Sammanfattning Jag vill med min studie ta reda på om indraget studiebidrag ger avsedd effekt i form av minskat skolk. Jag vill också veta elevernas syn på hur indraget studiebidrag påverkar deras skolkande, och, bortsett från studiebidragets inflytande på skolk och närvaro, om det finns andra orsaker i skolan till att elever i vissa situationer väljer att inte skolka. Utifrån detta syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Har skärpningen av tolkningen av CSN,s frånvaroregler (CSN 2012), som trädde i kraft årsskiftet 2011/12, haft avsedd effekt på ogiltig frånvaro? Vilken effekt anser eleverna att indraget studiebidrag har på skolk? Vilka faktorer inom skolan gör att skolkande elever väljer att inte skolka, och vad motiverar dessa elever till att närvara? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats, med sex intervjuer som grund och ett utdrag ur skolans närvarorapporteringssystem. I resultatet framkom att eleverna skolkar av flera olika orsaker, där trötthet och brist på motivation framträder tydligt. Eleverna menar även att ointressanta lektioner bidrar till deras skolkande. Den ogiltiga frånvaron har minskat efter regelförändringen som CSN genomförde årsskiftet 2011/12 men den anmälda frånvaron har ökat i motsvarande grad. Totalt sett så har närvarotiden alltså inte ökat på den undersökta gymnasieskolan Resultatanalysen visar att indraget studiemedel har liten betydelse och att andra orsaker som har med studiemiljön och lärande har större inverkan på ogiltig frånvaro. Sökord: Frånvarorapportering, Studiebidrag, CSN, skolk.

Många studenter som arbetar på sidan om sina studier känner sig otrygga då de har svårt att veta vad de tjänar och planera sitt arbete. Dagens studiestödssystem är inte anpassat för dessa kunder och informationen som finns är inte lätt att förstå. Marknadsanalysen visar att det finns flera andra alternativa vägar att gå. Med hjälp av undersökningar, intervjuer och tester tas nya alternativ fram. Alternativen utvärderas och hur de skulle hjälpa att lösa problemen ses över. De aktuella lösningarna visualiseras sedan i form av ett förslag på CSN:s nya applikation för telefoner. Appen testas även av arbetande studenter och input från CSN:s UX designers och grafiska designer ges. Arbetet kommer att användas som beslutsgrund för vidareutveckling inom CSN.

<p>Centrala studiestödsnämnden införde år 2001 en ny studiemedelsreform. Den tid en individ har rätt till studiemedel förändrades inte, men möjligheten till förlängning försvårades. För dem som vill arbeta vid sidan av studierna förbättrades villkoren avsevärt då fribeloppet nästan fördubblades. Återbetalningen påbörjas fortfarande vid årsskiftet efter avklarade studier, fast istället för att grundas på individens inkomst beror den årliga återbetalningen bland annat på lånets storlek. Till följd av reformen avskrivs skulder inte längre då låntagaren fyllt 65, utan hela skulden ska vara återbetalad vid 60 års ålder.</p><p>Dessa följder har varit ett hett debattämne. Som för de flesta reformer kunde inte en klar framtid ses utan bara förutspås. Effekterna gissades vara både positiva och negativa. Med syfte att främst analysera huruvida valet att läsa på universitetet ändrades i och med studiestödsreformen har ett slumpmässigt urval av individer i åldern 20 till 24 år studerats före och efter reformen. Huvudresultaten tyder på en ökad snedrekrytering framför allt mellan de individer som är födda i Sverige och de utlandsfödda. De utlandsföddas benägenhet att studera vidare på universitet verkar ha minskat i och med reformen. Vidare har det nya systemets ökade fribelopp lett till att fler studenter utnyttjar möjlighet att arbeta under studietiden.</p>

Centrala studiestödsnämnden införde år 2001 en ny studiemedelsreform. Den tid en individ har rätt till studiemedel förändrades inte, men möjligheten till förlängning försvårades. För dem som vill arbeta vid sidan av studierna förbättrades villkoren avsevärt då fribeloppet nästan fördubblades. Återbetalningen påbörjas fortfarande vid årsskiftet efter avklarade studier, fast istället för att grundas på individens inkomst beror den årliga återbetalningen bland annat på lånets storlek. Till följd av reformen avskrivs skulder inte längre då låntagaren fyllt 65, utan hela skulden ska vara återbetalad vid 60 års ålder. Dessa följder har varit ett hett debattämne. Som för de flesta reformer kunde inte en klar framtid ses utan bara förutspås. Effekterna gissades vara både positiva och negativa. Med syfte att främst analysera huruvida valet att läsa på universitetet ändrades i och med studiestödsreformen har ett slumpmässigt urval av individer i åldern 20 till 24 år studerats före och efter reformen. Huvudresultaten tyder på en ökad snedrekrytering framför allt mellan de individer som är födda i Sverige och de utlandsfödda. De utlandsföddas benägenhet att studera vidare på universitet verkar ha minskat i och med reformen. Vidare har det nya systemets ökade fribelopp lett till att fler studenter utnyttjar möjlighet att arbeta under studietiden.

Cette thèse est dédiée à l’analyse systématique de l’espace chimique, et des relations structure-activité (SAR) en particulier. L’ouvrage présente des nouveaux protocoles d’analyse combinant des méthodes classiques et originales, dans le but d’analyser les SAR à l’échelle globale ainsi que locale. L’analyse globale des espaces chimiques repose sur la recherche des motifs structuraux privilégiés par cartographie topographique générative (GTM), ainsi que par analyse classique des « châssis » moléculaires. La cartographie a été ensuite couplée avec l’analyse de réseaux chimiques (CSN), permettant une transition de la vue globale vers l’analyse locale de SAR. L’optimisation mutiobjectif des propriétés de potentiels médicaments a été adressé par la méthode « star coordinates ». L’analyse locale des SAR inclut des nouvelles stratégies pour prédire les discontinuités dans le paysage structure-activité biologique, et une étude de l’impact de la structure sur l’ionisation des molécules. Des matrices SAR ont servi pour monitorer le progrès dans l’optimisation de nouveaux principes actifs. / This thesis presents studies devoted to aid in systematic analysis of chemical spaces, focusing on mining and visualization of structure-activity relationships (SARs). It reports some new analysis protocols, combining both existing and on-purpose developed novel methodology to address both large-scale and local SAR analysis. Large-scale analysis featured both generative topographic mapping (GTM)-based extraction of privileged structural motifs and scaffold analysis. GTM was combined with chemical space network (CSN) to develop a visualization tool providing global-local views of SAR in large data sets. We also introduce star coordinates (STC) to visualize multi-property space and prioritize drug-like subspaces. Local SAR monitoring includes new strategies to predict activity cliffs using support vector machine models and a study of structural modifications on ionization state of compounds. The SAR matrix methodology was applied to objectively evaluate SAR progression during lead optimization.

Defects in meiotic prophase I events, resulting in aneuploidy, are a leading cause of birth defects in humans; however, these are difficult to study in mammalian systems due to their occurrence very early in development. The nematode, Caenorhabditis elegans, is an excellent model for prophase I studies as its gonad is temporally and spatially organized around these meiotic events. Homolog pairing, synapsis, meiotic recombination and crossover formation are essential to the proper segregation of chromosomes into the respective gametes, either the egg or sperm. Disturbances in these events leads to missegregation of chromosomes in the gametes in the meiotic divisions. Synapsis is especially critical in meiosis as it precedes and is required for meiotic recombination in C. elegans. The formation of the synaptonemal complex (SC) is fundamental to chromosomal synapsis, yet the molecular mechanisms of synaptonemal complex morphogenesis are largely unknown. The investigations described in this thesis were undertaken to better understand the molecular contributions to synaptonemal complex morphogenesis. Chapter One reviews knowledge of morphogenesis and its relationship to the events of meiotic prophase I. Recent studies in our laboratory have implicated AKIRIN, a nuclear protein with multiple biological functions, as having a role in synaptonemal complex disassembly, specifically preventing the aggregation of synaptonemal proteins (Clemons et al., 2013). As a result of our efforts to discern the mechanism by which AKIRIN regulates disassembly, we found that the highly conserved CSN/COP9 signalosome has a role in SC assembly, leading to defects in prophase I events and in MAPK signaling , leading to the arrest of nuclei in the later stages of meiosis. While the CSN/COP9 signalosome has been implicated in general fertility in C. elegans (Pintard et al., 2003), no role had been defined in earlier meiotic stages until this study. Chapter Two describes an RNAi enhancer/suppressor screen undertaken in the akir-1 mutant background. Several RNAi clones were selected for future study based on a reduction in brood size; one of which, csn-5/, is the focus of the analysis presented in Chapter 3. Chapter Three describes the phenotypic characterization of two CSN/COP9 signalosome subunits, csn-2 and csn-5. Alleles of both genes display synaptonemal complex protein aggregation and defects in mitotic cell proliferation, homologous chromosome pairing, meiotic recombination and crossover formation, leading to an increase in apoptosis. Oocyte maturation is also disrupted by a lack of MAPK signaling, resulting in a lack of viable oocytes, which renders the csnmutant homozygotes sterile. These findings support a model suggesting the CSN/COP9 signalosome has an essential role in regulating meiotic prophase I events and oocyte maturation. Chapter 4 describes the methodology used in this study. Chapter 5 provides a summary of the thesis findings and examines the future directions to extend this work.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom CentralaStudiestödsnämnden, CSN, och hur samarbetsklimatet påverkar kunskapsöverföringen. Det är enkvalitativ fallstudie som är inriktad på de ärenden som kräver bedömning. Dessa benämnskomplexa ärenden. Genom att överföra den erfarenhetsbaserade kunskap som fås av att hanterakomplexa ärenden kan CSN uppnå ett gemensamt synsätt för att säkerställa att liknande ärendenbehandlas på likartat sätt. Totalt fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer påolika positioner inom CSN. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en analysmodell. Utifrånanalysmodellen formulerades en hypotes: om samarbetsklimatet är bra är kunskapsöverföringenhög och därigenom kan CSN uppnå ett gemensamt synsätt i hanteringen av komplexa ärenden.Resultatet visar att trots att samarbetsklimatet är bra är kunskapsöverföringen låg. Den lågakunskapsöverföringen kan i sin tur förklara de brister som finns i det gemensamma synsättet ibehandlingen av komplexa ärenden. / The purpose of this thesis is to identify how experience-based knowledge is transferred withinCSN (the National Board of Student Aid) and how the collaborative climate affects theknowledge transfer. It is a qualitative case study that is focused on the handling of such studentaid applications that need to be individually judged. These are called complex applications. Bytransferring the experience-based knowledge that is acquired by handling complex applications,CSN can reach a common viewpoint to secure that similar applications is being judged in asimilar way. A total of five semi-structured interviews have been conducted with individuals ofdifferent positions within CSN. The interviews have been analyzed with the help of an analyzemodel. With the model as a base a hypothesis was formulated: if the collaborative climate is good,the level of knowledge transfer is high and as a follow, CSN can reach a common viewpoint in thehandling of complex student aid applications. The results show that even though the collaborativeclimate is good, the knowledge transfer is low. This could explain the shortcomings of thecommon viewpoint that exists when it comes to handling complex student aid applications.

This paper investigates how Swedish upper secondary school students relate to the financial support available from the Swedish state of education. It also looks at the attitudes of such students to the new CSN[1]truancy rules as they apply to school politics. Is there a difference in students’ attitude to these truancy rules and does that difference depend on the students’ socio-economic standard, whether they come from a wealthy background or a marginalised society or whether they are ethnic Swedish? Does this in any way affect the attitudes of the students? This financial support is only paid to those students who do not skip school. If they lose their right to this contribution because of truancy, their parents will also forfeit the right to the financial subsidies to which they may be entitled. Naturally, this may affect students in different ways, depending on what kind of financial situation their family is in. Do some students go to school out of their own financial interest or out of that of their parents? Through focus-group interviews, students have expressed their opinions, told about their experiences and stated their attitudes with regards to these matters. The results of these interviews are based upon which school they go to and where the school is situated and these results have subsequently been analysed through Max Weber’s and Immanuel Wallerstein’s sociological theories about society, nation, class and gender. [1]Centrala Studiestödsnämnden- Swedish Financial Aid for Studies

Sammanfattning Titel: "Att inkassera sin utbildning" Seminariedatum: 13 januari, 2011 Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST,Mälardalens Högskola Kurs: FÖA300, Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp Författare: Alexander Bergström och Emilie Svensson Handledare: Ulla Pettersson Examinator: Cecilia Lindh Nyckelord: CSN, banklån, återbetalning, student, preferenser. Frågeställning: • Vilken är den mest ekonomiska lösningen för att finansiera studierna;banklån, studiemedel, extrajobb eller en kombination av dessa? • Hur mycket kan andra bidrag och eventuella stipendier hjälpa enstudent? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka finansieringsalternativen student har under studietiden, samt att se vilket alternativ som är det mest ekonomiska - sett utifrån vilken ekonomisk situation studenten befinner sig i efter examen. Metod: Kvantitativ skrivbordsundersökning, som är främst baserad på uppgifteroch statistik från Centrala Studiestödsnämnden, Statistiska Centralbyrån samt olika banker. Vi har även funnit stöd för vår undersökning i olika vetenskapliga artiklar och böcker. Slutsats: Vår slutsats är att självklart kommer arbete alltid att vara det mestekonomiska alternativet för en student att finansiera sina studier. Men då möjligheter till extrajobb vid sidan av heltidsstudier inte alltid finns, fann vi även andra alternativ. Bortsett från arbete, är studiemedlet från CSN i kombination med ett privatlån, som betalas med rak amortering, det bästa alternativet. Återbetalningstiden blir en fråga om personliga preferenser, och en student måste eventuellt jobba vid sidan av sina studier till en början om denne väljer att betala sitt privatlån med rak amortering, då avbetalningen är något högre i början. Stipendier och bostadsbidrag kan göra en marginell skillnad för en student, men inget av dessa bör vara en prioritet.

Detta arbete syftade till att undersöka hur CSN:s (Centrala studiestödsnämnden) mobilapplikation kunde utformas för att förenkla för studenter att fÃ¥ översikt över sitt studiemedel och vara mer motiverande att använda. PÃ¥ grund av det ökade antalet personer som fick studiemedel 2021 samt inflationen som slog hÃ¥rt mot studenter sÃ¥g vi att en mer användbar app för CSN var ytterst aktuellt. En inledande studie gjordes i form av en digital enkät där det framgick att det fanns ett behov av en mer användbar app som gick i linje med CSN:s hemsida. Genom ett användbarhetstest av CSN:s befintliga app fick vi inblick i mÃ¥lgruppens Ã¥sikter om appen, vilket visade att den upplevdes som daterad, delvis otydlig och omotiverande att använda. Fyra brukskvaliteter togs fram baserat pÃ¥ forskningsfrÃ¥gorna, som i kombination med resultatet pÃ¥ användbarhetstestet la grund för fortsatt arbete av prototypen. Vidare gjordes en LoFi-prototyp och en HiFi-prototyp som testades genom tvÃ¥ användbarhetstester. Genom en analys av användbarhetstestet pÃ¥ HiFi-prototypen bekräftades att prototypen uppfyllde de fyra uppsatta brukskvaliteterna, däribland att den skulle ge bättre översikt och vara mer motiverande att använda. Den slutsats som drogs var därför att prototypen gav studenter en tydligare översikt över sitt studiemedel och upplevdes mer motiverande att använda än CSN:s gamla mobilapplikation. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>