Denna studie tar sin utgångspunkt i en undran över hur en skola i en kommunal verksamhet är organiserad för att förebygga att elever får matematiksvårigheter. Hur är specialundervisningen organiserad för elever i matematiksvårigheter och vilket per-spektiv råder för elever i svårigheter? Studiens strategi är konstruerad som en fallstudie och utgår utifrån en skola i en medelstor kommun i Sverige. Undersökningsmetoden består av en dokumentstudie av vissa av fallstudieskolans åtgärdsprogram samt en semistrukturerad inter-vjustudie med anställda inom kommunens olika verksamheter inom barn, utbildning och kul-tur (BUoK). Detta möjliggör kartläggningen av huvudmannens tolkning av de statliga styrdo-kumenten och hur denna tolkning påverkar verksamheten på olika nivåer i det kommunala systemet, ner till SUM-eleven. Verksamheten i klassrummet påverkas av olika ramar och förut-sättningar som kan vara begränsande för läraren och påverkar både processen och resultatet. Överst på formuleringsarenan formulerar politiker och tjänstemän på statlig och kommunal nivå ramarna för verksamheten och dessa beslut får konsekvenser på realiseringsarenan där SUM-eleven befinner sig. Skolledaren och de intervjuade lärarna har en ambition att alla ele-ver ska få tillhöra sin klassgemenskap. Men på grund av olika anledningar undervisas vissa elever i rum utanför klassrummet. I de undersökta elevdokumenten betonas elevens problem och inte miljön och organisationen.

Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller är det kanske så att den allmänna uppfattningen gällande synen på de elever som är i behov av extra stöd är att de är ovilliga att lära? Hur uppfylls skolans samhällsuppdrag? Varför väljs just detta upplägg? Detta är alla starka frågor som kanske inte alltid är lämpliga att uttrycka just på detta vis men likväl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lärare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrån gällande styrdokument. Jag har därför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av några lärare i grundskolans senare år för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen. Genom att använda mig utav deltagande observationer med påföljande semistrukturerade lärarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete måste ses ur flera dimensioner där individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhällsmedborgare bör vara främsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvändigtvis är beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet på hela skolan i vidare mening är det som avgör om en inkluderande undervisning uppnåtts och att man av denna anledning bör ställa sig frågan om synen på en inkluderande undervisning behöver omvärderas för att kunna uppnå syftet med densamma.

Syftet med den här undersökningen, var att beskriva vilken betydelse som gruppdiskussioner och laborationerna kan ha för elevers lärandemöjligheter inom ämnet matematik i en åk 8, med ett extra fokus på SUM-elever. Studien gjordes dels med hjälp av systematiska observationer då klassen genomförde fyra laborationer tillsammans med ordinarie matematiklärare, dels med hjälp av tio stycken enskilda kvalitativa intervjuer (varav sex stycken av ungdomarna var SUM-elever) i en åk8 vid en skola i Västerbottens inland. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, det kritiska perspektivet på matematiksvårigheter och som analysverktyg användes olika typer av samtal. Resultatet visade på att de flesta eleverna tyckte att både laborationer och gruppdiskussioner ökar deras möjligheter till lärande. Alla informanterna betonade på vikten av att få delta i grupper bestående av deras kamrater då de ansåg att det gav ett bättre samarbete och en mer givande diskussion. Under laborationerna interagerade för det mesta SUM-eleverna med varandra respektive de övriga eleverna med varandra. Största delen av samtalen i grupperna bestod av sådana samtal som erbjuder möjligheter till lärande. Däremot fanns även inslag av samtal vilka inte erbjuder lärandemöjligheter och därmed inte leder till utveckling av ny kunskap. SUM-eleverna i laborationsgrupperna hade inte i lika stor utsträckning som de övriga eleverna tillgång till de typer av samtal som gav större lärandemöjligheter.

Students with learning difficulties in the area of mathematics often show a weak fundamental number sense, which can impact their abilities to reach their learning objectives in mathematics, if they are not given the appropriate support to develop to their full potential with consideration taken to their special needs. The focus of this study was to highlight how support teachers and specialists map these students fundamental number sense, as well as show how the additional support teaching is made out and individually developed. The research has been qualitative using semistructured interviews. The interviews were done in depth with five practicing specialist teachers, who all had different educational backgrounds and experience, but who were all specialists in teaching children with difficulties in the area of mathematics. The conclusions of the study shows that the persons interviewed was only able to some extent define some parts of the concept of number sense, but felt that it had a great significance for the students future learning process. In addition, the research also shows that the special teacher’s approach is largely depending on their own knowledge and competence, which can be seen as problematic since they may, as shown, not be able to define the relevant areas in number sense. In which way the interviewed persons work with these students is different in many ways and the importance of coordination and collaboration amongst the specialist teachers is of great importance in many aspects.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring SUM-elevers (elever i särskilt utbildningsbehov i matematik) upplevelser av inflytande kring sina stödåtgärder i matematikundervisningen. Att stödja elever i att utveckla sin förmåga av att ha inflytande är en del av skolans uppdrag. I denna studie innebär inflytande att påverka sina stödåtgärder i matematikundervisningen vad gäller hur, när, var, vad och med vem. En del forskning har gjorts kring inflytande men den handlar inte så mycket om inflytande i matematikundervisningen och är ofta mer riktade mot homogena grupper. I denna studie har vi valt att intervjua nio stycken SUM-elever som har stödåtgärder i matematikundervisningen i årskurs 9. Tolkningen av elevernas upplevelser i intervjuerna har gjorts med hjälp av en hermeneutisk ansats och därefter analyserats med avseende på makt, relationer och grad av nöjdhet genom att kategorisera resultatet i fyra kategorier: hälsan tiger still, vanmakt, maktlöshet samt framgångsrik maktutövning. I resultatet framgår det att eleverna upplever att de har en framgångsrik maktutövning på sina stödåtgärder kring hur de skulle arbeta och vad de skulle arbeta med, vår tolkning är att dessa faktorer var viktigast för eleven att ha inflytande på. Eleverna upplevde att de inte kunde påverka när och var de fick sitt stöd i matematikundervisningen. Eleverna upplevde till exempel att relationen med läraren påverkar deras möjlighet att ha inflytande. / The aim of the study is to contribute with knowledge about the influence the SEM-students (special education needs in mathematics) experience in the special education they receive in mathematics. To foster the students in the ability to use influence is one of the schools duties. In this study influence means to influence the support in mathematics in regards to how, when, were, what and with whom. Some studies has been made on influence however they are not in the subject of mathematics education but is rather more directed towards homogeneous groups. In this study we have chosen to interview nine students in the ninth grade who has special education in mathematics. For these pupils to be more inclined to contribute, we chose students that had a positive development in mathematics. The interpretation of the students experience in the interviews has been made with the help of hermeneutic approach and thereafter analyzed in regards of power, relations and degree of satisfaction through categorizing the result in four different categories: satisfied, impotence, successful exercise of power and powerlessness. The result shows the students experience is that they have a more successful exercises of power on their special education in regards to how they work and what they work with, our interpretation is that it was most important for the students to have influence on these factors. The students experienced that they didn´t have influence on when and where they got their special education in mathematics. The students experienced for instance that their relation with the teacher affects their ability to have influence.

Digitaliseringen av den svenska skolan har pågått med full kraft. I kölvattnet av den nya tekniken följer en helt ny syn på kunskap och en helt ny typ av läromedel. Dessa läromedel har bemötts olika av lärarkåren och det förs en debatt om fördelar respektive nackdelar. Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur specialpedagoger, speciallärare och lärare i matematik ser på användandet av digitala läromedel i sin undervisning. Fokus har legat på undervisning av elever med särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM). Utifrån styrdokument och litteraturstudier har vi skaffat oss en bakgrund till problemet och därefter formulerat ett antal frågor som legat till grund för kvalitativa semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger, speciallärare och lärare i matematik. Därefter gjordes en hermeneutisk analys av svaren och en redovisning av dem. I vår analys har vi utgått från Steven Chinns (2012a) fyra punkter om hur lektioner i matematik kan läggas upp för att underlätta inlärning och undvika oro och ångest hos eleverna. Vi har även använt oss av Lev Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen och hans syn på kommunikationens betydelse för inlärning. Därefter har vi försökt att skaffa oss en uppfattning om huruvida de olika digitala läromedlen kan underlätta för lärarna att hitta den proximala utvecklingszonen. I vår studie kom vi fram till att de intervjuade lärarna var negativa till digitala läromedel i form av läroböcker. Det fanns synpunkter på att uppgifterna var identiska med de traditionella läromedlen, men med den skillnaden att eleverna hade svårare att navigera i dem. Det framkom också att eleverna inte utnyttjade de pedagogiska fördelar de digitala läromedlen erbjöd. De digitala läromedlens uppbyggnad försvårade för lärarna att följa elevernas matematiska processer och därmed förstå deras tankar. Till detta kom distraktionen från sociala medier, spel och film. Det var dessutom svårt för lärarna att hålla sig uppdaterade gällande den digitala tekniken och programvaran. En stor fördel med digitala läromedel var tillgängligheten, de digitala hjälpmedlen i form av digitala genomgångar och möjligheten att kunna se på dessa på elevernas olika modersmål.

När man talar om begreppet matematiksvårigheter så finns det många olika tolkningar. Syftetmed denna studie är att få mer kunskap om lärares syn på matematiksvårigheter, samt vilkaresurser som används i undervisningen för elever i matematiksvårigheter i årskurserna 4–6.I denna studie undersöks lärares olika föreställningar och erfarenheter avmatematiksvårigheter genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Tillsammans medförfattares olika tolkningar av begreppet matematiksvårigheter söks en djupare förståelse förundervisning av elever i matematiksvårigheter. Resultatet visar hur lärare upptäcker elever imatematiksvårigheter samt hur undervisningen anpassas på bästa sätt för dessa elever. Trotslärares olika förutsättningar så tycks de göra ett gediget arbete för att erbjuda elever rätt stöd iundervisningen.

Syftet med denna kvalitativa studien är att analysera vilka strategier SUM-elever väljer att använda sig av vid uträkning av additionsuppgifter i relation till räkneförmågan. I studien identifierades även likheter och skillnader mellan SUM-eleverna.  Med hjälp av två diagnoser har eleverna kategoriserats in i fyra elevgrupper utifrån vilka strategier de använt och hur väl de förstod dem. Eleverna använde sig av både konkreta och abstrakta strategier i både huvud- och skriftliga beräkningar. Utifrån analys kan det konstateras i studien att elevgrupperna befinner sig i Piagets olika utvecklingsstadier. De elevgrupper som använde sig av färre strategier befinner sig i det konkreta operationella stadiet eftersom de kan tänka mer formellt så länge det blir konkret för dem. De elevgrupper som använde sig av fler strategier befinner sig i ett högre utvecklingsstadie eftersom de kan tänka formellt utan att använda sig av konkreta hjälpmedel. Till sist drogs paralleller mellan elevgrupperna för att kunna se likheter och skillnader.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning när de i klassrummet får specialpedagogiskt stöd i ämnet och hur de känner sig när de följer med specialläraren ut från klassrummet. Det övergripande syftet med studien är att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta SUM-elever från åk 4 och 5. Till grund för analysen används Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter på inkludering; rumslig, social och didaktisk.   Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast när de lär sig matematik är den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kände sig socialt inkluderade och vad gäller den rumsliga inkluderingen spelade den inte någon större roll för dessa SUM-elever. Däremot visade elevuppfattningarna att de kände sig didaktiskt exkluderade i matematikklassrummet. Faktorer som påverkar detta är bland annat brist på konkret material, långa arbetspass samt möjlighet att kommunicera matematik för att förstå den. / Abstract This study investigates the perceptions that SEM-students, special education need in mathematics, have when they receive special education in mathematics and how they feel when they leave the classroom to do mathematics with the special education teacher. The overall aim of this study is to highlight the inclusion and exclusion from a student perspective. The study has a qualitative approach and has been implemented in the form of semi-structured interviews with eight students in special education need in mathematics, SEM-students, from grades 4 and 5 in Sweden. The basis for our analysis is three different aspects of inclusion; spatial, social and didactic (Asp-Onsjö, 2006). The results show that the aspect of inclusion that students consider to be most important is didactic inclusion. All the students in the study felt socially included and the spatial inclusion did not play a major role for these SEM- students. The students did articulate that they felt didactical excluded in the classroom. Factors that affected this feeling of exclusion was lack of concrete materials, long working hours and the ability to communicate math to understand it.

Studien undersöker hur SUM – elever (elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever övergången mellan grundskolans år 9 och gymnasieskolans första år. Syftet med studien är att identifiera de parametrar som SUM – elever uppfattar som framgångsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Sex olika intervjuer genomfördes och det övergripande resultatet är att SUM – elever efterfrågar en mer varierad undervisning med större fokus på konkret material eller praktiska uppgifter som berör deras vardag. Något helt avgörande för SUM – elevers matematikinlärning är även det förhållningssätt läraren har gentemot dessa elever, för att de ska kunna tillägna sig så mycket av matematisk förståelse som möjligt under deras första år på gymnasieskolan.