Detta examensarbete syftar till att belysa och problematisera lärar-elevrelationernas betydelsefulla roll i den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkt i undersökningen ligger i mellanstadielärares uppfattningar om relationsproblematiken i deras arbete. Kvalitativa forskningsintervjuer utgör grunden för erhållandet av kunskapsproduktion utifrån de intervjuade lärarnas livsvärldar. Intervjupersonernas utsagor skildrar relationernas betydelse för läraryrket samt innefattar berättelser om lärarnas arbete med att skapa och upprätthålla goda relationer. Det problematiseras om en skiljegräns upplevs finnas mellan undervisnings- och mänskliga relationer och hur känslomässiga aspekter påverkar dessa. Relationskompetens utgör en viktig dimension i lärararbetet och dess koppling till undervisning och lärande framställs. De huvudsakliga resonemangen argumenterar för och leder till slutsatsen att läraryrket ses som ett socialt relationsfundament.

<img src="Sammanfattning%20Syftet%20med%20denna%20studie%20har%20varit%20att%20undersöka%20vilken%20syn%20på%20ledarskap%20som%20finns%20bland%20verksamma%20förskollärare.%20Särskilt%20fokus%20har%20legat%20på%20vad%20förskollärarna%20anser%20vara%20viktiga%20egenskaper%20för%20ett%20ledarskap%20i%20förskolan%20och%20hur%20förskollärarens%20ledarskap%20kan%20vara%20ett%20redskap%20för%20att%20skapa%20relationer%20med%20barnen.%20Den%20metod%20som%20används%20i%20denna%20undersökning%20är%20intervjuer,%20sex%20förskollärare%20från%20tre%20olika%20förskolor%20har%20deltagit%20i%20studien.%20Det%20resultat%20som%20framkommit%20genomgående%20och%20som%20lyfts%20fram%20på%20något%20sätt%20av%20alla%20förskollärare%20i%20undersökningen,%20är%20följande%20egenskaper;%20lyhördhet,%20att%20kunna%20se%20alla%20barnens%20individuella%20behov%20och%20att%20vara%20tydlig%20som%20ledare.%20Dessa%20tre%20egenskaper%20anses%20av%20de%20intervjuade%20vara%20viktiga%20för%20att%20skapa%20relationer%20med%20och%20fungera%20som%20ledare%20bland%20barnen.%20Då%20denna%20studie%20inte%20gör%20anspråk%20på%20att%20visa%20upp%20ett%20uttömmande%20spektrum%20av%20förskollärares%20syn%20på%20ledarskap%20är%20det%20svårt%20att%20göra%20några%20trovärdiga%20uttalanden%20kring%20ämnet%20i%20allmänhet.%20Min%20tanke%20är%20dock%20att%20dessa%20tre%20ovanstående%20resultat,%20möjligen%20skulle%20vara%20framträdande%20även%20i%20en%20större%20studie,%20då%20de%20så%20genomgående%20varit%20synliga%20i%20denna%20lilla%20undersökning.%20%20" />

Detta examensarbete syftar till att skapa en ökad förståelse för skolan som arena för att främja allsidiga kontakter och en levande social gemenskap samt att undersöka hur pedagoger och rektorer uppfattar och tolkar skollagens och läroplanens direktiv om detta uppdrag. Utgångspunkten i undersökningen ligger i kvalitativa intervjuer med pedagoger och rektorer från två högstadieskolor. Vid intervjuerna undersöks hur den levande sociala gemenskapen prioriteras och definieras, hur man arbetar med att utveckla den och vilka som är den sociala gemenskapens arenor på skolorna. De intervjuade är alla överens om att förutsättningarna för en levande social gemenskap börjar med goda relationer mellan lärare och elever och att den levande sociala gemenskapen är en förutsättning för att skolan ska vara en fungerande institution. I undersökningen framgår att alla informanter är på det klara med vad styrdokumenten beskriver rörande de sociala relationerna utan att de för den skull har en bild som överensstämmer med varandra. Olikheterna i tolkningen av begreppet kan bli ett problem om skolinspektionen beslutar sig för att göra en granskning av hur direktiven om den levande sociala gemenskapen på skolorna efterlevs. Frågan är vilken tolkning som är den rätta och hur den levande sociala gemenskapen ska se ut för att bli godkänd i en granskning?

No description available.

Jag har i denna studie försökt utforska lärarstudenters föreställningar om pedagogisk relationskompetens. Ett underordnande syfte med undersökningen var att diskutera vad utbildningen och i synnerhet den för studien aktuella kursen bidrar med i fråga om studenternas pedagogiska relationskompetens. Undersökningen genomfördes på grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem i en mellanstor svensk kommun. Studien tar främst sin utgångspunkt i skandinavisk forskning i ämnet. Metoderna som använts är såväl individuella intervjuer som fokusgruppsintervjuer. Resultaten av samtliga intervjuer analyserades, sammanställdes och presenterades utifrån teman och underteman. Resultatet visar på att studenterna har en uppfattning om att främjande av goda relationer med elever är en förutsättning för yrket och att utvecklandet av pedagogisk relationskompetens är en viktig faktor för att bli en bra pedagog. Resultatet som framkommit tyder på att studenterna i första hand uppehåller sig vid resonemang om relationer utifrån ett punktuellt perspektiv, där intresse för den enskilda elevens problem och förmågor är i blickpunkten. Dock ges en antydan om att studenterna i viss mån kan resonera kring relationer ur ett relationellt perspektiv, där vikten främst läggs vid hur elevens handlingar kan förstås i relation till det aktuella sammanhanget. Resultatet ger ett visst stöd för att den aktuella kursen ökar studenternas förmåga att utveckla pedagogisk relationskompetens. I första hand kan praktiken ses som viktig och kan antas vara en avgörande del av utbildningen för studenternas möjlighet att utveckla pedagogisk relationskompetens.

Denna studie har undersökt hur personal i särskolan upplever och beskriver sin föräldrasamverkan. Studien belyser vilka möjligheter och hinder personalen beskriver att det finns i samarbetet med föräldrar och hur föräldrarna påverkar barnets skolgång genom sitt eget intresse och engagemang. De frågeställningar som ligger till grund för studien är hur personalen beskriver föräldrasamverkan och sin relation till föräldrar. Hur personalen uppfattar och beskriver föräldrars roll, engagemang och intresse i elevens skolgång. Dessutom vilka möjligheter och hinder som personalen uppfattar finns i samarbetet med föräldrar. Huvudmetod för studien har genomförts med webbenkäter till anställda inom flera olika särskoleverksamheter. Dessutom har intervjuer gjorts med två informanter. Resultaten från enkäter och intervjuer har sammanställts och analyserats. I studien konstateras att personalen anser att föräldrasamverkan är viktigt ur flera olika synvinklar och att det är mycket viktigt att föräldrar skall känna sig trygga med skolan och personalen som arbetar där för att eleverna skall lyckas i skolan.

No description available.

Intresset i denna uppsats riktas mot kunskapsområdet relationell pedagogik och relationskompetens med syftet att beskriva tolv fritidslärares uppfattningar om relationskompetensens betydelse inom fritidsläraryrket. Tidigare forskning inom kunskapsområdet finns utifrån ett lärarperspektiv, men inte specifikt utifrån ett fritidslärarperspektiv. Relationskompetens kan allmänt beskrivas som en generell förmåga att knyta an till andra människor. Lärares relationskompetens har tidigare varit ett i stort sett outforskat område och kompetensen har länge betraktats som naturgiven eller som något lärare utvecklade med åren. Vår insamlingsmetod består av semistrukturerade intervjuer av både fokusgrupper och enskilda individer. Vi har genomfört totalt åtta intervjuer. På grund av rådande omständigheter kring Covid -19 genomfördes alla intervjuer utom tre via Teams. Två av intervjuerna genomfördes med fokusgrupper, en grupp om fyra personer och en om två personer. Resterande sex intervjuer genomfördes enskilt. Vi har använt oss av en teoretisk tematisk analys av våra data som styrts av olika teman. Detta med utgångspunkt i fenomenografin som metodansats som bland annat är utvecklad för att analysera data från enskilda personer. Vårt resultat visar att relationskompetensen behövs inom yrket och att bra relationer lägger grunden till allting. Relationsbygget är något fritidslärare arbetar med kontinuerligt. Fritidslärarna i vår studie anser att det är viktigt att barnen inte hela tiden ska behöva prestera och att fritidshemmet kan vara en plats där de själva får leda verksamheten med stöd av fritidslärarna, eller är en arena där barnen bara kan vara. Inte ens inom specialpedagogutbildningarna får den relationella pedagogiken det utrymme det förtjänar. Vår studie visar att den relationella diskursen med lärares professionella relationskompetens är nödvändig för att ha möjlighet att utöva fritidsläraryrket på ett sätt som bidrar till elevernas utveckling och lärande. Förhoppningsvis kan denna studie bidra till förståelsen av fritidslärares arbete- och professionalitet inom den relationella pedagogiken samt belysa vikten av professionell relationskompetens inom yrkesrollen. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

Studien syftar till att få en förståelse till några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv på relationsskapande och relationens betydelse för elever i beteendeproblem. Resultatet visar att lärarens skicklighet att utveckla positiva och stöttande relationer är avgörande för elevernas motivation och skolframgång. Respondenterna efterfrågar mer tid och fler tillfällen att möta sina elever och samtala kring det som sker i andra sammanhang än i skolkontexten. Dessa tillfällen ses som viktiga för att kunna bygga och upprätthålla goda relationer till alla elever. Relationskompetens innebär för läraren att ha en fingertoppskänsla, att kunna läsa av elevens känslor och mående, samt att vara intresserad av elevens liv. Deltagarna lyfter fram att relationskompetens kan vara en inneboende förmåga eller en förmåga som går att öva upp. Vidare visar vår studie att det är lärarens ansvar att bygga och upprätthålla goda relationer till elever i beteendeproblem. Beteendeproblem handlar för respondenterna om att eleven uppvisar olika beteenden beroende på vilken kontext hen befinner sig i. Orsaken till beteendeproblem uppges exempelvis bero på oförutsägbarhet och otydliga förväntningar på eleven. I resultatet framgår, i likhet med tidigare forskning, att goda relationer mellan lärare och elev är av stor vikt, speciellt till elever i beteendeproblem, för att eleven ska känna motivation till skolan och därmed nå skolframgång.

Sammanfattning/Abstract Berling, Sara (2022). "Alla barn vill lyckas" - Strategier för ett framgångsrikt arbete med barn som visar utagerande beteende i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Eftersom Skolinspektionens (2017) granskning visar att många förskolor inte har tillräckligt utvecklade arbetssätt och rutiner för arbetet med särskilt stöd finns det en kunskapslucka att fylla. Studien har som ambition att bidra till förståelse för och kunskap kring barn som visar utagerande beteende i förskolan. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att undersöka några förskollärares och specialpedagogers upplevelser och strategier i arbetet med barn som visar utagerande beteende i förskolan. Preciserade frågeställningar: Vilken erfarenhet och kunskap kring barn som visar utagerande beteende i förskolan kan urskiljas hos förskollärarna och specialpedagogerna? Hur beskriver förskollärarna och specialpedagogerna att de arbetar för att barn som visar utagerande beteende ska få bästa förutsättningar? Hur beskriver förskollärarna och specialpedagogerna relationen och anknytningens betydelse i arbetet med barn som visar utagerande beteende i förskolan? Teori Utifrån ett systemteoretiskt och ett salutogent förhållningssätt analyseras strategier för ett framgångsrikt arbete med barn som visar utagerande beteende i förskolan. Metod Insamling av det empiriska materialet har skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med inspiration av fenomenologisk ansats. En intervjuguide användes för att säkerställa att studiens preciserade frågeställningar besvarades. Intervjuerna spelades in och transkriberades och därefter har det empiriska materialet bearbetats, kategoriserats och analyserats utifrån den teoretiska förankringen, tidigare forskning och akutell litteratur. Resultat Samtliga informanter har erfarenhet när det gäller barn som visar utagerande beteende i förskolan. Förskolorna i studien bedriver ett målinriktat arbete där kollegialt lärande, reflektion och uppföljning är viktiga delar. Enligt det salutogena förhållningssättet bidrar de här faktorerna till att arbetet med barn som visar utagerande beteende blir begripligt, hanterbart och meningsfullt. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv samspelar organisation, grupp och individnivå med varandra. Resultatet visar att det finns brister i systemet. Specialpedagogerna uttrycker att den centrala placeringen är det ultimata, men samtidigt visar deras berättelser att samarbetet med rektorerna skiljer sig åt och att många av uppdragen är av åtgärdande karaktär. Specialpedagogerna arbetar för delaktighet i ledningsgruppen för att kunna bistå med kunskap kring främjande och förebyggande arbetssätt. Studiens resultat visar att specialpedagogen utgör en viktig del för att pedagogerna ska se signalerna på ett tidigt stadium. I studien framförs många framgångsrika strategier. Den viktigaste delen i arbetet med barn som visar utagerande beteende är att pedagogerna har förståelse och utgår från att alla barn vill lyckas. En varm och stödjande relation är grunden för barnens motivation och pedagogerna behöver analysera vad som ligger bakom det utagerande beteendet. Studiens empiri visar att informanterna har viss kunskap kring anknytningsteorin. Det framkommer att det är betydelsefullt att anlaysera hur introduktonen organiseras. Samtliga informanter förespråkar en längre introduktion eftersom det krävs tid och engagemang för att lära känna barnet och dess behov.  Specialpedagogiska implikationer Handledning och konsultation är viktiga delar i specialpedagogens uppdrag när det gäller att skapa en förståelse för barn som visar utagerande beteende i förskolan. En kartläggning av förskolans arbetssätt kring barn i behov av särskilt stöd kan bidra till att specialpedagogen ser förskolans utvecklingsbehov och kan stödja dem i deras arbete med att hitta strategier som är framgångsrika. Specialpedagogen har en viktig roll när det gäller att utveckla det kollegiala lärandet och samarbetet mellan pedagoger, rektorer och andra aktörer. Specialpedagogen behöver vara delaktig i förändringsarbete och bidra med kunskap kring främjande och förebyggande insatser för att utbildningen ska bli tillgänglig och likvärdig för alla barn.  Nyckelord Anknytning, förskola, relationskompetens, utagerande beteendeproblematik