<p>Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan arbeta för att skapa ett gott socialt samarbetsklimat i klassrummet. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad som menas med en grupp. Vidare tas de delar upp som ingår i begreppet gruppdynamik. I litteraturgenomgången går också att läsa om gruppen i en skolkontext. Den kunskap som lärare besitterundersöks dels genom teoetiska studier, men framför allt genom intervjuer med fyra olika lärare. Jag har även låtit elever till dessa lärare besvara en enkät om trivseln i klassen. Genom dessa studier framkommer bland annat att den lilla gruppen är viktig för oss människor. En liten grupp som fungerar väl påverkar vår livskvalitet på ett positivt sätt och blir till en kraftkälla för individen. I och med det har skolklassen stor betydelse för den enskilde individens trygghet och utveckling. Resulatet visar vidare att det är viktigt att lärare är medvetna om hur roller, relationer, regler och normer byggs upp i klassen och hur de påverkar eleverna. Det är också viktigt att se till hur ledarskap, makt och kommunikation fungerar samt att se till både gruppens mål och elevernas individuella mål. Det är vidare viktigt att regelbundet arbeta med olika aktiviteter för att stärka klassens"vi-anda". Detta kan göras genom olika former av samtal mellan eleverna såsom kompissamtal och klassråd. Övningar av olika slag, till exempel drama- och värderingsövningar, är också bra att arbeta med. Samtalen och övningarna ska fortgå under hela läsåret. Den sociala miljön för eleverna ska vara sådan att de upplever gemenskap och vänskap. Eleverna behöver känna trygghet för att få glädje och lust till att lära. Det är läraren som har ansvar för hur det sociala klimatet i klassrummet byggs upp och utvecklas. Läraren måste i det dagliga arbetet reflektera över dessa frågor.</p>

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan arbeta för att skapa ett gott socialt samarbetsklimat i klassrummet. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad som menas med en grupp. Vidare tas de delar upp som ingår i begreppet gruppdynamik. I litteraturgenomgången går också att läsa om gruppen i en skolkontext. Den kunskap som lärare besitterundersöks dels genom teoetiska studier, men framför allt genom intervjuer med fyra olika lärare. Jag har även låtit elever till dessa lärare besvara en enkät om trivseln i klassen. Genom dessa studier framkommer bland annat att den lilla gruppen är viktig för oss människor. En liten grupp som fungerar väl påverkar vår livskvalitet på ett positivt sätt och blir till en kraftkälla för individen. I och med det har skolklassen stor betydelse för den enskilde individens trygghet och utveckling. Resulatet visar vidare att det är viktigt att lärare är medvetna om hur roller, relationer, regler och normer byggs upp i klassen och hur de påverkar eleverna. Det är också viktigt att se till hur ledarskap, makt och kommunikation fungerar samt att se till både gruppens mål och elevernas individuella mål. Det är vidare viktigt att regelbundet arbeta med olika aktiviteter för att stärka klassens"vi-anda". Detta kan göras genom olika former av samtal mellan eleverna såsom kompissamtal och klassråd. Övningar av olika slag, till exempel drama- och värderingsövningar, är också bra att arbeta med. Samtalen och övningarna ska fortgå under hela läsåret. Den sociala miljön för eleverna ska vara sådan att de upplever gemenskap och vänskap. Eleverna behöver känna trygghet för att få glädje och lust till att lära. Det är läraren som har ansvar för hur det sociala klimatet i klassrummet byggs upp och utvecklas. Läraren måste i det dagliga arbetet reflektera över dessa frågor.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom CentralaStudiestödsnämnden, CSN, och hur samarbetsklimatet påverkar kunskapsöverföringen. Det är enkvalitativ fallstudie som är inriktad på de ärenden som kräver bedömning. Dessa benämnskomplexa ärenden. Genom att överföra den erfarenhetsbaserade kunskap som fås av att hanterakomplexa ärenden kan CSN uppnå ett gemensamt synsätt för att säkerställa att liknande ärendenbehandlas på likartat sätt. Totalt fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer påolika positioner inom CSN. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en analysmodell. Utifrånanalysmodellen formulerades en hypotes: om samarbetsklimatet är bra är kunskapsöverföringenhög och därigenom kan CSN uppnå ett gemensamt synsätt i hanteringen av komplexa ärenden.Resultatet visar att trots att samarbetsklimatet är bra är kunskapsöverföringen låg. Den lågakunskapsöverföringen kan i sin tur förklara de brister som finns i det gemensamma synsättet ibehandlingen av komplexa ärenden. / The purpose of this thesis is to identify how experience-based knowledge is transferred withinCSN (the National Board of Student Aid) and how the collaborative climate affects theknowledge transfer. It is a qualitative case study that is focused on the handling of such studentaid applications that need to be individually judged. These are called complex applications. Bytransferring the experience-based knowledge that is acquired by handling complex applications,CSN can reach a common viewpoint to secure that similar applications is being judged in asimilar way. A total of five semi-structured interviews have been conducted with individuals ofdifferent positions within CSN. The interviews have been analyzed with the help of an analyzemodel. With the model as a base a hypothesis was formulated: if the collaborative climate is good,the level of knowledge transfer is high and as a follow, CSN can reach a common viewpoint in thehandling of complex student aid applications. The results show that even though the collaborativeclimate is good, the knowledge transfer is low. This could explain the shortcomings of thecommon viewpoint that exists when it comes to handling complex student aid applications.

Eriksson, E. (2020). En kvalitativ studie baserad på intervjuer somhar bearbetats genom fenomenologisk metod för att finnafenomenet hur ett positivt samarbetsklimat kan skapas mellanarkitekt och konstruktör i Sverige.Introduktion: Under ett byggprojekt bildas en tillfällig organisationsom gemensamt ska genomföra byggprojektet under en begränsadtid. De vanligaste problemen i ett projekt uppstår vanligtvis iprojekteringen av byggnaden när alla handlingar och planer skabestämmas. I denna process är både arkitekt och konstruktör medför att föra projektet framåt. I denna del av projektet anseskommunikationsbrist vara en stor anledning till problemet. För attunderlätta situationen och förbättra kommunikationen behövs ettpositivt samarbetsklimat som gör att de problem som uppkommermellan arkitekt och konstruktör inte kommer att påverkasamarbetet och kommunikationen negativt.Syfte: Undersöka och beskriva hur ett positivt samarbetsklimat kanse ut med fokus på planering och genomförande avkommunikation mellan arkitekt och konstruktör i Sverige.Forskningsfråga: Hur kan planering samt genomförande avkommunikation skapa ett positivt samarbetsklimat mellan arkitektoch konstruktör i Sverige?Avgränsningar: Undersökningen kommer inte att undersökakonflikthantering, branschkulturer, ledarskap ellerkommunikation i form av kroppsspråk eller underliggandebudskap.Metod: Kvalitativ studie baserad på intervjuer som avkodas medfenomenologisk innehållsanalys.Urval: Kriterierna var att de arbetar som arkitekt eller konstruktör.Erfarenhetsmässigt skulle arkitekterna ha arbetat medkonstruktörer och konstruktörerna med arkitekter.Resultat: Studien har funnit några huvudfynd. De viktigastefaktorerna som spelar in på att planera och genomförakommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat är godarelationer, integrerad planering och samlokalisering förKonstruktörerna. För arkitekterna är det viktigaste integreradplanering och goda relationer.Slutsatsen: För konstruktörerna är integrerad planering, godarelationer och samlokalisering de viktigaste faktorerna. Deviktigaste faktorerna för arkitekterna är integrerad planering ochgoda relationer.