<p>För dagens och morgondagens barn och vuxna i det mångkulturella och globaliserade samhället, blir kunskapen om andra kulturer helt avgörande. Det har bidragit till en förändring som kräver ökad förståelse och medkänsla hos individer eftersom möten med främmande kulturer har blivit en alltmer viktig del av vardagen.</p><p>Detta arbete handlar om pedagogens uppdrag att arbeta med mångfalden, förhållningssätt, kulturell bakgrund samt samverkan. Studiens fokus har varit att undersöka hur nio förskollärare uppfattar om mångkulturella frågor och hur pedagoger arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt. Genom kvalitativa intervjuer har förskollärarnas varierande uppfattningar vaskats och som sedan analyserats. Avsikten är att skapa utökad kunskap för att förstå en del av det komplexa samhället.</p><p>I tidigare forskning framkommer det att den mångkulturella utbildningen i högskolan inte kom igång förrän på 1990 talet, det innebär att skolan långsamt försöker hitta nya interkulturella former. Det handlar om att lärarna behöver få ökad förståelse hur barn söker kunskap och skapar identiteter, vilket kan leda till berikande möten mellan olika kulturer. Lärarens roll är inte längre att vara informationsöverförare utan ses som medresenärer på den gemensamma mångfaldsresan. Genom att införskaffa sig kunskap i mötet med det främmande gäller det att känna till sin egen bakgrund och värderingar.</p><p>Resultatet visar att förskollärarna arbetar till viss del med barnens kulturella olikheter/likheter i barngruppen. De var positiva, nyfikna och intresserade till andra språk där man sjöng, räknade och läste sagor på barnens respektive språk. I studien framgår det att förskollärarna lyfter endast upp en liten del av barns hemkultur och deras erfarenheter som språket, maten och högtider. De väljer inte exempelvis att belysa religion som en del av kulturen.</p><p>I undersökningen var förskollärarna lyhörda och positiva till flerspråkighet och att stötta föräldrarna i deras roll. De lärde sig också vissa fraser för att underlätta för barnet. De samarbetade med föräldrarna när det behövdes. Tolk användes inte i någon större utsträckning. Majoriteten av förskollärare ansåg att de inte hade mångkulturellitet i sin barngrupp på grund av att många föräldrar kom från grannländerna. De hade inte heller diskuterat eller reflekterat över mångkulturella frågor i någon större utsträckning.</p><p>I studien framgår det att majoriteten av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet interkulturellt och interkulturellt förhållningssätt. De verkade inte vara medvetna om ordens betydelse eller ha reflekterat över dessa begrepp. De hade som utgångspunkt ett monokulturellt synsätt, vilket utesluter individer med andra perspektiv. Det framgick ett "vi" och "dem" tänkande som hindrar det interkulturella förhållningssätt bland förskollärarna. Någon medvetenhet över förskolemiljöns roll, hur den speglar synen på mångfalden fanns inte på de respektive förskolorna. Det framgick även att majoriteten av förskollärarna hade ett behov av kompetensutveckling där de kan få ökad kunskap i ämnet samt tips och idéer hur förskolan kan utveckla sin verksamhet.</p>

För dagens och morgondagens barn och vuxna i det mångkulturella och globaliserade samhället, blir kunskapen om andra kulturer helt avgörande. Det har bidragit till en förändring som kräver ökad förståelse och medkänsla hos individer eftersom möten med främmande kulturer har blivit en alltmer viktig del av vardagen. Detta arbete handlar om pedagogens uppdrag att arbeta med mångfalden, förhållningssätt, kulturell bakgrund samt samverkan. Studiens fokus har varit att undersöka hur nio förskollärare uppfattar om mångkulturella frågor och hur pedagoger arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt. Genom kvalitativa intervjuer har förskollärarnas varierande uppfattningar vaskats och som sedan analyserats. Avsikten är att skapa utökad kunskap för att förstå en del av det komplexa samhället. I tidigare forskning framkommer det att den mångkulturella utbildningen i högskolan inte kom igång förrän på 1990 talet, det innebär att skolan långsamt försöker hitta nya interkulturella former. Det handlar om att lärarna behöver få ökad förståelse hur barn söker kunskap och skapar identiteter, vilket kan leda till berikande möten mellan olika kulturer. Lärarens roll är inte längre att vara informationsöverförare utan ses som medresenärer på den gemensamma mångfaldsresan. Genom att införskaffa sig kunskap i mötet med det främmande gäller det att känna till sin egen bakgrund och värderingar. Resultatet visar att förskollärarna arbetar till viss del med barnens kulturella olikheter/likheter i barngruppen. De var positiva, nyfikna och intresserade till andra språk där man sjöng, räknade och läste sagor på barnens respektive språk. I studien framgår det att förskollärarna lyfter endast upp en liten del av barns hemkultur och deras erfarenheter som språket, maten och högtider. De väljer inte exempelvis att belysa religion som en del av kulturen. I undersökningen var förskollärarna lyhörda och positiva till flerspråkighet och att stötta föräldrarna i deras roll. De lärde sig också vissa fraser för att underlätta för barnet. De samarbetade med föräldrarna när det behövdes. Tolk användes inte i någon större utsträckning. Majoriteten av förskollärare ansåg att de inte hade mångkulturellitet i sin barngrupp på grund av att många föräldrar kom från grannländerna. De hade inte heller diskuterat eller reflekterat över mångkulturella frågor i någon större utsträckning. I studien framgår det att majoriteten av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet interkulturellt och interkulturellt förhållningssätt. De verkade inte vara medvetna om ordens betydelse eller ha reflekterat över dessa begrepp. De hade som utgångspunkt ett monokulturellt synsätt, vilket utesluter individer med andra perspektiv. Det framgick ett "vi" och "dem" tänkande som hindrar det interkulturella förhållningssätt bland förskollärarna. Någon medvetenhet över förskolemiljöns roll, hur den speglar synen på mångfalden fanns inte på de respektive förskolorna. Det framgick även att majoriteten av förskollärarna hade ett behov av kompetensutveckling där de kan få ökad kunskap i ämnet samt tips och idéer hur förskolan kan utveckla sin verksamhet.

<p><strong>Introduction:</strong> In this investigation I have illustrated, teacher treatment in a mono-cultural pre-school class and in a multicultural pre-school.</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of the study was to illustrate how educators go about it when they face bilingual children to see how they work in a comparative perspective. The purpose was answered, based on four questions relating to how teachers relate to the meeting with bilingual children, the approach teachers use, which operation mode the use, if the take advantage of children's traditions, and if there is any different in the teachers’ treatment of bilingual children in the mono-cultural pre-school class and in the multicultural pre-school.</p><p><strong>Theories: </strong>The theory is linked to the concepts like operation mode, inter-cultural approaches and communications.</p><p><strong>Methodology:</strong> The used methods are qualitative interviews with four pre-school, teachers where an interview guide with formulated questions and observations were used. The purpose of the working methods was to highlight teacher treatment of bilingual children to discover different approaches to meet the bilingual children.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The study has shown that the multicultural pre-school working inter-culturally, they are taking advantage of children's home language that is lifted in the nursery and the children's background, while in the mono-cultural pre-school class, they meet bilingual children foremost to develop the Swedish language and they also show interest to the children's traditions. Teachers’ treatment leads to a growing confidence in the children and knowledge for the cultural background.</p>

Introduction: In this investigation I have illustrated, teacher treatment in a mono-cultural pre-school class and in a multicultural pre-school. Purpose: The purpose of the study was to illustrate how educators go about it when they face bilingual children to see how they work in a comparative perspective. The purpose was answered, based on four questions relating to how teachers relate to the meeting with bilingual children, the approach teachers use, which operation mode the use, if the take advantage of children's traditions, and if there is any different in the teachers’ treatment of bilingual children in the mono-cultural pre-school class and in the multicultural pre-school. Theories: The theory is linked to the concepts like operation mode, inter-cultural approaches and communications. Methodology: The used methods are qualitative interviews with four pre-school, teachers where an interview guide with formulated questions and observations were used. The purpose of the working methods was to highlight teacher treatment of bilingual children to discover different approaches to meet the bilingual children. Conclusion: The study has shown that the multicultural pre-school working inter-culturally, they are taking advantage of children's home language that is lifted in the nursery and the children's background, while in the mono-cultural pre-school class, they meet bilingual children foremost to develop the Swedish language and they also show interest to the children's traditions. Teachers’ treatment leads to a growing confidence in the children and knowledge for the cultural background.