Titel: Bemanningsbranschen – En bransch under utveckling? – En studie av tre bemanningsföretag i Västmanland Seminariedatum: 2013-01-09 Högskola: Mälardalens högskola Västerås Institution: Akademien för hållbar samhälls- och teknikutveckling. Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi - FÖA300 Författare: Helena Bodin, Therése Lindberg Handledare: Magnus Linderström Sidoantal: 33 Bilagor: 1 Nyckelord: Bemanning, rekrytering, bransch, marknadsstrategi Syfte: Syftet med den här studien är att utifrån valda teorier undersöka bemanningsbranschen genom att studera tre bemanningsföretag i Västmanland. Metod: Abduktiv ansats och kvalitativ metod. Tre halvstrukturerade intervjuer har genomförts.  Teoretiska perspektiv: Den teoretiska delen av uppsatsen grundar sig på vetenskapliga artiklar samt böcker inom det studerade området. Empiri: Empirin baseras till största del på de intervjuer som genomfördes med Roger Ragnebrant som är regionschef för Prime i Mälardalen, Sanna Riesten som är platsansvarig på Manpower i Västerås samt Anders Agarsson som är Arenas platschef i Västerås. Slutsatser: Den största utmaningen i bemanningsföretagens omvärld är svängningarna i konjunkturen. En viktig strategi är således att göra sitt företag mindre konjunkturkänsligt. Studien kom fram till att det råder en hård konkurrens på bemanningsmarknaden i Västmanland. Företag måste i sin marknadsstrategi ha en tydlig plan för hur de ska positionera sig bland sina konkurrenter. Kompetensen och relationen med kunderna är ytterst viktiga aspekter när det kommer till att stärka sin marknadsposition. Studien kom vidare fram till att införande av en inträdesbarriär till bemanningsbranschen skulle minska konkurrensen. LAS bidrar till att efterfrågan på bemanningsföretag ökar, vilket skapar möjligheter för bemanningsföretagen att utvecklas. Företagen skiljde sig till viss del åt när det gällde hur de såg på de olika möjligheter som finns på marknaden. De tre bemanningsföretagen har olika marknadspositioner. Prime och Arena skulle behöva marknadsföra sig lokalt i Västmanland i större utsträckning för att stärka sina positioner.

The purpose of this bachelor’s thesis is to examine what attitudes the administrators of the selected elementary schools have towards school library media centers in general but also towards their own respective library media centers. Furthermore, it is to examine the administrators’ views on their school librarian’s role in the library media center as well as an integrated part of the school activities. A branch in this purpose is to examine if there is any differences in staffing the library media centers with a library media specialist or a teacher-librarian. To fulfill these purposes seven qualitative interviews were made with four administrators and three school librarians at three different elementary schools. Loertscher’s taxonomies of the school library media program were then used to analyze the interviews. The result of the study shows that even though the administrators have visions for the library media center, they do not have enough time or funding to act on them. Therefore the conclusion is that it is not what kind of school librarian that the administrators staff their library media center with that mainly will affect the outcome of the library media center, but rather what qualifications they have and if their visions correlates with the administrator’s. Also, the size of the staffing is a key factor to whether or not the library media center will advance so that it will be able to help increase the academic achievement at the school. But most importantly the school librarian needs the administrator’s support to develop the library media center.

No description available.

<p>Syftet med den här uppsatsen var att studera hur matchning av studenter som jobbar extra som konsulter går till. Detta jämfördes med hur bemanningsbranschen matchar sina ordinarie konsulter och hur rekrytering går till i vanliga företag. Det visade sig att det inte gjorts så mycket forskning om matchning riktad mot just studenter och om hur matchning går till. Detta gjorde att teorin var tvungen att byggas upp innan studien kunde påbörjas. När detta var gjort studerades hur ett utvalt bemanningsföretag gjorde i praktiken, genom att studera deras dokument, intervjua jobbmäklare samt förevisning av hur de arbetar. Det som framkom av studien var att det finns flera dokument som styr hur matchingen går till. Dessa dokument var i princip desamma som de som användes för matchning av de båda konsultgrupperna. Skillnaderna mellan de olika konsultgrupperna var inte stora. Matchningsprocessen för studentkonsulterna hade kortare ledtider, uppdragen till sin natur oftast var enklare samt att de enskilda uppdragen oftast var begränsade till kortare tider. Skillnaden mot rekrytering till vanliga företag låg i att bemanningsföretag fungerar som en extern part, vilket gör att deras matchning tar endast hänsyn till uttalade krav. Detta i sin tur innebär att omedvetet urval såsom preferenser vad beträffar kön, etnicitet och kultur hos kandidaten försvinner.</p>

Syftet med den här uppsatsen var att studera hur matchning av studenter som jobbar extra som konsulter går till. Detta jämfördes med hur bemanningsbranschen matchar sina ordinarie konsulter och hur rekrytering går till i vanliga företag. Det visade sig att det inte gjorts så mycket forskning om matchning riktad mot just studenter och om hur matchning går till. Detta gjorde att teorin var tvungen att byggas upp innan studien kunde påbörjas. När detta var gjort studerades hur ett utvalt bemanningsföretag gjorde i praktiken, genom att studera deras dokument, intervjua jobbmäklare samt förevisning av hur de arbetar. Det som framkom av studien var att det finns flera dokument som styr hur matchingen går till. Dessa dokument var i princip desamma som de som användes för matchning av de båda konsultgrupperna. Skillnaderna mellan de olika konsultgrupperna var inte stora. Matchningsprocessen för studentkonsulterna hade kortare ledtider, uppdragen till sin natur oftast var enklare samt att de enskilda uppdragen oftast var begränsade till kortare tider. Skillnaden mot rekrytering till vanliga företag låg i att bemanningsföretag fungerar som en extern part, vilket gör att deras matchning tar endast hänsyn till uttalade krav. Detta i sin tur innebär att omedvetet urval såsom preferenser vad beträffar kön, etnicitet och kultur hos kandidaten försvinner.

Bemanningsbranschen är idag ett etablerat område på den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsarbetets konsekvenser för individ och samhälle är ändå ett ämne som diskuteras flitigt i samhällsdebatten. Föreliggande studies syfte är att skapa förståelse för hur en organisation på ett bra sätt kan lokalisera, rekrytera och utveckla personer som kan förmedlas som arbetskraft. Studiens övergripande frågeställning är; Vilka förutsättningar ligger bakom framgångsrikt personalarbete inom ett bemanningsföretag, med grupper som är svårintegrerade på arbetsmarknaden? För att besvara frågeställningen har vi genomfört en kvalitativ fallstudie av ett bemanningsföretag som lyckas med detta arbete. Vi har intervjuat medarbetare och chefer, granskat dokument, samt genomfört direkta observationer på företaget. Empirin har analyserats i relation till teori om Human resource management. I resultatet har vi kunnat finna tio förutsättningar för framgångsrikt personalarbete inom bemanningsföretag, med grupper som är svårintegrerade på arbetsmarknaden. Samtliga förutsättningar handlar om att lägga ned mycket tid och kraft på arbetet med de mänskliga resurserna inom företaget. Studien visar att det är centralt att bry sig om de anställda, vilja att de ska må bra och samtidigt ge dem rätt förutsättningar att lyckas i arbetslivet. Välmående och tillfredsställda medarbetare presterar bättre och fungerar samtidigt som goda ambassadörer för företaget.

Introduktion: Sverige har en nollvision gällande vårdskador i hälso- och sjukvården, trots detta inträffar ca 100 000 vårdskador per år som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning på sikt kan äventyra patientsäkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat från 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning påverkas av flera faktorer som ingår i rubrikerna bemanning, omvårdnadens krav och mental arbetsbelastning. Faktorer som underbemanning, icke sjuksköterskekrävande arbetsuppgifter, bristande kunskap och erfarenhet samt avbrott i arbetet påverkade patientsäkerheten negativt. En hög arbetsbelastning medförde även övertidsarbete, ökad trötthet samt bristande avvikelsehantering som i sin tur hotade patientsäkerheten. Diskussion: En ond cirkel skapas då en hög arbetsbelastning utgör ett hot mot patientsäkerheten samtidigt som en bristfällig avvikelsehantering pågår. Ledningen och den enskilda sjuksköterskan har ett gemensamt ansvar för att bryta mönstret och upprätta en god patientsäkerhet. För att det skall kunna genomföras krävs en medvetenhet om hur realiteten ser ut. Slutsats: Vidare forskning inom Svensk hälso-och sjukvård behövs för att tydligare kartlägga arbetsbelastningens påverkan på patientsäkerheten.

Bakgrund: Arbetsmiljön kan ha en inverkan på den fysiska samt psykosociala hälsan. Dessa två aspekter kan påverkas negativt av stress. Vidare kan det leda till att prestationsförmågan försämras. Sjuksköterskan har ett ansvar att se till sin egen hälsa för att därmed kunna utföra en god och patientsäker vård. All sjukvårdspersonal har en skyldighet till att upprätthålla en hög patientsäkerhet. Syfte: Att genom en litteraturöversikt belysa sjuksköterskans arbetsmiljö och dess inverkan på patientsäkerheten. Metod: En litteraturöversikt. Sökningarna genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Litteraturöversikten visar på att sjuksköterskans arbetsmiljö har en direkt påverkan på patientsäkerheten. Undermåliga arbetsförhållanden, dåligt ledarskap och ogynsamma relationer mellan kollegor är några av de faktorer som påverkade sjuksköterskans arbetsmiljö negativt. Diskussion: Sjuksköterskans arbetsmiljö har en stor påverkan på patientvården och dess kvalitet. Att förbättra sjuksköterskans arbetsmiljö är något som bör eftersträvas då detta har en direkt inverkan på patientsäkerheten. Slutsats: Sjuksköterskans undermåliga arbetsmiljö utgör en konkret fara för patientsäkerheten. För att sjuksköterskan ska kunna upprätthålla en patientsäker vård, krävs det att alla aspekter av sjuksköterskans arbetsmiljö är väl fungerande. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

Introduktion/Bakgrund: Sjuksköterskan är arbetsledare i omvårdnadsteamet och har ett stort ansvar i omvårdnadsarbetet. Inom hälso- och sjukvård är arbetsbelastningen en utmaning relaterat till underbemanning. Underbemanning kan uppstå på grund av att det inte finns tillräckligt med personal eller att vårdarbetet blir tyngre och kräver mer resurser.  Något som kan få konsekvenser i sjuksköterskans arbete och i mötet mellan sjuksköterska och patient.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbemanningens påverkan på omvårdnaden.  Metod: Litteraturstudien har utformats efter Polit och Beck (2017) nio steg. Sökningar har gjorts i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed som slutligen gav 13 artiklar efter relevans- och kvalitetsgranskning. Samtliga artiklar granskades utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmallar för att säkerställa artiklarnas kvalité.  Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbemanningens påverkan på omvårdnaden var att den blev av sämre kvalité. Omvårdnad som emotionellt och praktiskt stöd, patientutbildning och läkemedelshantering uteblev också då sjuksköterskor inte hade tid att utföra sina arbetsuppgifter på grund av underbemanning. Slutsats: Omvårdnadskvalitén påverkades av underbemanning på ett negativt sätt i form av att vissa omvårdnadsårgärder senarelades eller uteblev. Sådana åtgärder var avvikande läkemedelshantering, uteblivet stöd och utbildning till patienten och dennes anhöriga.

SAMMANFATTNING Bakgrund  En marknadsstyrd arbetsmarknad för sjuksköterskor riskerar att få effekt på patientsäkerhet eftersom kontinuiteten i bemanningen i vården förändras och kompetensförsörjningen riskeras. Det är brist på sjuksköterskor i stora delar av världen idag, vilket medför att arbetsgivare har ett ansvar att attrahera och ge förutsättningar för att fler ska vilja studera och arbeta som sjuksköterskor. Bristen på sjuksköterskor kan tillsammans med kompetensförsörjning och nya förutsättningar i bemanningen innebära negativa effekter på vårdkvalitet och patientsäkerhet. Syfte Syftet var att beskriva hur kompetensförsörjning och bemanning inverkar på patientsäkerhet i slutenvården ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod En litteraturöversikt valdes som metod för arbetet. Databassökningar genomfördes i PubMed och Cinahl, vilket resulterade i 16 artiklar som granskades och inkluderades i resultatet. En modifierad variant av integrerad analys har använts för att analysera artiklarna.   Resultat Resultatet sammanfattades i tre kategorier; patientsäkerhet och sjuksköterskans kompetens, hur sjuksköterskans förmåga att utföra patientsäker vård påverkas av arbetsmiljön samt bemanning och kompetensförsörjning i slutenvården. Resultatet visar på att en ökad kompetens bland sjuksköterskor minskar risken för vårdskador. Rätt bemanning och en god arbetsmiljö är också faktorer som ger förutsättningar för att leverera en patientsäker och god kvalitet i vården samt bidrar en hållbar arbetsplats för sjuksköterskor.   Slutsats Resultatet visar att patientsäkerhet och vårdlidande påverkas av brister i bemanning och kompetensförsörjning. Rätt bemanning, kontinuitet, erfarenhet, kompetensmix och arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten positivt. Det påverkar även sjuksköterskors säkerhet och hållbarheten i sjuksköterskans uppdrag. De patientskador som orsakas av brister i kompetens och bemanning är till största del lindriga skador, men medför ändå ett lidande för patienter. Det är svårt att dra några slutsatser om beprövade system eller tydliga handlingsalternativ för att lösa problematiken inom bemanning och kompetensförsörjning. Det är dock tydligt att övertid och hög personalomsättning får direkta effekter såsom ökat antal vårdskador och därmed riskerad patientsäkerhet.