<p>Insikter är en viktig del utav designprocessen. I användarcentreraddesign involveras just användaren i själva processen för att få ett slutresultat som är välanpassat till målgruppen och användaren. För att detta ska bli så bra som möjligt krävs ofta en bra förståelse för användarna och kontexten kring dessa. All information som samlas in måste i sin tur organiseras och tolkas. Insikter om hur situationen, kontexten och vad som är viktigt växer så småningom fram. Hur arbetar då designers med att ta fram insikter och behålla dessa genom hela designprocessen?</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personer som arbetar med tjänstedesign själva uppfattar hur de jobbar med att ta fram insikter i designprocessen. Samt hur de uppfattar att insikter behålls genom hela hela processen.</p><p>Detta undersöktes genom att fem personer som jobbar med tjänstedesign intervjuades. Detta material har sedan analyserats med utgångspunkt från syfte och frågeställningar.</p><p>Insikter uppfattas generellt av dessa personer som något större än information, insikter kommer utifrån bearbetad information, och tillskillnad från idéer anses de inte utvecklas eller förfinas genom designprocessen. De behålls främst genom designprocessen genom att de ligger som grund till idéer samt att den slutliga tjänsten avvägs och utvärderas mot dessa insikter. De faktorer som framför allt påverkar uppkomsten av insikter är information, tid, erfarenhet samt kommunikation och samarbete. Information ses som grund till insikter. Tid är ett måste både för att göra ett bra grundarbete som ger bättre insikter samt att in­sikterna behöver tid för inkubation. Erfarenhet gör att designern vågar lita på sin magkänsla och kommunikation och samarbete är dels vik­tiga för att sätta ord på den intuition och magkänsla som oftast beskrivs som den första initiala delen av en insikt, men även för att förmedla insikterna i projektet samt en förutsättning för ett bra projekt.</p>

The report contains a survey on telecommuting in nature and how concepts around that information could look like. The client for the project is Lars Sandberg, Dotank AB in Karlstad. The project is implemented in the course Bachelor of Science in Innovation and Design, MSCG22 of the faculty of health, science and technology at Karlstad University in the spring of 2014. Working flexibly and remotely in the so-called knowledge based professions is growing. That nature is an important source of recovery is a fact. The literature search in this report shows that there are factors that create both physical and psychological stress on most office workers while nature is a source of recovery and inspiration. Telecommuting is more and more accessible to the worker today. More and more companies are adapting their systems to remote work. At the same time municipalities around the country constantly look to find new or improved ways to create an attractive environment for residents and companies to live and work in. On this basis, potential users and municipalities were interviewed in order to find the important aspects that should be taken into account in such a concept. These requirements and wishes were compiled. Based upon them, concepts were created with product and service design methods. The final concepts are: an introduction lecture to the buyer (municipalities), which presents the advantages of the concept and how it would work in reality, an inventory package, and a survey of the important aspects of the concept in the municipality, which results in proposals for implementing the Work in Nature (WiN) concept. Information on the physical place to reach out to the user has been created. One WiN - cabin, a conceptual cottage, which is developed after the project requirements, has been modelled in CAD. Finally, it has been studied which infrastructure is required and which is usually not available today in public recreation places, such as Wi-Fi and electricity supply. The literature survey, interviews with lead users, and a survey have shown the need for the Work in Nature concept. The services and products that are developed during the project can be used to implement the concept.

Examensarbete för Mittuniversitetet kandidatprogram Industridesign. Projektet genomfördes i samarbete med Stenstan visitor center och Näringslivsbolaget i Sundsvall. Syftet med examensarbetet var att erbjuda en digital besöksservice som ska informera och nå ut till en större antal besökare. Målsättningen var att ge en försmak på vad Sundsvall har att erbjuda, få besökaren att ta del av stenstans resa och förbättra besökarupplevelsen genom att underlätta besöksmönstret och samtidigt skapa en positiv besökarupplevelse. Det slutgiltiga resultatet blev en digital besöksservice vars funktion är att både assistera och ge ut värdefull information till besökaren. Tjänsten använder sig främst av AR teknik för att informera samt vägleda besökaren i Sundsvall. Men även VR upplevelser ska finnas tillgängliga i tjänsten, Tjänstens huvudsakliga funktion blev att erbjuda information på ett enkelt och smidigt sätt för att besökaren ska få en så trivsam upplevelse som möjligt. Informationen ges i form av en karta som även har en guidande funktion, vilket tillåter besökaren att enkelt ta sig runt i staden med hjälp av AR teknik.

Sammanfattning Denna uppsats syftar till att belysa designkompetensens förmåga att bidra till ändamålsenliga kommunikationslösningar för bättre samverkan inom vård och omsorgsverksamheten. Då ämnet design som både process, arbetsmetoder och tankesätt är ett relativt outforskat ämne har studien fått en explorativ karaktär. För att möjliggöra forskning kring detta föga kända ämne har jag valt att studera designkompetensens roll i ett tjänstedesignprojekt kallad Tillit-projektet. Detta projekt startades som en reaktion på bristande samverkan mellan olika vårdgivare och målsättningen var att finna kommunikationslösningar som effektiviserar denna samverkan, allt för att erbjuda vårdtagaren en mer ändamålsenlig vård och tryggare tillvaro. Denna uppsats avser att skildra och analysera den roll designkompetensen har spelat och det bidrag som den har lyckats lämna i projektet. Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel med en kort beskrivning av omsorgsnätverket och den kontext inom vilken samverkansproblemet har identifierats. Under detta kapitel kastar vi även en kort blick på ämnet design som tankesätt, process och arbetsmetoder. Kapitlet avslutas med en bredare problemdiskussion som mynnar ut i det grundläggande syftet för uppsatsen. Metodologisk ansats, som bygger upp uppsatsens andra kapitel syftar till att skildra författarens syn på studieämnet samt det tillämpade tillvägagångssättet under uppsatsens gång. Tredje kapitlet består av en teoretisk referensram där syftet är att med hjälp av olika forskare och författares tankar och teorier skapa en djupare förståelse kring ämnena nätverk och kommunikation men framförallt design som process, arbetsmetoder samt tankesätt. Materialet från den empiriska studien har samlats främst genom kvalitativa intervjuer med nio nyckelpersoner som har deltagit i Tillit-projektet. Resultatet av denna studie presenteras under uppsatsens fjärde kapitel. Under uppsatsens femte kapitel vävs teoretiska kunskaper och förstålelser med empiriska iakttagelser med syftet att analysera designkompetensens bidrag i Tillit-projektet. Under detta avsnitt framhävs att designkompetensen har varit en värdefull resurs inom projektet och utan tvekan bidragit till dess resultat. Avsnittet börjar med en analys av den kontext inom vilken designkompetensen erhöll sitt uppdrag i syftet att sätta deras val och tillvägagångssätt i relation till omständigheterna. Därefter följer en analys av den designprocess samt arbetsmetoder som designkompetensen tillämpade inom Tillit-projektet genom att sätta dessa i relation till de teoretisk skildrade designprocesser och metoderna. Detta analyskapitel avslutas sedan med identifiering och analys av designkompetensens bidrag i Tillit-projektet. Designkompetensen har bland annat skapat en vision som projektet kommit att arbeta efter. Med utgångspunkt från vårdtagarens behov har designkompetensen även varit med och utformat gränssnittet till det IT-baserade kommunikationssystemet som har utvecklats under projektets gång. Vidare har designkompetensen spelat en viktig roll som förmedlare i projektet genom sin förmåga att bildligt och pedagogiskt effektivt illustrera en komplex problemsituationen samt lägga fram förslag på lösningar. Dessutom har designkompetensen, genom sina kunskaper och färdigheter lämnat bidrag i andra avseenden under projektets gång vilka kommer att redovisas utförligt under detta avsnitt. Det som följer därefter är en slutsats där de uppnådda resultaten under uppsatsens gång sätts i relation till uppsatsens grundläggande syfte. Uppsatsen avrundas med några slutfunderingar kring design som tankesätt.

<p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats syftar till att belysa designkompetensens förmåga att bidra till ändamålsenliga kommunikationslösningar för bättre samverkan inom vård och omsorgsverksamheten. Då ämnet design som både process, arbetsmetoder och tankesätt är ett relativt outforskat ämne har studien fått en explorativ karaktär. För att möjliggöra forskning kring detta föga kända ämne har jag valt att studera designkompetensens roll i ett tjänstedesignprojekt kallad Tillit-projektet. Detta projekt startades som en reaktion på bristande samverkan mellan olika vårdgivare och målsättningen var att finna kommunikationslösningar som effektiviserar denna samverkan, allt för att erbjuda vårdtagaren en mer ändamålsenlig vård och tryggare tillvaro. Denna uppsats avser att skildra och analysera den roll designkompetensen har spelat och det bidrag som den har lyckats lämna i projektet.</p><p>Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel med en kort beskrivning av omsorgsnätverket och den kontext inom vilken samverkansproblemet har identifierats. Under detta kapitel kastar vi även en kort blick på ämnet design som tankesätt, process och arbetsmetoder. Kapitlet avslutas med en bredare problemdiskussion som mynnar ut i det grundläggande syftet för uppsatsen. Metodologisk ansats, som bygger upp uppsatsens andra kapitel syftar till att skildra författarens syn på studieämnet samt det tillämpade tillvägagångssättet under uppsatsens gång.</p><p>Tredje kapitlet består av en teoretisk referensram där syftet är att med hjälp av olika forskare och författares tankar och teorier skapa en djupare förståelse kring ämnena nätverk och kommunikation men framförallt design som process, arbetsmetoder samt tankesätt. Materialet från den empiriska studien har samlats främst genom kvalitativa intervjuer med nio nyckelpersoner som har deltagit i Tillit-projektet. Resultatet av denna studie presenteras under uppsatsens fjärde kapitel.</p><p>Under uppsatsens femte kapitel vävs teoretiska kunskaper och förstålelser med empiriska iakttagelser med syftet att analysera designkompetensens bidrag i Tillit-projektet. Under detta avsnitt framhävs att designkompetensen har varit en värdefull resurs inom projektet och utan tvekan bidragit till dess resultat. Avsnittet börjar med en analys av den kontext inom vilken designkompetensen erhöll sitt uppdrag i syftet att sätta deras val och tillvägagångssätt i relation till omständigheterna. Därefter följer en analys av den designprocess samt arbetsmetoder som designkompetensen tillämpade inom Tillit-projektet genom att sätta dessa i relation till de teoretisk skildrade designprocesser och metoderna. Detta analyskapitel avslutas sedan med identifiering och analys av designkompetensens bidrag i Tillit-projektet. Designkompetensen har bland annat skapat en vision som projektet kommit att arbeta efter. Med utgångspunkt från vårdtagarens behov har designkompetensen även varit med och utformat gränssnittet till det IT-baserade kommunikationssystemet som har utvecklats under projektets gång. Vidare har designkompetensen spelat en viktig roll som förmedlare i projektet genom sin förmåga att bildligt och pedagogiskt effektivt illustrera en komplex problemsituationen samt lägga fram förslag på lösningar. Dessutom har designkompetensen, genom sina kunskaper och färdigheter lämnat bidrag i andra avseenden under projektets gång vilka kommer att redovisas utförligt under detta avsnitt. Det som följer därefter är en slutsats där de uppnådda resultaten under uppsatsens gång sätts i relation till uppsatsens grundläggande syfte. Uppsatsen avrundas med några slutfunderingar kring design som tankesätt.</p>

Många studenter som arbetar på sidan om sina studier känner sig otrygga då de har svårt att veta vad de tjänar och planera sitt arbete. Dagens studiestödssystem är inte anpassat för dessa kunder och informationen som finns är inte lätt att förstå. Marknadsanalysen visar att det finns flera andra alternativa vägar att gå. Med hjälp av undersökningar, intervjuer och tester tas nya alternativ fram. Alternativen utvärderas och hur de skulle hjälpa att lösa problemen ses över. De aktuella lösningarna visualiseras sedan i form av ett förslag på CSN:s nya applikation för telefoner. Appen testas även av arbetande studenter och input från CSN:s UX designers och grafiska designer ges. Arbetet kommer att användas som beslutsgrund för vidareutveckling inom CSN.

As technology and service change, so does customer expectations. This apply particularly to industries who have a long and traditional role in society, industries who must adapt to stay up to date. One of these industries is the telecom industry, which is rapidly changing. From radio transmitters to telephone, to present days when almost everyone carries the immaculate opportunity to reach the entire world from a device that easily fits in the back pocket of a pair of jeans. The entering of smart phones changed the entire telecom industry, and nourished new and rapidly changing demands from the customers. The overall aim of this thesis is to via a case study investigate how different existing solutions in the telecom industry such as telephone, email, social media and chats can be combined with new technology and analytics to meet people's requirements for accessibility, simplicity and clarity when seeking help and information within the telecom industry. Both the technical aspects, such as the existing solutions, and the human aspects such as what information different customer groups seek are studied. An analysis of the telecom sector based on a service design approach have been done. The research done in the thesis put forward the challenges companies within the telecom industry face. By using a service design approach improvements and design of systems that enable seamless interactions between different technologies and customers have been suggested, to show how they might look like in the future.

Tillsammans med företaget Usify genomfördes en intervjustudie som en del av deras projekt där de utvecklar ett behandlingsprogram riktat till vuxna personer med ADHD. Studien hade sex deltagare vilka var diagnostiserade med antingen ADHD eller ADD. Syftet med studien var att ta reda på vilka upplevelser deltagarna hade gällande video-, text- och ljudmaterial som utformats för behandlingsprogrammet. I materialet gavs förklaringar till de problem ADHD kan ge upphov till samt så presenterade konkreta sätt att hantera dessa på. Intervjuerna analyserades med tematisk analys och resulterade i åtta teman som återspeglade deltagarnas upplevelser, åsikter och reflektioner kring materialet. Deltagarna hade i vissa fall en gemensam uppfattning medan de i andra fall tänkte olika. De var positivt inställda till vissa aspekter av materialet och negativt inställda till andra. Utifrån resultatet diskuteras det hur Usify kan utforma materialet för att ta fram en tjänst som på bästa sätt möter användares behov och önskemål. Ett av de viktiga fynden var att ifall användare ska uppleva sig motiverade att använda tjänsten så behöver videor och texter hållas korta samtidigt som det ges fördjupad information som ger nya insikter och ny förståelse till användaren. Denna information bör ges både i text- och videoformat då båda formaten har olika styrkor jämfört med varandra. / An interview study was carried out together with the company Usify who are developing a treatment program for adults diagnosed with ADHD. The study had six participants who were diagnosed with either ADHD or ADD. The aim of the study was to hear what experiences the participants had after using the material consisting of videos, texts and audio files that had been made for the treatment program. In this material there were explanations of the different difficulties that ADHD give rise to and practical ways to cope with these. The interviews were analyzed using thematic analysis which resulted in eight themes that reflected the participants experiences, opinions and reflections regarding the material. In som cases the participants agreed with each other whereas they disagreed in others. They were positive regarding some aspects of the material and negative regarding others. Based on the results the discussion elaborates on how Usify can go about to design a service that meets user needs and requests. One of the important findings was that in order to have the user motivated to use the service the videos and texts must be kept short, but at the same time there must be depth to the information that gives new insights and understanding to the user. This information should be given in both text- and video format since the two formats have different strengths compared to each other.

No description available.

Insikter är en viktig del utav designprocessen. I användarcentreraddesign involveras just användaren i själva processen för att få ett slutresultat som är välanpassat till målgruppen och användaren. För att detta ska bli så bra som möjligt krävs ofta en bra förståelse för användarna och kontexten kring dessa. All information som samlas in måste i sin tur organiseras och tolkas. Insikter om hur situationen, kontexten och vad som är viktigt växer så småningom fram. Hur arbetar då designers med att ta fram insikter och behålla dessa genom hela designprocessen? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personer som arbetar med tjänstedesign själva uppfattar hur de jobbar med att ta fram insikter i designprocessen. Samt hur de uppfattar att insikter behålls genom hela hela processen. Detta undersöktes genom att fem personer som jobbar med tjänstedesign intervjuades. Detta material har sedan analyserats med utgångspunkt från syfte och frågeställningar. Insikter uppfattas generellt av dessa personer som något större än information, insikter kommer utifrån bearbetad information, och tillskillnad från idéer anses de inte utvecklas eller förfinas genom designprocessen. De behålls främst genom designprocessen genom att de ligger som grund till idéer samt att den slutliga tjänsten avvägs och utvärderas mot dessa insikter. De faktorer som framför allt påverkar uppkomsten av insikter är information, tid, erfarenhet samt kommunikation och samarbete. Information ses som grund till insikter. Tid är ett måste både för att göra ett bra grundarbete som ger bättre insikter samt att in­sikterna behöver tid för inkubation. Erfarenhet gör att designern vågar lita på sin magkänsla och kommunikation och samarbete är dels vik­tiga för att sätta ord på den intuition och magkänsla som oftast beskrivs som den första initiala delen av en insikt, men även för att förmedla insikterna i projektet samt en förutsättning för ett bra projekt.