen för en hegemonisk vithet. Resultatet ligger i linje med tidigare både internationell och svensk forskning som pekar mot relevansen av ras och vithet som analyskategorier i relation till utbildning och SLA. Implikationerna för SVA-fältet och SVA-forskning är bland annat vikten av en kritisk vaksamhet kring frågor om epistemiskt berättigande och vem som studerar vem i en kontext karaktäriserad av post-kolonialism och hegemonisk vithet. Även det fruktbara i ras och rasifiering som analytiska kategorier i intersektionella analyser av utbildning påtalas.

<p><strong>Introduction:</strong> In this investigation I have illustrated, teacher treatment in a mono-cultural pre-school class and in a multicultural pre-school.</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of the study was to illustrate how educators go about it when they face bilingual children to see how they work in a comparative perspective. The purpose was answered, based on four questions relating to how teachers relate to the meeting with bilingual children, the approach teachers use, which operation mode the use, if the take advantage of children's traditions, and if there is any different in the teachers’ treatment of bilingual children in the mono-cultural pre-school class and in the multicultural pre-school.</p><p><strong>Theories: </strong>The theory is linked to the concepts like operation mode, inter-cultural approaches and communications.</p><p><strong>Methodology:</strong> The used methods are qualitative interviews with four pre-school, teachers where an interview guide with formulated questions and observations were used. The purpose of the working methods was to highlight teacher treatment of bilingual children to discover different approaches to meet the bilingual children.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The study has shown that the multicultural pre-school working inter-culturally, they are taking advantage of children's home language that is lifted in the nursery and the children's background, while in the mono-cultural pre-school class, they meet bilingual children foremost to develop the Swedish language and they also show interest to the children's traditions. Teachers’ treatment leads to a growing confidence in the children and knowledge for the cultural background.</p>

Introduction: In this investigation I have illustrated, teacher treatment in a mono-cultural pre-school class and in a multicultural pre-school. Purpose: The purpose of the study was to illustrate how educators go about it when they face bilingual children to see how they work in a comparative perspective. The purpose was answered, based on four questions relating to how teachers relate to the meeting with bilingual children, the approach teachers use, which operation mode the use, if the take advantage of children's traditions, and if there is any different in the teachers’ treatment of bilingual children in the mono-cultural pre-school class and in the multicultural pre-school. Theories: The theory is linked to the concepts like operation mode, inter-cultural approaches and communications. Methodology: The used methods are qualitative interviews with four pre-school, teachers where an interview guide with formulated questions and observations were used. The purpose of the working methods was to highlight teacher treatment of bilingual children to discover different approaches to meet the bilingual children. Conclusion: The study has shown that the multicultural pre-school working inter-culturally, they are taking advantage of children's home language that is lifted in the nursery and the children's background, while in the mono-cultural pre-school class, they meet bilingual children foremost to develop the Swedish language and they also show interest to the children's traditions. Teachers’ treatment leads to a growing confidence in the children and knowledge for the cultural background.

No description available.

Syftet med studien är att beskriva förskollärares förståelse av interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. Detta utifrån barns rätt till att utveckla förståelse för styrkorna som finns i det mångkulturella samhället som Sverige idag är. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Vi har använt fenomenografisk ansats som utgångspunkt för att synliggöra förskollärares beskrivningar, tolkningar och uppfattningar, av arbete med interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. Fenomenografin låg även som grund i analysarbetet där de centrala begreppen utfallsrum, variation, uppfatta och andra ordningens kategori användes som stöd. Resultatet presenteras genom utfallsrummen; förståelse av interkulturell pedagogik och beskrivningar av arbete med interkulturell pedagogik. I resultatet synliggörs en kunskapslucka, där en osäkerhet kring fenomenet interkulturell pedagogik dominerar. Däremot visar det på att förskollärare har en nyfikenhet och vilja att utveckla mer kunskap och förståelse kring fenomenet. Det synliggörs genom en efterfrågan av tydliga riktlinjer, metoder och material samt kollegialt samarbete. Slutsatsen av studien är att en kulturell medvetenhet, nyfikenhet och vilja finns. Dock utgår flertalet från att det behövs en mångkulturell utgångspunkt i barngruppen, för att möjliggöra interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. / The purpose of the study is to describe preschool teachers' understanding ofintercultural pedagogy in monocultural preschools. This is based on children'sright to develop an understanding of the strengths that exist in the multiculturalsociety that Sweden is today. This is a qualitative study based on semi-structured interviews with eight preschool teachers. We have used aphenomenographic approach as a starting point to highlight preschool teachers'descriptions, interpretations and perceptions of working with interculturalpedagogy in monocultural preschools. The phenomenography also formed thebasis of the analysis work, where the central concepts of outcome space,variation, perceive and second-order category were used as support.The results are presented through the outcome spaces; understanding ofintercultural pedagogy and descriptions of work with intercultural pedagogy.The results reveal a knowledge gap, where uncertainty about the phenomenonof intercultural pedagogy dominates. On the other hand, it shows that preschoolteachers are curious and want to develop more knowledge and understandingof the phenomenon. This is made visible through a demand for clearguidelines, methods and materials as well as collegial cooperation. Theconclusion of the study is that there is cultural awareness, curiosity andwillingness. However, most of them assume that there is a need for amulticultural starting point in the group of children, to enable interculturalpedagogy in monocultural preschools.

No description available.

Das Ziel dieser missiologischen Arbeit besteht darin, herauszufinden, welche Art von Kirche in einer globalisierten und zunehmend multikulturellen Gesellschaft gebaut werden muss, damit das Evangelium als Gute Nachricht für alle Völker gehört werden kann. Nach der Arbeitsweise der Kontextuellen Theologie wird induktiv gefragt, in welcher Welt wir im Deutschland des 21. Jahrhunderts leben. Anschließend wird die deduktive Rückfrage an die Schrift gestellt, ob sie etwas Grundsätzliches zum Thema einer zunehmend multikulturellen Gesellschaft zu sagen hat. Die Reflektion der Ergebnisse beider Schritte führt zu konkreten Gestaltungsschwerpunkten der interkulturellen Ekklesia. Auf Grund der Forschungsergebnisse werden Thesen zur (missions-) theologischen, evangelistischen, soziokulturellen und politischen Relevanz formuliert. Die vorliegende Studie will einen Beitrag für die Grundlagen des interkulturellen Gemeindeaufbaus geben. Sie zeigt die signifikanten Unterscheidungsmerkmale zwischen mono- und interkulturellem Gemeindebau auf. Sie beschreibt das evangelistische und gesellschaftstransformatorische Potenzial der interkulturellen Gemeinde und skizziert die gesellschaftlichen Auswirkungen, die ein rein monokultureller Gemeindebau in multikultureller Umgebung hat / The objective of this missiological study is to determine which kind of church needs to be built in a globalised and increasingly multicultural society, in order for all people to be able to hear the gospel as good news. In accordance with the method of contextual theology, the question is raised inductively, in which kind of world we live today. Subsequently, a further inquiry is made into the Scriptures: whether they answer fundamental questions about the issue of an increasingly multicultural society. A reflection on the results of both steps leads to the establishment of key points for the formation of an intercultural ecclesia. On the basis of the research results, hypotheses about (mission)theological, evangelistic, socio-cultural and political relevance are developed. The study presented reveals the significant, distinctive features of mono- and intercultural church development. It describes the potential of the intercultural church for evangelism and social transformation and outlines the social effects of purely monocultural church development in a multi-cultural environment / Practical Theology / M. Th. (Practical Theology)

Das Ziel dieser missiologischen Arbeit besteht darin, herauszufinden, welche Art von Kirche in einer globalisierten und zunehmend multikulturellen Gesellschaft gebaut werden muss, damit das Evangelium als Gute Nachricht für alle Völker gehört werden kann. Nach der Arbeitsweise der Kontextuellen Theologie wird induktiv gefragt, in welcher Welt wir im Deutschland des 21. Jahrhunderts leben. Anschließend wird die deduktive Rückfrage an die Schrift gestellt, ob sie etwas Grundsätzliches zum Thema einer zunehmend multikulturellen Gesellschaft zu sagen hat. Die Reflektion der Ergebnisse beider Schritte führt zu konkreten Gestaltungsschwerpunkten der interkulturellen Ekklesia. Auf Grund der Forschungsergebnisse werden Thesen zur (missions-) theologischen, evangelistischen, soziokulturellen und politischen Relevanz formuliert. Die vorliegende Studie will einen Beitrag für die Grundlagen des interkulturellen Gemeindeaufbaus geben. Sie zeigt die signifikanten Unterscheidungsmerkmale zwischen mono- und interkulturellem Gemeindebau auf. Sie beschreibt das evangelistische und gesellschaftstransformatorische Potenzial der interkulturellen Gemeinde und skizziert die gesellschaftlichen Auswirkungen, die ein rein monokultureller Gemeindebau in multikultureller Umgebung hat / The objective of this missiological study is to determine which kind of church needs to be built in a globalised and increasingly multicultural society, in order for all people to be able to hear the gospel as good news. In accordance with the method of contextual theology, the question is raised inductively, in which kind of world we live today. Subsequently, a further inquiry is made into the Scriptures: whether they answer fundamental questions about the issue of an increasingly multicultural society. A reflection on the results of both steps leads to the establishment of key points for the formation of an intercultural ecclesia. On the basis of the research results, hypotheses about (mission)theological, evangelistic, socio-cultural and political relevance are developed. The study presented reveals the significant, distinctive features of mono- and intercultural church development. It describes the potential of the intercultural church for evangelism and social transformation and outlines the social effects of purely monocultural church development in a multi-cultural environment / Philosophy, Practical and Systematic Theology / M. Th. (Practical Theology)