The purpose of this study was to qualitatively study municipal coordinators in central Sweden and their experience with workload during the covid-19 pandemic. The study was analyzed with inductive thematic analysis and were based on eight interviews where all of the participants worked in healthcare. The result showed that the participants' experienced workloads have been very mixed. While some have experienced a higher workload others thought the workload had decreased. Some participants meant that the approach had not changed during covid-19, their work is the same as it was before the pandemic. Some coordinators mostly experienced work-related stress around the staff because of the higher statistics in sick leave. The result from the study showed that some coordinators experienced a high workload both in themselves and in their staff members. Suggestions for areas of improvement is to look over the cooperation with the support function that assists with staffing. The municipality should also look over the workload with their coordinators so they don’t work more than they can handle.

Denna studie avser att undersöka upplevelser av rekryterare inom bemanningsbranschen gällande nyttan med användningen av personlighetstester. Personlighetstester har existerat i över ett sekel men användningen av dem har övergått från en mer akademisk användning -främst inom psykologin- till en mer kommersiell användning bland företag runt om i Sverige. Användningen av personlighetstester är en omstridd fråga vilket gör att det blir intressant att undersöka den eventuella direkt nyttan med användningen av dem. Mer exakt utgår frågeställningarna om organisationerna har upplevt fördelaktiga effekter till följd av användningen av personlighetstester och i så fall vilka effekter det handlar om. Undersökningen kommer även att söka svar på om hur valen av de personlighetstester vilka används i rekryteringsprocesserna gått till samt om hur tillförlitliga de upplevs att vara.Det teoretiska ramverket inleds med att skildra både historiska och nutida förhållningssätt gentemot att dels kategorisera och försöka förstå till om hur utvecklingen mot den mer kommersiella användningen av personlighetstesterna sett ut. Vidare kommer definitioner att ges av dels personlighet, dels personlighetstest. Detta blir utgångspunkter för att titta närmare på vad personlighetstesternas utgångspunkter för personlighet blir samt dess utformning rent konkret. Personligheten ter sig annorlunda beroende på vår närmiljö samt om vilka situationer vi befinner oss i. Teoriavsnittet kommer att koppla de olika roller vi spelar med personlighetstesternas validitet samt reliabilitet. Personlighetstesterna har även olika mätskalor i vilka de bedömer en individs personlighet baserat på personlighetstestresultatet och det stycket blir en övergång till de största teorier kring personlighetstester samt kategorisering av personlighet. ”Fem faktors modellen” (”Big five”) och ”Gordons personlighetsinventorium” (GPI) blir stommen i de utvecklade personlighetstester vilka företagen i studien använder sig av. Master personlighetsanalys (MPA) och ”Measuring and assesing individual potential (MAP) heter personlighetstesten undersökningsföretagen använder sig av och får således egna stycken. Teoriavsnittet avslutas med etiska förhållningssätt samt argument och slutligen en sammanfattning.Metodavsnittet kommer att motivera metodvalet. Vidare kommer avgränsningarna i studien att förklaras. Intervjupersoner och urvalet kommer att presenteras följt av tillvägagångssätt av intervjuer. Analysen av intervjuerna förklaras och metodavsnittet kommer även att problematisera dels etiken kring förfarandet, dels tillförlitligheten. Resultat och analysavsnittet presenterar de fynd författaren till denna studie anser vara mest relevanta och presteras i enlighet med kodningen av materialet. Studiens slutsatser och avslutande diskussion kommer att visa vilka upplevelser rekryterarna från bemanningsföretagen delar med sig av. Fynden korrelerar inte alltid med vad det teoretiska ramverket menar gällande användningen och nyttan med personlighetstester vilket gör att vidare undersökningar och studier inom ämnet blir nödvändiga.

Examensarbete, G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Enterprising and business development, 2EB003, VT 2010 Författare: Anna Fransson, Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson. Handledare: Marja Soila Wadman Titel: Varför hyr företag in extern personal? Bakgrund: Faktorer till varför företag hyr in extern personal från bemanningsföretag har diskuterats livligt under lågkonjunkturen som varit. Det råder delade meningar om huruvida företag säger upp personal för att istället kunna hyra dem från bemanningsföretag. Syfte: Att klargöra varför företag använder sig av bemanningsföretag och i vilka situationer.Avgränsningar: Studien kommer att beröra företag som är baserade i Växjö. Tre branscher kommer att studeras, varav två företag i varje bransch. Teorin berör arbetsrätten samt organisationsteori. Metod: En kvalitativ undersökning i form av semi- strukturerade intervjuer har genomförts på sex personer i tre olika branscher (media & PR, IT samt industri/produktion). Personerna som intervjuats är: Anne Bergstrand (SVT), Helen Gröön (Atea Logistics), Karin Korpe (Fortnox), Lena Björkqvist (VEAB), Mikael Berg (GoodRace) och Åke Blomqvist (Södra Timber). Materialet i empirin har sedan analyserats med hjälp av fördjupade teoretiska studier. Resultat och slutsatser: De främsta faktorerna till varför företag hyr in extern personal till deras verksamhet är att de köper sig en viss ansvarsfrihet. Denna ansvarsfrihet gör att verksamheterna kan agera mer flexibelt och agera bättre och snabbare på omvärldstryck. Förslag till fortsatt forskning: en fördjupad undersökning i företags förtroende till bemanningsföretagen och tillhörande personal.

<p><strong>Examensarbete, G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Enterprising and business development, 2EB003, VT 201</strong>0</p><p><strong>Författare:</strong> Anna Fransson, Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson.</p><p><strong>Handledare:</strong> Marja Soila Wadman</p><p><strong>Titel:</strong> Varför hyr företag in extern personal?</p><p><strong>Bakgrund</strong>: Faktorer till varför företag hyr in extern personal från bemanningsföretag har diskuterats livligt under lågkonjunkturen som varit. Det råder delade meningar om huruvida företag säger upp personal för att istället kunna hyra dem från bemanningsföretag.</p><p><strong>Syfte</strong>: Att klargöra varför företag använder sig av bemanningsföretag och i vilka situationer.Avgränsningar: Studien kommer att beröra företag som är baserade i Växjö. Tre branscher kommer att studeras, varav två företag i varje bransch. Teorin berör arbetsrätten samt organisationsteori.</p><p><strong>Metod</strong>: En kvalitativ undersökning i form av semi- strukturerade intervjuer har genomförts på sex personer i tre olika branscher (media & PR, IT samt industri/produktion). Personerna som intervjuats är: Anne Bergstrand (SVT), Helen Gröön (Atea Logistics), Karin Korpe (Fortnox), Lena Björkqvist (VEAB), Mikael Berg (GoodRace) och Åke Blomqvist (Södra Timber). Materialet i empirin har sedan analyserats med hjälp av fördjupade teoretiska studier.</p><p>Resultat och slutsatser: De främsta faktorerna till varför företag hyr in extern personal till deras verksamhet är att de köper sig en viss ansvarsfrihet. Denna ansvarsfrihet gör att verksamheterna kan agera mer flexibelt och agera bättre och snabbare på omvärldstryck.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning</strong>: en fördjupad undersökning i företags förtroende till bemanningsföretagen och tillhörande personal.</p>

Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska skyddet mot olyckor i Sverige vara tillfredsställande och likvärdigt med hänsyn till lokala förhållanden. Kommuner är skyldiga att i ett handlingsprogram för räddningstjänst ange bland annat de risker för olyckor vilka finns i kommunen, förmågan att genomföra räddningsinsatser samt vilka resurser som finns för att upprätthålla den förmågan. Detta kräver en bemanning som är anpassad till riskbilden. I dagsläget upplevs det finnas brister och problem kopplade till Jämtlands räddningstjänstförbunds (JRF:s) placering och omfattning av personal på dess deltidsstationer, då underlag saknas till varför bemanningen är fördelad som den är. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie och en intervjustudie med syftet att undersöka vilka ingångsparametrar som påverkar beredskapsgruppers storlek och att ta fram en process som kan nyttjas som beslutsunderlag kring bemanning på stationerna i förbundet med räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB). Litteraturstudien utfördes för att inhämta och kartlägga information om räddningstjänsten Jämtland, relevanta begrepp och regelverk samt för att få en grundläggande förståelse för vilka parametrar som kan påverka bemanningen. Intervjustudien genomfördes med personal inom JRF, sex olika räddningstjänster i Sverige, myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Sveriges kommuner och regioner (SKR). Syftet med intervjuerna var att från olika organisationers perspektiv undersöka vilka faktorer som bör vägas in i beslut gällande vilken bemanning en station bör ha. De faktorer vilka identifierades som viktiga att beakta var riskbild, förstärkande styrkor, politiska ambitioner, regelverk och riktlinjer, nyckeluppgifter, effektivitet, arbetsmiljö, framtida exploateringar, likriktning, likvärdighet samt gränsöverskridande påverkan. De kan sammanfattas i fyra steg; nyckeluppgifter, styrkeuppbyggnad, likvärdighet och övriga förutsättningar. Ett förslag på metodik att använda vid analysering av bemanning på RiB-stationer gavs därefter. En undersökning av bemanning på JRF:s samt Åres stationer gjordes förenklat med hjälp av den framtagna metodiken för att besvara frågan på om JRF har en bemanning anpassad efter dess riskbild, vilket mynnade ut i förslag på att förändra bemanningen på tio av de 34 RiB-stationerna.

Clockwork skolbemanning är ett rekrytering- och bemanningsföretag som uttryckte ett behov av att utveckla deras befintliga lärarbemanningsprocess. Behovet av utveckling var inte specificerat från början och skapade därför en bred ingång i projektet. Det är tre parter som är inblandade i processen, Clockwork skolbemanning hyr ut lärarkandidater till skolan. Genom att undersöka den nuvarande lärarbemanningsprocessen med hjälp av olika tjänstedesignverktyg har jag skapat en konceptlösning som utvecklar processen enligt användarnas behov. Konceptlösningen bygger på behov från användaren som identifierades i analysen. Konceptet är utvecklat till designprinciper som ger riktlinjer för framtida processhantering. Verktyg så som tjänstekarta och kundresa har gett inblick i de delar av processen som behöver utveckling. Resultatet blev designprinciper grundade på behoven hos användarna av processen. Dessa designprinciper visualiserades till en manual som ska användas av alla tre parter, för att tydligt visa på vilka Clockwork skolbemanning är och hur deras process ser ut. Manualen skapar transparens mellan de olika parterna och visar även på utvecklingen som designprinciperna skapar.

I dagens samhälle är arbetsrelaterad stress vanligt förekommande och drabbar de flesta arbetsverksamma. Med bakgrund av detta ämnar denna studie undersöka hur fyra bemanningsassistenter på en vikariepool inom en kommunal verksamhet för funktionshindrade upplever sig stressade i relation till faktorer som krav, kontroll, ansträngning och belöning i arbetet. Detta kommer att genomföras genom en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer för att få en förklarande förståelse för respondenternas upplevelser. För att sedan undersöka om det föreligger några skillnader i upplevd stress i relation till de ovannämnda faktorerna har även respondenternas anställningsformer funnits i baktanke som ett diskussionsverktyg i uppsatsen. Det teoretiska ramverk som använts för att på bästa sätt besvara studiens syfte är Karaseks och Theorells teori om krav-kontroll, Siegrists teori om ansträngning-belöning samt Bronners och Levis teori om emotionell trygghet. Studiens resultat visar att samtliga respondenter upplever sig stressade på grund av en låg kontroll över sin arbetssituation (det vill säga hur, när, och på vilket sätt något ska göras) medan kraven på att leverera är höga. Resultatet har även visat att balansgången mellan den insats respondenterna lägger i arbetet och dess medföljande belöning (oftast i form av uppskattning) är bristande, vilket i sin tur genererar stress. Vidare har det även framkommit att den mängd kontroll arbetstagarna har i arbetet samt den belöning de får i relation till arbetsinsatserna tenderar att skilja sig åt beroende på om arbetstagaren är tim- eller fastanställda på verksamheten.

<p>Problem</p><p>Arena Personal har upplevt att deras rekryteringstjänst inte används i</p><p>samma utsträckning som deras bemanningstjänst. Detta trots att de</p><p>anser sig kunna erbjuda en bra tjänst inom detta område. Arena</p><p>Personal vet inte säkert vad orsaken till detta är och vill därför ha svar på problemet. Orsaken till ovissheten grundar sig i att de inte har tillräckligt med kunskap om hur kunderna uppfattar dem.</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsen syfte är att utvärdera hur kunderna upplever Arena</p><p>Personal. Utifrån undersökningens resultat ges Arena Personal en</p><p>fördjupad inblick i de områden som upplevs som bra och i de områden</p><p>som upplevs som sämre samt svar på varför kunderna inte använder</p><p>rekrytering i samma utsträckning som bemanning.</p><p>Tillvägagångssätt</p><p>Intervjuer med fyra av Arena Personals kunder genomfördes och</p><p>sammanställdes för att få en bild av hur de uppfattade Arena Personal.</p><p>Resultatet av de viktigaste positiva och negativa aspekterna av Arena</p><p>Personal presenterades utifrån de fyra områden som undersökningen</p><p>utgick ifrån. Dessa aspekter analyserades sedan med hjälp av relevant</p><p>teori som förstärkte analysen och möjliggjorde en djupare förståelse av resultatet.</p><p>Uppfattningen om Arena Personal</p><p>Kundernas uppfattning om Arena Personal är att de överlag är ett bra bemanningsföretag. De områden som upplevs som bäst är relationen</p><p>som kunderna har med Arena Personal samt flexibiliteten och</p><p>smidigheten i leveransen av personal. Området som upplevs som sämst</p><p>är kompetensen vid rekryteringar och matchningen av personal.</p>

Problem Arena Personal har upplevt att deras rekryteringstjänst inte används i samma utsträckning som deras bemanningstjänst. Detta trots att de anser sig kunna erbjuda en bra tjänst inom detta område. Arena Personal vet inte säkert vad orsaken till detta är och vill därför ha svar på problemet. Orsaken till ovissheten grundar sig i att de inte har tillräckligt med kunskap om hur kunderna uppfattar dem. Syfte Uppsatsen syfte är att utvärdera hur kunderna upplever Arena Personal. Utifrån undersökningens resultat ges Arena Personal en fördjupad inblick i de områden som upplevs som bra och i de områden som upplevs som sämre samt svar på varför kunderna inte använder rekrytering i samma utsträckning som bemanning. Tillvägagångssätt Intervjuer med fyra av Arena Personals kunder genomfördes och sammanställdes för att få en bild av hur de uppfattade Arena Personal. Resultatet av de viktigaste positiva och negativa aspekterna av Arena Personal presenterades utifrån de fyra områden som undersökningen utgick ifrån. Dessa aspekter analyserades sedan med hjälp av relevant teori som förstärkte analysen och möjliggjorde en djupare förståelse av resultatet. Uppfattningen om Arena Personal Kundernas uppfattning om Arena Personal är att de överlag är ett bra bemanningsföretag. De områden som upplevs som bäst är relationen som kunderna har med Arena Personal samt flexibiliteten och smidigheten i leveransen av personal. Området som upplevs som sämst är kompetensen vid rekryteringar och matchningen av personal.

Sammanfattning Bemanningsbranschen är idag en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Sedan slutet av 1990-talet har allt fler företag inom denna bransch valt att fokusera på uthyrning av studenter. Detta är ett mycket intressant segment då denna verksamhet ökar kontakten mellan studenter och näringsliv och skapar möjligheter för studenter att erhålla arbetslivserfarenhet under studietiden. Ett allt mer snabbföränderligt konkurrensklimat ökar kraven på medvetenhet och strategiutformning för företag, något som är av särskilt stor betydelse för en bransch som är så ung och expansiv. Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera den omvärld som bemanningsbranschen, och i synnerhet studentuthyrningssegmentet befinner sig i. Vidare genomförs en konkurrentanalys av företag som fokuserar på studenter och uthyrning av dessa till kvalificerade uppdrag. Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt med insamling av såväl sekundär- som primärdata. Företag inom det aktuella segmentet samt branschorganisationen har intervjuats för att skapa en tydlig bild av marknaden. Resultaten visar att bemanningsbranschen i allmänhet har hög tillväxt och att studentuthyrning är ett oerhört expansivt och attraktivt segment. De faktorer som har störst inflytande på dessa områden är huvudsakligen politiska beslut och regleringar, vilket kan påverka branschen positivt såväl som negativt. I studentuthyrningssegmentet har elva företag av likvärdig storlek analyserats djupare. Det står klart att detta segment i dagsläget är mycket attraktivt tack vare dess höga tillväxt. Den geografiska spridningen av dessa företag avslöjar att det finns många potentiella öppningar för nyetablering runt om i landet. Det framgår även att de intervjuade företagen inte besitter tillfredsställande kunskap om sina konkurrenter och att när tillväxten avtar, kommer konkurrensen intensifieras och företagen kommer då mötas av högre krav vad gäller konkurrens- och omvärldsanalys. Detta innebär att attraktionskraften för detta segment sannolikt kommer att minska, då det omges av låga inträdesbarriärer, höga substitutionshot samt köparnas starka förhandlingskraft. Inte desto mindre besitter detta segment hög potential och fyller en viktig samhällsfunktion idag såväl som imorgon.