Syftet med studien är att undersöka om och hur elever ser sambandet mellan addition och subtraktion och vilka matematiska strategier som eleverna använder vid räkneoperationer. Studien omfattar 82 elevdiagnoser och fyra gruppintervjuer med sammanlagt 12 elever i årskurs två och tre. Resultatet visar att eleverna kan se och använda sig av sambandet tidigare än vad de kan förklara hur och varför. Genom analysen blir det tydligt hur de två frågeställningarna hör ihop. De elever som ser och kan använda sig sambandet är också de med god taluppfattning som kan kombinera och förklara sina matematiska strategier.

Syftet med studien är att få kunskap om hur eleverna använder sig av utvalt laborativt material vid arbete med subtraktionsuppgifter. Studien har fokuserat på att ta reda på vad eleverna väljer att använda sig av för strategier för att lösa subtraktionsuppgifterna och deras upplevelser av att lösa uppgifterna med utvalt material. I klassrummet används inte laborativt material i någon större utsträckning därför väcktes mitt intresse för att ta reda på hur eleverna använder sig av det materialet för att lösa uppgifter i subtraktion. Den kvalitativa metoden har använts iform av observation och elevintervju för att få reda på hur eleverna upplevde det var att lösa subtraktionsuppgifterna med det utvalda laborativa materialet.Studien utgår från teorin pragmatism. Resultatet av studien tyder på att elever tycker det är användbart att nyttja tiobasmaterial då det är lättare att se tiotal och ental. Materialet är enkelt att förflytta och synliggör elevernas strategier. Resultatet tyder på att laborativt material gynnar elevernas förmåga att pröva och resonera sig fram till olika strategier och som slutligen mynnar ut i ett resultat. Eleverna utvecklar även sin samarbetsförmåga när de arbetar med konkret material. Strategin som användes var att se sambandet mellan addition och subtraktion, fördela centikuber och förstå subtraktion. Elever använder sig vanligtvis av strategin algoritm för att lösa subtraktionsuppgifter. / -

Den här studien handlar om barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de använder sig av när de räknar. Den utforskar även hur barn samarbetar när de jobbar i grupp med matematiska problem. Två undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i två delar. I den första delen intervjuades några barn ett och ett för att fastställa var barnen i klassen befinner sig utvecklings­mässigt, i den andra delen fick barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer två som skedde vid ett annat tillfälle. Under­sökning nummer två gick ut på att barnen i mindre grupper på två och en grupp med tre barn tillsammans delade upp olika mängder objekt i två plastburkar. I under­sök­ning nummer ett framkom att barnen använder sig av en mängd olika räkne­strategier när de ska lösa en uppgift. I under­sökning nummer två framkom det tecken både på att barnen samarbetar och att samarbetet ibland uteblir. Hur som helst anser jag att de kan ha användning av att arbeta i grupp inom matematiken, men att det är viktigt att de tidigt får träna på att jobba tillsammans.

<p>Den här studien handlar om barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de använder sig av när de räknar. Den utforskar även hur barn samarbetar när de jobbar i grupp med matematiska problem. Två undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i två delar. I den första delen intervjuades några barn ett och ett för att fastställa var barnen i klassen befinner sig utvecklings­mässigt, i den andra delen fick barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer två som skedde vid ett annat tillfälle. Under­sökning nummer två gick ut på att barnen i mindre grupper på två och en grupp med tre barn tillsammans delade upp olika mängder objekt i två plastburkar. I under­sök­ning nummer ett framkom att barnen använder sig av en mängd olika räkne­strategier när de ska lösa en uppgift. I under­sökning nummer två framkom det tecken både på att barnen samarbetar och att samarbetet ibland uteblir. Hur som helst anser jag att de kan ha användning av att arbeta i grupp inom matematiken, men att det är viktigt att de tidigt får träna på att jobba tillsammans.</p>

Nyman, Emelie (2020). Relevansen av ett nationellt bedömningsstöd i matematikundervisningen – ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Speciallärarprogrammet, Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Denna kunskapsöversikt syftar till att kartlägga, sammanställa och analysera vetenskapliga artiklar som undersöker de strategier som den geografiska forskningsarenan engelskspråkiga länder använder för att stötta elever med matematiksvårigheter. De vetenskapliga artiklar som vi valt att kartlägga och analysera är publicerade i USA mellan åren 2010 och 2022 med inriktning årskurs 1 till 6. Vårt urval ledde till 11 vetenskapliga artiklar som behandlar de problemområde vi valt att analysera. Syftet med samtliga artiklar var att undersöka strategier som kan vara användbara för att utveckla matematiska färdigheter hos elever med matematiksvårigheter. Resultatet visade att det kartlagda materialet undersöker visuella, strategiska eller kognitiva instruktionsstrategier med positiv utveckling hos merparten av deltagarna i studien. Resultatet visade också på att USA framför allt använder interventioner vid forskningsundersökningar, en metod som inte existerar här i Sverige. Denna kunskapsöversikt har genererat en ökad förståelse för olika strategier som används på andra arenor än i Sverige för att stötta elever med matematiksvårigheter.

Denna studie handlar om den matematiska strategin bar modeling som är tagen från undervisingen i Singapores skolor. Syftet med studien är undersöka om bar modeling fungerar som matematisk strategi och hur eleverna upplever arbetssättet. Utöver att studera metoden i praktiken studeras också hur lärarna uppfattar bar modeling.        För att studera bar modeling och vad lärare har att säga om arbetssättet har två metoder använts; fem observationer av elevgrupper och fem intervjuer med lärare. Detta för att ta reda på elevernas respektive lärarnas uppfattning om metoden.     Resultatet i studien visar att lärarna är överrens om att bar modeling mycket väl kan hjälpa många elever vid problemlösningar. Alla lärare ser det simpla sättet att förenkla svåra och komplicerade matematiska problem som metodens största fördel. Observationerna av elevgrupperna visade att metoden underlättade processen av att lösa problemet när uppgifter var matematiskt utmanande. Något lärarna såg som en nackdel är att det kan vara svårt att få med en hel skola eller i alla fall sitt arbetslag att börja arbeta med den nya metoden. Vidare visade också resultatet från observationerna att metoden gav ett bra stöd vid problemlösningar som är mer utmanande rent kunskapsmässigt.

Syftet med denna kvalitativa studien är att analysera vilka strategier SUM-elever väljer att använda sig av vid uträkning av additionsuppgifter i relation till räkneförmågan. I studien identifierades även likheter och skillnader mellan SUM-eleverna.  Med hjälp av två diagnoser har eleverna kategoriserats in i fyra elevgrupper utifrån vilka strategier de använt och hur väl de förstod dem. Eleverna använde sig av både konkreta och abstrakta strategier i både huvud- och skriftliga beräkningar. Utifrån analys kan det konstateras i studien att elevgrupperna befinner sig i Piagets olika utvecklingsstadier. De elevgrupper som använde sig av färre strategier befinner sig i det konkreta operationella stadiet eftersom de kan tänka mer formellt så länge det blir konkret för dem. De elevgrupper som använde sig av fler strategier befinner sig i ett högre utvecklingsstadie eftersom de kan tänka formellt utan att använda sig av konkreta hjälpmedel. Till sist drogs paralleller mellan elevgrupperna för att kunna se likheter och skillnader.