Syftet med studien är att beskriva förskollärares förståelse av interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. Detta utifrån barns rätt till att utveckla förståelse för styrkorna som finns i det mångkulturella samhället som Sverige idag är. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Vi har använt fenomenografisk ansats som utgångspunkt för att synliggöra förskollärares beskrivningar, tolkningar och uppfattningar, av arbete med interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. Fenomenografin låg även som grund i analysarbetet där de centrala begreppen utfallsrum, variation, uppfatta och andra ordningens kategori användes som stöd. Resultatet presenteras genom utfallsrummen; förståelse av interkulturell pedagogik och beskrivningar av arbete med interkulturell pedagogik. I resultatet synliggörs en kunskapslucka, där en osäkerhet kring fenomenet interkulturell pedagogik dominerar. Däremot visar det på att förskollärare har en nyfikenhet och vilja att utveckla mer kunskap och förståelse kring fenomenet. Det synliggörs genom en efterfrågan av tydliga riktlinjer, metoder och material samt kollegialt samarbete. Slutsatsen av studien är att en kulturell medvetenhet, nyfikenhet och vilja finns. Dock utgår flertalet från att det behövs en mångkulturell utgångspunkt i barngruppen, för att möjliggöra interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. / The purpose of the study is to describe preschool teachers' understanding ofintercultural pedagogy in monocultural preschools. This is based on children'sright to develop an understanding of the strengths that exist in the multiculturalsociety that Sweden is today. This is a qualitative study based on semi-structured interviews with eight preschool teachers. We have used aphenomenographic approach as a starting point to highlight preschool teachers'descriptions, interpretations and perceptions of working with interculturalpedagogy in monocultural preschools. The phenomenography also formed thebasis of the analysis work, where the central concepts of outcome space,variation, perceive and second-order category were used as support.The results are presented through the outcome spaces; understanding ofintercultural pedagogy and descriptions of work with intercultural pedagogy.The results reveal a knowledge gap, where uncertainty about the phenomenonof intercultural pedagogy dominates. On the other hand, it shows that preschoolteachers are curious and want to develop more knowledge and understandingof the phenomenon. This is made visible through a demand for clearguidelines, methods and materials as well as collegial cooperation. Theconclusion of the study is that there is cultural awareness, curiosity andwillingness. However, most of them assume that there is a need for amulticultural starting point in the group of children, to enable interculturalpedagogy in monocultural preschools.

The global social, ecological and economic challenges facing humanity today have given rise to the UN's 17 Global Objectives and Agenda 2030 to achieve sustainable development. Kate Raworth, professor of economics from Oxford University, has in the same spirit developed a visual framework with seven related conditions for mankind to live by, to strive towards living within a safe and fair zone of sustainable development. This framework and associated conditions for sustainable development are applied in this study with the intention to investigate and concretize the potentially contributing sustainable development effects of a norm-creative waste management project in a process of sustainable societal development. The results of the study show clear evidence that the waste management project has contributed to sustainable societal development according to the respondents who participated in the study. However, further studies are required to concretize these results through a more scientifically objective methodology. / De globala sociala, ekologiska och ekonomiska utmaningarna som mänskligheten står inför i dagsläget har gett upphov till FN’s 17 globala mål och agenda 2030 för att vägleda mänskligheten mot en hållbar utveckling. Kate Raworth, professor i ekonomi från Oxfords universitet, har i samma anda utvecklat ett visuellt ramverk med sju tillhörande förutsättningar för mänskligheten att sträva mot för att leva inom ett säkert och rättvist utrymme av hållbar utveckling. Detta ramverk och tillhörande förutsättningar för hållbar utveckling appliceras i den här studien med syftet att undersöka och konkretisera ett normkreativt avfallsprojekts potentiellt bidragande effekter till en hållbar samhällsutveckling. Resultatet av undersökningen påvisar tydliga belägg för att avfallsprojektet har bidragit till en hållbar samhällsutveckling utefter det teoretiska ramverket enligt respondenter som deltagit i studien. Det krävs dock vidare studier för att konkretisera dessa resultat i mer objektiva sammanhang.