Syftet med vår undersökning är att synliggöra några verksamma pedagogers syn på barns utanförskap i förskolan samt deras förebyggande arbete för att förhindra utanförskap i förskola. Studien grundar sig på en kvalitativ enkätundersökning, där totalt 13 förskollärare, barnskötare och fritidspedagoger medverkade. Resultat visar en samstämmighet bland pedagoger i synen på utanförskap samt flerdimensionell syn på förebyggande arbete. Svaren i undersökningen korrelerar med forskning inom barns utanförskap. Vi utgår från Vygotskijs teorier som kan visa på relationer mellan människor och hur relationer kan forma en individ genom sociala samspel. Juul och Jensen har också en teori om huruvida pedagogers relationskompetens kan ha betydelse i arbetet med barn. Meads teori kan visa på hur ett barn kan hamna i utanförskap och genom Bowlbys anknytningsteori försöker vi visa på hur barns tidiga relationer med vuxna kan påverka barnets framtida sociala samspel med andra barn. I vår studie kom vi fram till att pedagoger uppfattar ett barns utanförskap när ett barn står utanför gemenskapen och inte får vara med i leken. Pedagogernas svar på våra frågor i studien om vad som kan orsaka barns utanförskap inriktade sig särskilt på barns bristande sociala kompetens, problem med kommunikationen eller blyghet. / The survey´s aim is to identify the view on alienation in preschool and to identify methods to prevent alienation. The questionnaire survey is qualitative and answered of totally 13 preschool educators. The result in the survey shows that there is harmony in the view of alienation and multidimensional view on avoidance efforts. These views agree well with scientific research of children alienation. Keywords: alienation, preschool, companionship, fellowship.

AbstractCharlotta Moritz och Hanne Kirsten 2016 Motiverande samtal i skolan (School based Motivational interviewing). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle – Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola.Den svenska skolan idag lider brist på motivationskapital. Det leder till att elevernas resultat sjunker och lärarnas sjukskrivningar ökar. Skoldebatten har en tendens att inta problemfokus istället för att finna lösningar. Det är därför viktigt att skolutveckling handlar om att försöka hitta, eller utveckla och anpassa, sätt att möta de problem som finns i skolvardagen.Vi vill undersöka om samtalsmetoden MI kan vara ett användbart redskap för specialpedagoger när de möter behovet av motivation hos pedagoger och elever i skolan. Vidare vill vi problematisera kring arbetets empiri med hjälp av motivationsteori kompetensutvecklingsteori och KASAM. Detta för att, med vetenskapligt förhållningssätt, kunna bidra med underlag för överväganden kring MI i en skolkontext.Arbetet har tre huvudsakliga frågeställningar:•Vilka erfarenheter har de intervjuade specialpedagogerna av metoden MI?•Har MI bidragit till kompetensutveckling hos specialpedagogerna?•Finns skillnader mellan specialpedagogernas uppfattning av MI och upphovsmännens definition av metoden, och vad gör det i så fall med användbarheten i en skolkontext?Arbetets upplägg är induktivt. Kvalitativa intervjuer utgör empirin. Tre specialpedagoger intervjuades i ett inledningsskede, därefter intervjuades en utbildare av metoden MI. Noggranna jämförelser mellan empiri och forskning ligger till grund för resultaten. Som analysverktyg i arbetet används dels Dreyfus och Dreyfus ”Skill Acquisition” modell dels motivationsteorier: Rogers ”Client Centered Therapy”, Deci och Ryans ”Self Determination Theory”, och Banduras ”Self-efficacy Theory".Resultaten visar på breda möjligheter för användandet av MI i skolan. Resultaten visar också att skolans praktiska aspekter gör att möjligheterna kan begränsas.Kompetensutvecklingen inom MI har bidragit till en upplevd förstärkning av relations-kompetensen hos specialpedagogerna. Den tekniska delen av MI-kompetensen hos informanterna förblir, i vårt arbete, till viss del otydlig.MI som metod och förhållningssätt rimmar väl med KASAM vilket kan sägas vara en del av kärnan i specialpedagogens yrkesutövande. De specialpedagogiska implikationerna blir följaktligen att ta ställning till om den egna verksamheten har, eller kan skapa, förutsättningar som gör att MI kan leda till positiva resultat.Elevers och lärares motivation i svensk skola är ett relativt outforskat område. Kontextbunden forskning inom både motivation och MI är därför angeläget.Nyckelord: Motivation, Motivational Interviewing, samtal, relationskompetens, kompetensutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka arbetet kring sociala relationer i fritidshemmet på verksamhetsnivå och ledningsnivå. Frågeställningarna intresserar sig för att undersöka fritidslärares och rektorers arbeten för att främja sociala relationer i fritidshemmet samt vad rektorer och fritidslärare uppfattar är de viktigaste förutsättningarna för det sociala arbetet i fritidshemmet. Studien är baserad på en kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Fyra fritidslärare och fyra rektorer har deltagit som informanter i studien. Resultatet förklaras och analyseras utifrån den sociokulturella teorin. I den tematiska analysen av empirin identifierades fem teman. Resultatet visar att det finns arbeten, strategier och verktyg för att främja sociala relationer i fritidshemmet. Fritidslärarna arbetar med bland annat lekgrupper för att elever ska få möjlighet att utveckla sina relationer, träna på sociala förmågor och demokratiska processer. Rektorerna arbetar organisatoriskt för att främja elevers sociala relationer genom att ge fritidslärarna tid för kollegial utveckling på möten. För att arbeta med de sociala relationerna krävs det att det också finns förutsättningar till det. Det som fritidslärare anser är de viktigaste förutsättningarna för att främja elevers sociala relationer är att de har nog tid med elever för att bygga goda relationer till dem samt att arbetslaget har tid med varandra som utgör samsyn. Rektorerna delar delvis uppfattning och anser att den viktigaste förutsättningen är att arbetslaget har samsyn. I och med det är det av vikt att fritidslärarna får tid med varandra för att skapa verktyg och strategier tillsammans genom bland annat gemensam planeringstid.

Denna studies syfte är att undersöka hur förskollärares relationskompetens ser ut och tas i uttryck i den pedagogiska verksamheten. Studien är en kvalitativ studie, där fem olika förskollärare genom en kvalitativ skuggningsmetod har skuggats under en hel arbetsdag. Insamlad data har därefter bearbetats och analyserats utifrån en tematisk analys. I databearbetningen vägledde det empiriska materialet oss fram till studiens teoretiska utgångspunkt, och utgår därav från ett induktivt angreppssätt. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från det relationella perspektivet och Aspelins tolkning av Thomas J. Scheffs relationsteori, med fokus på lärares relationskompetens. Aspelins tolkning av relationskompetens innefattar tre delkompetenser, vilka han benämner som kommunikativ kompetens, differentieringskompetens och socioemotionell kompetens. Dessa går att synliggöra i förskollärarnas förhållningssätt, och det är utifrån detta som resultatet av datainsamlingen grundar sig på. I resultatet framkommer det att alla förskollärare besitter relationskompetens, men att detta kan skilja sig och utspela sig på olika sätt, i olika grader och i olika situationer. Resultatet synliggör även den makt som finns, och som inte går att undkomma, en makt som är subtil och förklädd i lust och välvilja. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

Fritidshemslärare, inkludering, pedagogik takt, relationskompetens, trygghet.

Kommunal vuxenutbildning, komvux, har genomgått stora förändringar de senaste årtiondena. En förändrad elevgrupp med ökade behov av elevhälsa och stöd, parallellt med en ökad distansundervisning ställer krav på organisationens arbete med att skapa tillgängliga och inkluderande lärmiljöer. Samtidigt saknar komvux reglering gällande elevhälsa och nationella studier har visat att det behövs en utökning av de specialpedagogiska och psykosociala insatserna på komvux. Syftet med det här examensarbetet är att bidra med kunskap om på vilket sätt man skapar en tillgänglig lärmiljö och inkludering för komvuxelever som läser på distans. Genom att undersöka vilka behov av stöd komvuxelever som läser på distans har och också undersöka hur lärare arbetar med relationskompetens och tydliggörande pedagogik, synliggörs hur den specialpedagogiska insatsen kan utökas inom olika nivåer i verksamheten för att bidra till en tillgänglig lärmiljö och inkluderande undervisning för komvuxelever som läser på distans. En mixad ansats med en kvalitativ och kvantitativ metod bestående av en elevenkät och semistrukturerade intervjuer med lärare och specialpedagoger har använts. Med hjälp av teorier om lärande organisation analyseras inom vilka delar av verksamheten den specialpedagogiska insatsen kan göra mest nytta för att bidra till en tillgänglig och inkluderande lärmiljö. Resultatet visar att den specialpedagogiska insatsen bör utökas på grupp- och organisationsnivå för att synliggöra och sprida tyst kunskap inom verksamheten, samt för att ge specialpedagogen möjligheten att använda sin fulla kompetens med tonvikt på det främjande och förebyggande arbetet med lärmiljön.

Studien handlar om att studera förskollärares uppfattningar om trygg anknytning och hur den kan anses leda till barns utveckling. Problemområdet i denna studie är att omsorgen, som barn ska ges förutsättningar till inom förskolans verksamhet, riskerar att osynliggöras eftersom en stark betoning ligger på lärande och utveckling. Omsorg och utveckling kan ses som oskiljbara inom pedagogik, och anknytning kan skapa ett sammanhang mellan dessa. Studien är samhällsvetenskaplig med en hermeneutisk forskningsmetod där intervjuer med förskollärare genomfördes på olika förskolor belägna i en kommun i mellersta Sverige. Totalt har åtta kvinnliga förskollärare deltagit i studien där de har berättat om sina uppfattningar och vad de anser är viktigt kring trygg anknytning för barns utveckling. Resultatet visar att förskollärare anser att trygg anknytning leder till barns utveckling och att barnets omgivning bär ansvaret för att tillgodose barn en trygg anknytning. Det framgår skillnader i förskollärarnas uppfattningar som består av omgivningens bemötande till barn, inta barns perspektiv, vårdnadshavares trygghet samt barns första kontakt med förskolan. Slutsatsen av studien är att barns omsorg och utveckling kan understödjas genom att förskollärare synliggör delkomponenter som finns i deras relationskompetens. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Syftet med studien var att undersöka, beskriva och analysera sociala samspel mellan personal och barn på några förskoleavdelningar, inriktat på hur personal arbetar för att bygga trygga relationer till barn som behöver extra stöd samt hur sociala samspelsprocesser som lek främjas. I studien undersöktes även hur förskolepersonal ser att specialpedagoger kan hjälpa och stötta i arbetet med att tillgodose behoven hos barn som behöver extra stöd. De teoretiska utgångspunkterna för studien var anknytningsteorin samt Maslows behovshierarki. Studien genomfördes som en multipel fallstudie med mixed method som forskningsansats. Sju förskoleavdelningar deltog i studien och elva intervjuer med förskolepersonal genomfördes. Kvantitativa data samlades in genom strukturerade observationer och observationsinstrumentet ICP (Soukakou, 2016). Tre områden undersöktes: de vuxnas vägledning i barnens fria lek och andra friare aktiviteter, relationer mellan vuxna och de barn som behöver extra stöd, samt feedback. Kvalitativa data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att alla sju observerade förskoleavdelningar hade god kvalitet gällande de vuxnas arbete med att bygga trygga relationer till de barn som behöver extra stöd. I området om de vuxnas vägledning av barns fria lek och andra friare aktiviteter varierade kvaliteten mellan avdelningarna men var aldrig låg, och i området feedback framkom ett behov av förbättringar för att bättre kunna uppmuntra och stödja barnens positiva beteende, ansträngningar, inlärning och utveckling. En koppling mellan välfungerande arbetslag och hög kvalitet diskuteras i studien, samt den roll som specialpedagoger kan spela i arbete med att utveckla förskolepersonals samspel i arbetslag och i förhållande till barn för att nå kvalitetshöjningar.

No description available.

No description available.