Syftet med den här studien är att beskriva vad pedagoger i förskolan samt på högstadiet har för upplevelse av specialpedagogens uppdrag. Den metod som är vald för studien är semistrukturerade intervjuer för att samla in data. I vår studie har vi intervjuat tio pedagoger, varav fem är verksamma inom förskolan samt fem verksamma på högstadiet. Samtliga pedagoger är verksamma i olika verksamheter i den kommunala barnomsorgen och skolan, de arbetar dock inom samma kommun. Den teoretiska utgångspunkt som vi använt oss av är det sociokulturella perspektivet. Den tidigare forskningen visar att specialpedagogen förväntas göra många olika arbetsuppgifter som inte ingår i deras uppdrag ute på arbetsplatserna. Handledning är något som många gånger hamnar i skymundan på grund av det. Många gånger används inte specialpedagogens kompetens fullt ut. Specialpedagogen har många gånger enskild undervisning eller undervisning i liten grupp med elever som är i behov av särskilt stöd. Den tidigare forskningen visar även att specialpedagogen och rektorns relation är avgörande för om specialpedagogen ska kunna genomföra sitt arbete så som det är tänkt. Resultatet av studien visar att det finns en osäkerhet kring specialpedagogens uppdrag, främst hos pedagogerna på högstadiet. Resultatet visar även att dem inom förskolan har kunskap om hur de söker den specialpedagogiska kompetensen. Det visade sig att elevhälsateamets arbete kom pedagogerna tillkännedom, trots det ansåg pedagogerna på högstadiet att elevhälsateamet var en stor del av det förebyggande arbetet. Slutsatsen vi drar är att specialpedagogens uppdrag är otydlig och det behöver vara en tydlig organisation kring den yrkesfunktionen så att den kommer alla till del.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallärares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkätundersökning där vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jämför detta med speciallärare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vände oss till alla specialpedagoger och speciallärare i Eskilstuna och Västerås. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkäten vidare till en pedagog med mer eller mindre än 10 års yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallärare och övriga pedagoger att delta i undersökningen.</p><p>Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten. Vi valde att utgå från Perssons (2001) båda perspektiv, det relationella- och det kategoriska perspektivet som analysverktyg i denna studie. Detta då in-tresset fanns att se hur dessa synsätt var fördelade hos de olika yrkeskategorierna i vår under-sökning.</p><p>Vårt resultat visar att det finns skillnader i hur man ser på specialpedagogisk verksamhet. Vår tolkning är att specialpedagoger i större utsträckning talar för en specialpedagogisk verksam-het som utgår från ett relationellt perspektiv och att speciallärare i större utsträckning talar för en specialpedagogisk verksamhet som utgår från ett kategoriskt perspektiv. Enkätens öppna frågor gav respondenterna möjlighet att utveckla sina tankar om den specialpedagogiska verk-samheten. Där fann vi ytterligare skillnader som talade för olika perspektiv hos de respektive yrkesgrupperna samt att både specialpedagogerna och speciallärarna talade om att de hade skilda kompetenser och att de gemensamt ansåg att båda yrkesgrupperna behövdes i verksam-heten.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallärares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkätundersökning där vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jämför detta med speciallärare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vände oss till alla specialpedagoger och speciallärare i Eskilstuna och Västerås. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkäten vidare till en pedagog med mer eller mindre än 10 års yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallärare och övriga pedagoger att delta i undersökningen. Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten. Vi valde att utgå från Perssons (2001) båda perspektiv, det relationella- och det kategoriska perspektivet som analysverktyg i denna studie. Detta då in-tresset fanns att se hur dessa synsätt var fördelade hos de olika yrkeskategorierna i vår under-sökning. Vårt resultat visar att det finns skillnader i hur man ser på specialpedagogisk verksamhet. Vår tolkning är att specialpedagoger i större utsträckning talar för en specialpedagogisk verksam-het som utgår från ett relationellt perspektiv och att speciallärare i större utsträckning talar för en specialpedagogisk verksamhet som utgår från ett kategoriskt perspektiv. Enkätens öppna frågor gav respondenterna möjlighet att utveckla sina tankar om den specialpedagogiska verk-samheten. Där fann vi ytterligare skillnader som talade för olika perspektiv hos de respektive yrkesgrupperna samt att både specialpedagogerna och speciallärarna talade om att de hade skilda kompetenser och att de gemensamt ansåg att båda yrkesgrupperna behövdes i verksam-heten.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer gällande kommunikation och ledarskap som upplevs vara viktiga i mötet mellan individer på deras respektive arbetsplatser inom offentliga organisationer. En kvalitativ forskningsmetod användes med tolv semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre personliga tränare följt av tre klienter till dessa och tre respondenter med en chefsposition följt av tre medarbetare från medelstora kommuner. En tematisk analys tillämpades för att bearbeta datainsamlingen och resultatet analyserades med stöd av det relationella perspektivet där relationskompetens och kommunikation är i fokus. Resultatet visar att en god arbetsmässig relation innehåller faktorer som empati, lyhördhet, nyfikenhet, tillit och delaktighet i det dagliga arbetet. Slutsatsen är att en god arbetsmiljö med högt i tak och ett gott ledarskap med tydlig kommunikation främjar relationerna på arbetsplatsen.

När man talar om begreppet matematiksvårigheter så finns det många olika tolkningar. Syftetmed denna studie är att få mer kunskap om lärares syn på matematiksvårigheter, samt vilkaresurser som används i undervisningen för elever i matematiksvårigheter i årskurserna 4–6.I denna studie undersöks lärares olika föreställningar och erfarenheter avmatematiksvårigheter genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Tillsammans medförfattares olika tolkningar av begreppet matematiksvårigheter söks en djupare förståelse förundervisning av elever i matematiksvårigheter. Resultatet visar hur lärare upptäcker elever imatematiksvårigheter samt hur undervisningen anpassas på bästa sätt för dessa elever. Trotslärares olika förutsättningar så tycks de göra ett gediget arbete för att erbjuda elever rätt stöd iundervisningen.

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Syftet med denna studie har varit att beskriva och förstå hur ett antal elever och lärare i gymnasieskolan uppfattar lärmiljöns betydelse för främjande av utveckling inom läs- och skrivområdet. Undersökningen belyser självbildens och motivationens betydelse för utvecklingen samt på vilket sätt eleverna är delaktiga vid utformningen av undervisningen vid svårigheter i läsning och skrivning. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Forskningen har en kvalitativ design där information har inhämtats via intervjuer som har genomförts med fem elever och fem lärare i gymnasieskolan. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Resultatet av studien visar att faktorer i lärmiljön har betydelse för utveckling i läs- och skrivområdet. Eleverna önskar att gymnasieskolan bättre lyssnar till deras egna tankar kring hur lärmiljön ska utformas och lärarna önskar sig större kunskaper i området för att kunna möta eleverna. Vidare har eleverna upplevt att deras självbild påverkats av deras läs- och skrivsvårigheter, något som också lärarna är medvetna om. Resultatet talar för att hänsyn bör tas till både det individinriktade och det miljöinriktade perspektivet när man ser på förutsättningarna för en positiv läs- och skrivutveckling. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Slutsatser av studien är att det är viktigt att ta tillvara elevernas önskemål om hur lärmiljön ska se ut. Förutsättningar bör ges till gymnasieskolan som organisation och till den enskilda läraren för ett förhållningssätt med flexibilitet i lärmiljön. Elever kan då uppmärksammas utifrån sina specifika förutsättningar och vara delaktiga i hur undervisningen utformas för att känna motivation för sina studier. </span></p>

<p>Dagens psykoterapiforskning domineras av effektstudier. Vad som ligger bakom patientens uppnådda förändring är inte lika utforskat. Den forskning som finns har på senare tid alltmer betonat det relationella perspektivet. Syftet med denna uppsats var att belysa några leg. psykoterapeuters erfarenhet av vändpunkter inom psykodynamisk psykoterapi inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Semistrukturerad intervju valdes som metod. Frågeställningarna berörde bidragande orsaker till vändpunkter samt hur psyko-terapeuter märker att en vändpunkt i en terapi har ägt rum. Resultaten visade att bidragande orsaker till en vändpunkt kunde sammanfattas under rubrikerna: allians, överföring och motöver-föring, ramfaktorer, dåtid och nutid, beroende och agens, ont och gott samt icke-verbala metoder. Hur psykoterapeuter märker att en vändpunkt i en terapi har ägt rum sammanfattades under rubrikerna: tecken innan en vändpunkt sker, kontakt och kroppsspråk, angelägenhet om terapin, från terapisituation till livet, självtillit och ökad mognad, realistisk självbild, förbättrade relationer och härbärgerande. En vändpunkt ansågs oftast utvecklas successivt genom terapeuts och patients gemensamma arbete. Det genuina mötets betydelse mellan terapeut och patient betonades.</p>

<p>Det finns tidigare forskning om hur pedagoger bemöter elever som har allmänna matematiksvårigheter. Bemötandet påverkas av många olika faktorer som till exempel andra människors uppfattningar, värderingar och attityder. I denna uppsats har vi valt att belysa hur pedagogers bemötande och språk mot de elever som har svenska som andraspråk samt med allmänna matematiksvårigheter har för betydelse i lärande situationer. Utifrån det uppkom två frågeställningar som uppsatsen grundar sig på. Dessa två frågeställningar är hur uppfattar pedagoger att deras språkhandlingar bidrar till elevers lärande av matematik och hur uppfattar elever att pedagogers språkhandlingar bidrar till deras lärande av matematik?</p><p>Denna uppsats är genomförd med kvalitativ metod och den grundar sig på tolv intervjuer varav fyra stycken intervjuer är från pedagoger och åtta stycken intervjuer från elever. Av alla elever hör två elever samman med en pedagog och samtliga elever har svenska som andraspråk och allmänna matematiksvårigheter. Det vi kom fram till var att pedagogernas synsätt på elevernas svårigheter inte alltid stämde överrens med elevernas synsätt. Därför är vår slutsats att det är viktigt som pedagog att granska sig själv för att utvecklas.</p>

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Syftet med denna studie har varit att beskriva och förstå hur ett antal elever och lärare i gymnasieskolan uppfattar lärmiljöns betydelse för främjande av utveckling inom läs- och skrivområdet. Undersökningen belyser självbildens och motivationens betydelse för utvecklingen samt på vilket sätt eleverna är delaktiga vid utformningen av undervisningen vid svårigheter i läsning och skrivning. </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Forskningen har en kvalitativ design där information har inhämtats via intervjuer som har genomförts med fem elever och fem lärare i gymnasieskolan. </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Resultatet av studien visar att faktorer i lärmiljön har betydelse för utveckling i läs- och skrivområdet. Eleverna önskar att gymnasieskolan bättre lyssnar till deras egna tankar kring hur lärmiljön ska utformas och lärarna önskar sig större kunskaper i området för att kunna möta eleverna. Vidare har eleverna upplevt att deras självbild påverkats av deras läs- och skrivsvårigheter, något som också lärarna är medvetna om. Resultatet talar för att hänsyn bör tas till både det individinriktade och det miljöinriktade perspektivet när man ser på förutsättningarna för en positiv läs- och skrivutveckling. </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Slutsatser av studien är att det är viktigt att ta tillvara elevernas önskemål om hur lärmiljön ska se ut. Förutsättningar bör ges till gymnasieskolan som organisation och till den enskilda läraren för ett förhållningssätt med flexibilitet i lärmiljön. Elever kan då uppmärksammas utifrån sina specifika förutsättningar och vara delaktiga i hur undervisningen utformas för att känna motivation för sina studier. </span>