I dagens samhälle går nästan alla barn i åldern 1–5 år i förskolan. Det innebär att de kommer möta många andra individer från olika kulturer och sammanhang under deras vardag. Förskollärares ansvar i detta blir att utforma verksamheten till en trygg, inbjudande och inkluderande plats där alla barn ska känna ett sammanhang och samhörighet. Syftet med studien är att öka kunskapen kring förskollärares beskrivningar av barns kamratkulturer, vilket i sin tur ska öka främjandet av barns goda relationer. Detta har undersökts utifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer av förskollärares beskrivningar varit ledande. Resultatet visar att förskollärarna har en medvetenhet om betydelsen av barns goda relationer och att deras agerande som demokratiska förebilder är bärande i det. Det framkommer även att delaktighet och närvaro är två viktiga aspekter som inte kan uteslutas för att kunna bidra till barns goda relationer. Vår slutsats blir att förskollärare har en betydande roll när det gäller barns relationsskapande och att deras förhållningssätt väger tungt i hur barn formas.

Studiens syfte är att ge ett kunskapsbidrag för betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans värld. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningar är: Hur beskriver och motiverar några pedagoger det egna konkreta och pedagogiska ledarskapet? Vilka erfarenheter har pedagogerna av det egna pedagogiska ledarskapet? Metoden för studien är kvalitativa intervjuer där pedagoger från såväl förskolan och grundskolan samt fritidshemmet ger sin syn på det egna pedagogiska ledarskapet. Samtliga pedagoger i studien anser att det är av yttersta vikt att utgångspunkt hela tiden ska tas utifrån barnet. Det är det unika barnet som ska sättas i centrum för det pedagogiska arbetet. Resultatet visar även på vikten av att skapa goda relationer mellan skolans aktörer. För detta krävs en medvetenhet och tydlighet i det pedagogiska ledarskapet. Studien visar att goda relationer bygger på att det finns en god kommunikation mellan pedagogen och barnet. Denna kommunikation bidrar till att barnens trygghet stärks i den pedagogiska miljön. Vidare anser de intervjuade pedagogerna att man ska se till sammanhanget i det pedagogiska ledarskapet, det gäller att ställa barnens handlingar i relation till kontexten. I studien framkommer det även att reflektion kring det pedagogiska ledarskapet är att föredra. Pedagogerna i studien menar att reflektion är oerhört viktigt för att utvecklas som ledare inom skolan, dock framkommer det att intervjupersonerna efterlyser mer tid till reflektion.

Studiens syfte är att undersöka hur lärarstudenter ser på villkoren för goda relationer mellan lärare och föräldrar genom observationer från sin verksamhetsförlagda utbildning. I studien genomfördes intervjuer på lärarstudenter med utbildningsinriktning förskola och skolans tidigare år. Genom intervjuerna framkom det att det finns olika sätt att skapa goda relationer och att handledarna till informanterna har haft olika engagemang i att skapa goda relationer. Det har också framkommit att lärarstudenter inte känner sig tillräckligt kunniga i att skapa goda relationer mellan lärare och förälder vilket har skapat en otrygghet hos dem. Det finns också tendenser till att det är skillnad mellan manliga och kvinnliga lärare och hur de hanterar konflikter och relationerna.

Abstrakt Bakgrund: Tusentals möten sker varje dag inom sjukvården där varje möte är unikt och kräver en god kommunikationsförmåga och flexibilitet från vårdaren. Begreppen empati, yrkeskunskap och målorientering utgör en kvalitetssäkrande trekant av förutsättningar för att uppnå god professionell kommunikation och omvårdnad. Hög arbetsbelastning och personalbrist leder till att sjuksköterskan får mindre tid, vilket påverkar bemötandet och kan förändra patienternas syn på sjukvården. Upplevelsen av bemötandet är subjektivt och varje enskild patient har olika behov och tidigare erfarenheter med sig som kan påverka den slutliga upplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av bemötande inom sjukvården. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa artiklar granskats och analyserats. Sökningen genomfördes manuellt samt i databaser som CINAHL, PubMed och Ebsco. Resultat: I analysen identifierades två teman med totalt sju kategorier. De teman som skapades var; “När det goda mötet uppstår” samt “Hinder för det goda mötet”. Slutsats: Att bemöta patienter utan respekt och engagemang får negativa konsekvenser. Patienter känner sig underlägsna, utelämnade och missförstådda. Ett gott bemötande karakteriseras av respekt, lyhördhet, goda relationer, anpassad information och att patientens autonomi bevaras. Ett misslyckat möte med vårdare får patienter att tappa tilltron till sjukvården och påverkar hela patientens upplevelse av sjukhusvistelsen. För att uppnå en högre tillfredsställelse bland patienter som kommer i kontakt med sjukvården, krävs bättre kunskap och mer medvetenhet hos vårdare kring de faktorer som påverkar bemötandet. Nyckelord: Patienters upplevelser, bemötande, hinder i mötet, goda relationer, sjukvården, omvårdnad. / Abstract Background: A thousand of meetings takes place in the health care every day and every encounter is unique and requires good communication skills and flexibility from the caregiver. The concept of empathy, professionalism and goal orientation constitutes a quality assurance threesome of conditions for achieving good professional communication and care. Heavy workloads and staff shortages leads to less time for the nurse, which affects treatment and can alter patients' views on health care. The experience of the meetings is subjective and each patient has different needs and past experiences that can affect the final experience. Aim: The aim of this literature review was to describe patients' experience of personal treatment in health care. Method: In this literature review ten qualitative articles were complied and analyzed. A literature search was made manually and in the databases CINAHL, PubMed and Ebsco. Results: The analyze identified two themes with a total of seven categories. The themes were; “When the good meeting occurs” and “Obstacles to the good meeting”. Conclusion: Treating patients without respect and commitment have negative consequences. Patients feel inferior, left out and misunderstood. A good treatment is characterized by respect, sensitivity, good relationships, customized information and that the patient autonomy is preserved. An unsuccessful meeting with healthcare staff leads to lost confidence among the patients and affect the patients experience of the entire hospital stay. It requires a better knowledge and more awareness among healthcare staff about the factors that influence the personal treatment, in order to achieve a higher level of satisfaction among patients. Keywords: Patient experiences, personal treatment, obstacles in the personal treatment, good relationships, hospital care, nursing.

I skolan träffas lärare och elever stora delar av vardagen, både i skolverksamheten samt ifritidshemsverksamheten. Tidigare forskning visar att det vid varje möte skapas eller fördjupas en typ av relation och hur kvaliteten på denna ska vara är framförallt upp till läraren. I vår studie har vi ställt frågor till lärare och fritidslärare om relationen mellan dem själva och elever - via enkäter och fokusgruppsdiksussioner. Där framkommer det att lärare och fritidslärare säger sig arbeta mycket med relationer till elever, vilket de ser som en viktig del i sitt arbete. Resultatet visar att lärarna arbetar för att dagligen se eleverna och vara lyhörd, visa intresse för dem och skapa en ömsesidig respekt. I grund och botten tolkar vi det som att lärare och fritidslärare ser på relationer till elever på liknande sätt, men vissa delar skiljer sig åt som exempelvis gränssättning och omsorg. Resultatet visar även att relationsarbetet kan skilja sig åt utifrån deras förutsättningar i respektiveverksamhet, men även om relationsarbetet kan vara svårt ibland har båda yrkesprofessionerna somambition att skapa goda relationer med eleverna. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Goda relationer påverkar barns utveckling och lärande. Personalen i förskolan ska skapa relationer som är personliga till varje enskilt barn oavsett deras olika förutsättningar och behov så att de får möjlighet att utvecklas och lära sig. Studiens syfte är att medvetandegöra och öka kunskapen om vilka olika uppfattningar förskolepersonal har om relationsskapande till barnen i förskolan. I en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som har sin utgångspunkt i fallbeskrivningar har vi undersökt detta. Resultatet visar att förskolepersonal uttrycker att respekten för individen samt bekräftelsen av barnets känslor är en viktig del i det relationsfrämjande arbetet. Relationens kvalitet ses av de intervjuade förskollärarna och barnskötarna som ett resultat av positiva händelser som gynnar såväl barn som personal. Vår slutsats är att förskolepersonalens relationskompetens har betydelsen för hur relationen till det enskilda barnet blir.

Abstract Malmö högskola, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskapTitel: Framgångsrika hanteringsstrategier i arbetet med elever i tonåren som uppvisar ett utagerande beteende. Successful management strategies in dealing with pupils in their teens who exhibit an externalizing behavior. Författare: Tanja Arvidsson Ortner och Lena HörnfeldtTyp av arbete: Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå.Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Birgitta Lansheim Syftet med vår studie var att kartlägga och analysera specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av framgångsrika hanteringsstrategier, när det gäller arbetet med elever i åldrarna 13 – 19 år som uppvisar ett utagerande beteende i skolan. Undersökningen ägde rum på två högstadieskolor i ett medelstort samhälle samt på en högstadieskola och en gymnasieskola i en mindre stad. En kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer användes för att besvara studiens frågeställningar:* Vilka hanteringsstrategier kan vara framgångsrika i arbetet med elever i tonåren som uppvisar ett utagerande beteende? * På vilket sätt kan dessa hanteringsstrategier ge positiva resultat?* Varför kan just dessa hanteringsstrategier fungera?Intervjuerna tolkades och analyserades med inspiration från hermeneutiken och fenomenografin samt problematiserades utifrån olika teorier och perspektiv, med systemteorin i centrum. Resultatet visar att goda relationer, ett positivt bemötande/salutogent synsätt, kombinationen av stor och liten grupp, goda föräldrakontakter, en tydlig struktur samt fler pedagoger är viktiga och framgångsrika hanteringsstrategier i arbetet med denna elevgrupp. I resultatet framkom också att ett avslutat åtgärdsprogram, godkända betyg, elevers hantering av beteendemässiga utmaningar samt en bestående relation, är tecken på att en hanteringsstrategi har fungerat. Varför dessa hanteringsstrategier fungerar har att göra med goda relationer och positiva möten samt elevers delaktighet och ett bra föräldrasamarbete. Vår slutsats är förutom dessa strategier att även handledning av pedagoger samt en positiv socialpedagogisk klassrumsmiljö är viktiga delar i arbetet med elever som uppvisar ett utagerande beteende. Nyckelord: Bemötande, framgångsrika hanteringsstrategier, goda relationer, utagerande beteende

Syftet med studien är att undersöka och analysera fyra teammedlemmars syn på hur den goda relationen mellan lärare och elever ligger till grund för att elever inom grundsärskolan inriktning träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program når upp till målen i läroplanen språk och kommunikation. Mer preciserat vill vi belysa teammedlemmars uppfattningar av goda relationers betydelse för måluppfyllelse inom ämnesområdet “språk och kommunikation”. Alla elever påverkas och är berörda av den dagliga kontakten med vuxna i skolan oavsett skolform, att bli sedd och förstådd utifrån sina egna förutsättningar och behov. Många gånger ser vi som speciallärare det som en självklarhet, vilket det inte alltid är. Under vår utbildning till speciallärare mot utvecklingsstörning har relationens betydelse ofta diskuteras och hur vi som speciallärare kan påverka elevens lärande. Med våra frågeställningar har vi fått fram en samlad empiri som ger oss ett resultat att analysera. Dessa lyder; vad är goda relationer i grundsärskolan med inriktning träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program, vilka framgångsfaktorerna är kring en god relation i teammedlemmens förhållningssätt mot elevens utveckling i elevens proximala utvecklingszon, samt på vilket sätt har teammedlemmen fått en djupare förståelse genom att ha fördjupat sig i kursplaner och formativ bedömning för lärande. Studien genomfördes som en aktionsforskning i våra egna verksamheter, totalt deltog fyra teammedlemmar i en triangulering där vi använt stimulated recalls, observation och intervju vilket tillämpades under ett lektionstillfälle. Resultaten visar på att teammedlemmarna såg den goda relationen som en värdefull framgångsfaktor för att lyckas nå eleverna i sin undervisning. Flertalet av respondenterna ansåg att en viktig ingrediens var att ha tålamod och låta eleven få ta sin tid för att gå vidare i sitt lärande. Vår studie tar stöd av det sociokulturella perspektivet där elevers interaktion och aktiviteter i vardagliga sammanhang sker samt den dyadiska interaktionen, där elevers deltagande i möten och relationer ständigt äger rum. Av resultaten kan vi se att teammedlemmarna har ett stort behov av att få mera kunskaper kring de undersökta ämnesområden kollegialt lärande och formativ bedömning. Då vi har sett ett stort behov av teammedlemmars insikt i sitt eget lärande har vi funnit att aktionsforskning är av betydelse för utveckling av verksamheten i särskolan.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers syn på goda relationer till elever, vad dessa kan innefatta och hur de bibehålls. Vi har synliggjort detta genom att vi i första hand har observerat, detta låg sedan till grund för formuleringen av intervjufrågor. I denna studie intervjuades sex pedagoger verksamma på fyra skolor, dessa var belägna i en små,- respektive storstad. Tidigare forskning på området visar att det finns en viss problematik i pedagogernas förmedling av värdegrunden. Detta på grund av att värdegrunden innefattar en mängd begrepp som är komplexa och även öppet för diverse tolkningar. Vidare visar även tidigare forskning på att relationsskapandet mellan pedagog och elev till största del är pedagogernas ansvar och det är även i huvudsak deras uppgift att ge elever verktyg för att själva skapa relationer till andra elever. Resultatet av vår studie bekräftar tidigare forskning, nämligen att värdegrunden är svår att anamma och att flertalet pedagoger har olika syn på värdegrundens innebörd. Pedagogerna uttrycker ett gemensamt intresse för pedagogiska diskussioner kring värdegrunden som de i nuläget saknar. En sådan diskussion och ett gemensamt mål skulle enligt pedagogerna generera goda relationer till eleverna. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Studiens syfte är att synliggöra och jämföra några förskollärares syn på barns trygghet på förskolan med specifikt fokus på inskolning. Studien utgår från tre forskningsfrågor som belyser viktiga aspekter vid skapandet av trygghet hos barn när de skolas in på förskolan. Forskningsfrågorna handlar om hur de intervjuade förskollärarna tänker om vilken betydelse barns trygghet har i förskolan, vilka de mest kritiska momenten vid inskolning är för att barn ska känna sig trygga, samt vilka förutsättningar som är viktigast för att skapa trygghet hos barn vid inskolningen. I studien intervjuades sex förskollärare om deras tankar och erfarenheter av barns inskolning på förskolan, och om hur barn blir trygga på förskolan. Tre av förskollärarna använder en traditionell inskolningsmetod och tre av förskollärarna använder en föräldraaktiv inskolningsmetod. Förskollärarnas svar jämförs och analyseras utifrån vilken inskolningsmetod de använder och i förhållande till två perspektiv på trygghet; ett anknytningsteoretiskt perspektiv och ett relationellt perspektiv. I resultatet framgår att de intervjuade förskollärarna ser både anknytning och goda relationer som viktiga förutsättningar för att kunna skapa trygghet hos barn vid inskolning. Vidare syns endast få och små skillnader i hur förskollärarna från de olika inskolningsinriktningarna arbetar. Förskollärare från båda inriktningarna uppger att de inte vill upplevas påträngande, och alla förskollärare poängterar att de är flexibla och kan gå ifrån sina rutiner för inskolning vid behov.