I skolan träffas lärare och elever stora delar av vardagen, både i skolverksamheten samt ifritidshemsverksamheten. Tidigare forskning visar att det vid varje möte skapas eller fördjupas en typ av relation och hur kvaliteten på denna ska vara är framförallt upp till läraren. I vår studie har vi ställt frågor till lärare och fritidslärare om relationen mellan dem själva och elever - via enkäter och fokusgruppsdiksussioner. Där framkommer det att lärare och fritidslärare säger sig arbeta mycket med relationer till elever, vilket de ser som en viktig del i sitt arbete. Resultatet visar att lärarna arbetar för att dagligen se eleverna och vara lyhörd, visa intresse för dem och skapa en ömsesidig respekt. I grund och botten tolkar vi det som att lärare och fritidslärare ser på relationer till elever på liknande sätt, men vissa delar skiljer sig åt som exempelvis gränssättning och omsorg. Resultatet visar även att relationsarbetet kan skilja sig åt utifrån deras förutsättningar i respektiveverksamhet, men även om relationsarbetet kan vara svårt ibland har båda yrkesprofessionerna somambition att skapa goda relationer med eleverna. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

<p>Gender is a universal factor that is unavoidable in classroom interaction between pupils and teachers. The principle aim of this essay is to illustrate whether, during the interaction between pupil and teachers still occurs behavior that expresses a gender order. We also want to establish if the ones who attract attention from the teachers is the individual, or if teachers still on a subconscious or conscious level, think of the pupils gender and ascribes him or her some characteristics or qualities. Especially we want to bring out the pupils thoughts and sights of there is a difference on how teachers treat boys and girls. Another purpose we wanted to achieve was to illustrate how teachers work with the concept of equivalence between the sexes, according to Lpo94.</p><p>Our essay is built on our studies around what teachers think on how they treat the pupils, on the basis of gender perspective. The study has also a more objective view that builds on observations. The parts of the essay that explores earlier studies and different developments, deal with the issues that affect our society and the schools purpose as a rear.</p><p>Our results have point out to more conscious pedagogical methods that teachers have come to use in order to turn the traditional gender stereotype around. But we cannot fully ignore the gender issue because we are all part of it and we will always carry it with us as part of our culture.</p>

Gender is a universal factor that is unavoidable in classroom interaction between pupils and teachers. The principle aim of this essay is to illustrate whether, during the interaction between pupil and teachers still occurs behavior that expresses a gender order. We also want to establish if the ones who attract attention from the teachers is the individual, or if teachers still on a subconscious or conscious level, think of the pupils gender and ascribes him or her some characteristics or qualities. Especially we want to bring out the pupils thoughts and sights of there is a difference on how teachers treat boys and girls. Another purpose we wanted to achieve was to illustrate how teachers work with the concept of equivalence between the sexes, according to Lpo94. Our essay is built on our studies around what teachers think on how they treat the pupils, on the basis of gender perspective. The study has also a more objective view that builds on observations. The parts of the essay that explores earlier studies and different developments, deal with the issues that affect our society and the schools purpose as a rear. Our results have point out to more conscious pedagogical methods that teachers have come to use in order to turn the traditional gender stereotype around. But we cannot fully ignore the gender issue because we are all part of it and we will always carry it with us as part of our culture.

Syftet med fokusgruppstudien var att undersöka gymnasielärares upplevelser av den egna motivation samt att ta reda på vilka faktorer de anser påverkar elevernas motivation i undervisning och lärande. Resultaten visade, i enlighet med tidigare forskning, att de främsta motivationsskapande faktorerna för eleverna är en god relation mellan lärare och elev, att eleverna får möjlighet att vara delaktiga i undervisningen samt möjlighet till olika val i undervisningen. Lärarnas egen motivation visades öka av att undervisa och av möten med eleverna. Motivationen minskade dock av otrygg arbetsmiljö, otrygga arbetsförhållanden och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra. Lärarna upplevde att deras egen motivation och engagemang i arbetet påverkade elevernas motivation och engagemang. / The aim was to examine, in a focus group study, high school teachers' perceptions of their own motivation and to find out what factors they believe affects students motivation. The results showed that the factors that most increased motivation in students, is a good relationship between teacher and student, that the students have the opportunity to be involved in their schooling and that they educational options. The teachers' own motivation increased with teaching and student interactions. Motivation in teachers was also shown to decrease with unsafe working conditions and non-educational tasks. Finally teachers felt that their own motivation and commitment in their work also affected students' motivation and engagement.

I mötet med olika klasser under våra VFU-perioder väcktes frågor angående klasstorlekens betydelse för elevers lärande samt interaktionen mellan lärare och elev. Dessa frågor förstärktes under AU2-utbildningen samt efter läsningen av Skolverkets statistiska redovisning där 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in på gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har därför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanställts och analyserats i resultat och diskussion. Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lägrepresterande elever prestationsmässigt och resultatmässigt drar stor fördel av minskade klasser. Läraren vinner tid på minskade klasser vilket underlättar deras arbetssituation och gör så att mer tid kan spenderas åt att skapa bättre relationer mellan läraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid.

Studien undersöker hur SUM – elever (elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever övergången mellan grundskolans år 9 och gymnasieskolans första år. Syftet med studien är att identifiera de parametrar som SUM – elever uppfattar som framgångsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Sex olika intervjuer genomfördes och det övergripande resultatet är att SUM – elever efterfrågar en mer varierad undervisning med större fokus på konkret material eller praktiska uppgifter som berör deras vardag. Något helt avgörande för SUM – elevers matematikinlärning är även det förhållningssätt läraren har gentemot dessa elever, för att de ska kunna tillägna sig så mycket av matematisk förståelse som möjligt under deras första år på gymnasieskolan.

Enligt statistik ökar kränkningar, både mellan elev till elev men även från lärare till elev. I vårt uppdrag som blivande förskollärare framgår det att vi ska arbeta för att motverka alla typer av kränkningar, både mellan elev till elev men även mellan lärare till elev. Det framgår i Skollagen (SFS 2010:800) 6 kap. 9§ att det är förbjudet av huvudman och personal att utsätta elever för kränkande behandling. Syftet Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och rektorer arbetar för att motverka kränkande behandling mellan elev och elev men även mellan lärare och elev. För att kunna besvara syftet använder vi oss av följande frågeställningar: Hur arbetar rektorer respektive lärare med kränkande behandling? Vilket ansvar och vilka skyldigheter har rektorer respektive lärare och hur kommer de till uttryck i arbetet? Vad anser de att kränkande behandling beror på när det gäller elev-elev respektive lärare-elev? Metod Metoden som vi använder oss av är kvalitativ metod där vi gör semistrukturerade intervjuer med tre rektorer och tre förskollärare i förskoleklasser på tre skolor i en och samma kommun i Sverige. Resultat I studien framkommer en del skillnader men även likheter vid en jämförelse mellan de båda yrkeskategorierna. Vi kan se en skillnad när det kommer till begreppet kränkande behandling, likaså hur de arbetar för att motverka kränkningar. Förskollärarna använder sig av samtal för att lösa incidenterna medan rektorerna använder sig av sin maktposition och det är sista lösningen på att kränkningen ska upphöra. En likhet som vi kan se är att både rektorer och förskollärare belyser betydelsen av vuxennärvaro, för att skapa en trygg miljö för eleverna på skolan. Resultatet visar även att det finns en viss lojalitet mellan lärare och lärare, där de skyddar varandra när det kommer till kränkningar mellan lärare och elev.

Relationen mellan lärare och elever anses vara av stor betydelse för elevernas inlärning och prestation. Detta arbete syftar till att utforska hur undervisning med casemetodik i företagsekonomiska ämnen påverkar relationerna mellan lärare och elever på gymnasieskolor i Sverige. Tidigare forskning inom ämnet visar att caseundervisning främjar elevernas inlärning och förmåga till reflektion genom att tillämpa teoretiska kunskaper på verkliga problem. Dock finns det begränsad forskning kring ämnes- didaktiskt material för företagsekonomi kopplat till caseundervisning, och det till- gängliga materialet är främst utformat för högskole- eller universitetsundervisning. För att besvara frågeställningen användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två lärare samt tio elever. Även observationer och enkätundersökning med eleverna har använts. Analysen visar att caseundervisning i företagsekonomi kan vara ett effektivt verktyg för att främja positiva relationer mellan lärare och elever. Lärarna anser att en positiv relation främjar elevernas motivation och lärande, särskilt genom case- undervisning som uppmuntrar diskussion och samarbete. Eleverna bekräftar detta synsätt och betonar att en god relation med läraren ökar deras motivation och engagemang i ämnet samtidigt som caseundervisning skapar bättre relationer genom kommunikation och samarbete med läraren.