<p>Centrala studiestödsnämnden införde år 2001 en ny studiemedelsreform. Den tid en individ har rätt till studiemedel förändrades inte, men möjligheten till förlängning försvårades. För dem som vill arbeta vid sidan av studierna förbättrades villkoren avsevärt då fribeloppet nästan fördubblades. Återbetalningen påbörjas fortfarande vid årsskiftet efter avklarade studier, fast istället för att grundas på individens inkomst beror den årliga återbetalningen bland annat på lånets storlek. Till följd av reformen avskrivs skulder inte längre då låntagaren fyllt 65, utan hela skulden ska vara återbetalad vid 60 års ålder.</p><p>Dessa följder har varit ett hett debattämne. Som för de flesta reformer kunde inte en klar framtid ses utan bara förutspås. Effekterna gissades vara både positiva och negativa. Med syfte att främst analysera huruvida valet att läsa på universitetet ändrades i och med studiestödsreformen har ett slumpmässigt urval av individer i åldern 20 till 24 år studerats före och efter reformen. Huvudresultaten tyder på en ökad snedrekrytering framför allt mellan de individer som är födda i Sverige och de utlandsfödda. De utlandsföddas benägenhet att studera vidare på universitet verkar ha minskat i och med reformen. Vidare har det nya systemets ökade fribelopp lett till att fler studenter utnyttjar möjlighet att arbeta under studietiden.</p>

Centrala studiestödsnämnden införde år 2001 en ny studiemedelsreform. Den tid en individ har rätt till studiemedel förändrades inte, men möjligheten till förlängning försvårades. För dem som vill arbeta vid sidan av studierna förbättrades villkoren avsevärt då fribeloppet nästan fördubblades. Återbetalningen påbörjas fortfarande vid årsskiftet efter avklarade studier, fast istället för att grundas på individens inkomst beror den årliga återbetalningen bland annat på lånets storlek. Till följd av reformen avskrivs skulder inte längre då låntagaren fyllt 65, utan hela skulden ska vara återbetalad vid 60 års ålder. Dessa följder har varit ett hett debattämne. Som för de flesta reformer kunde inte en klar framtid ses utan bara förutspås. Effekterna gissades vara både positiva och negativa. Med syfte att främst analysera huruvida valet att läsa på universitetet ändrades i och med studiestödsreformen har ett slumpmässigt urval av individer i åldern 20 till 24 år studerats före och efter reformen. Huvudresultaten tyder på en ökad snedrekrytering framför allt mellan de individer som är födda i Sverige och de utlandsfödda. De utlandsföddas benägenhet att studera vidare på universitet verkar ha minskat i och med reformen. Vidare har det nya systemets ökade fribelopp lett till att fler studenter utnyttjar möjlighet att arbeta under studietiden.