I sin profession använder tandhygienisten tre olika kompetenser; faktakunskap, procedurkunskap och värdekunskap. Den praktiska yttringen av hennes värdekunskap - bemötandet - är dock otydlig i utbildningen och utbildningsresultatet blir därför slumpmässigt på detta område. Detta trots att bemötandet - såväl av experter som av patienter -numera anses utgöra en viktig del av vårdkvaliteten.   En av orsakerna till att bemötandet är otydligt i utbildningen är att det saknas teoretisk kunskap och teorier på området. Denna studie genererar en teoretisk beskrivning av patientens syn på bemötandet och dess konsekvenser i munhälsovård. Som metod användes Grounded Theory.   Det goda bemötandet beskrivs i tre kategorier: "att tandhygienisten bekräftar patienten", " att tandhygienisten visar patienten att hon vill henne väl" samt "att tandhygienisten betjänar patienten". Det dåliga bemötandet innefattar motsvarande tre kategorier; "att tandhygienisten ej bekräftar patienten alternativt förnekar patienten", "att tandhygienisten inte visar att hon vill patientens väl alternativt visar att hon vill henne illa" samt "att tandhygienisten inte betjänar patienten". Vidare visar resultaten att tandhygienisten uttrycker sitt bemötande genom verbal kommunikation och genom icke-verbal kommunikation via ögonen, händerna eller kroppshållningen. Hon uttrycker det också genom sin attityd gentemot patienten (i form av förhållningssätt) eller i omhändertagandet av patienten.   Ett gott bemötande får bl a de konsekvenserna att patienten tar till sig informationen, blir mer motiverad till egenvård och koopererar bättre medan ett dåligt bemötande har motsatt effekt. Vidare resulterar ett gott bemötande i att patienten rekommenderar tandhygienisten till bekanta medan ett dåligt får henne att sluta behandlingen och byta behandlare. Bemötandet har alltså betydelse för såväl patientens munhälsa som för tandhygienistens konkurrenskraft på marknaden.   Med hjälp av denna teoretiska beskrivning av bemötandet och dess konsekvenser i munhälsovård kan man för det första få ett verktyg att inom utbildningen undervisa såväl teoretiskt som praktiskt i bemötande. För det andra kan beskrivningen ligga till grund för att generera teori och  för att utföra kvantitativt beskrivande studier inom området bemötande i munhälsovård.

The aim of this study is to examine how teachers in social study reflect on the differentiation in theclassroom when pupils can influence their education. The method used in this study is a qualitativesemi structured interview with teachers in upper secondary school who teach social study. The resultshows that teachers' relationship skills is a key fragment for a functional pupil's influence in theclassroom with a differentiated group. / <p>21-01-20</p>

Att sociala relationer påverkar undervisningen har forskning visat. För att arbeta som lärare bör du inte enbart ha kompetens i det ämnet du undervisar utan även relationskompetens. Jonas Aspelin har delat upp denna relationskompetens i tre delar: differentieringskompetens, socioemotionell kompetens och kommunikativ kompetens. Tre delar som kan ses som verktyg till att skapa en bra, fungerande undervisning. Problemet jag undersöker i studien är hur sångpedagoger och sångelever upplever hur en relation till en elev respektive lärare kan hindra eller förbättra undervisningen. Undersökningen utgår från forskningsfrågan: Hur ser sångpedagoger och sångelever på relationens roll och påverkan på undervisningen? Studien genomfördes med en enkätundersökning med sångpedagoger och sångelever samt två fördjupande intervjuer av en sångpedagog och en sångelev. Mina resultat visar att sångpedagoger värderar relationskompetens och tror att den har en påverkan på, i vissa fall till och med är en förutsättning för, undervisningen. Trygghet är ett återkommande begrepp. Sångeleven i studien värderade däremot primärt sångutvecklingen. Den slutsats jag drar är att behovet av relationskompetens är mycket viktigt då förväntningar på sångundervisningen varierar från elev till elev. En fungerande kommunikation är en förutsättning, likaså inkännande egenskaper hos sångläraren. Samtidigt är det viktigt att hålla en professionell distans. Sammanfattningsvis, sångpedagoger anser att relationskompetens kan förbättra och underlätta undervisningen. Om en sånglärare saknar relationskompetens kan undervisningen möjligen hindras.

Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka på hur elever upplever elevinflytande och elevansvar under rasten och hur lärare kan skapa förutsättningar för elevers deltagande i rastverksamheten. Vid den årliga utvärderingen av rastverksamheten vid den skolan där studien har genomförts upptäcktes att elevinflytande och elevansvar inte uppnådde de mål som satts upp. Undersökningen utgörs av en kvantitativ enkätundersökning om elevinflytande och elevansvar under rasten. Sammanlagt deltog 113 elever i undersökningen. Resultatet visar att eleverna upplever de lärarledda rastaktiviteterna som något positivt, men att de inte får påverka innehållet i den grad de önskar. Resultatet visar också att eleverna är intresserade av att ta ett större ansvar när det gäller delaktighet och ledarskap än de tidigare tagit under rasten.

Förskollärare åläggs att ansvara för att varje barn tillsammans med sina vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan, men det saknas riktlinjer kring hur inskolning ska genomföras och forskningen kring inskolning är mager. Därmed syftar studien att undersöka vilka aspekter förskollärare anser leder till trygghet och anknytning under inskolning samt vårdnadshavare roll. Studien grundar sig i kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Anknytningsteori (Bowlby 2010) och relationskompetensens (Aspelin 2018) centrala begrepp har använts.   I resultatet framgår att förskollärarna samstämmigt beskriver att barns trygghet nås via vårdnadshavares trygghet. Inskolningar anses medföra förändrat arbetssätt för att frigöra tid och ansträngning i mötet med barn, specifikt används barns intressen för att skapa positiva möten. Detta menar förskollärarna ökar förtroendet hos barnen och därmed tryggheten och anknytningen. Förskollärarna arbetar medvetet för att fungera som en trygg bas och säker hamn, för barns trygghet i förskolan och i gruppen. Förskollärarna anser dock att flexibilitet krävs för att kunna möta och beakta barns olika anknytningsmönster och behov. Förskollärarna anser att inskolningen är betydelsefull för alla inblandade parter, för; vårdnadshavares trygghet och tillit till förskolan, för barnets trygghet och fortsatta utveckling samt för förskollärares arbetsmiljö och villkor för att kunna genomföra goda introduktioner i sitt arbete.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra vilken syn lärare idag har på elever med problemskapande beteende. Forskning visar på kemiska obalanser, bristande förmågor och abstrakta ämnen som faktorer som kan utlösa beteenden som orsakar problem för våra elever, men ändå så läggs skulden ofta på den enskilde eleven. Omvärlden ser på eleven som någon som med vilja vill orsaka problem för sig själv och andra, och att läraren ska motivera och uppfostra eleven till bättre vetande. Visst, läraren spelar en stor roll i elevens liv men den rollen är inte att uppfostra sina elever utan att engagera sina elever, hjälpa dem och anpassa sin undervisning utefter elevens behov.Genom att göra en enkätundersökning och ta del utav tidigare forskning så ville vi undersöka vad lärare har för syn på sina elever som uppvisar problemskapande beteende samt hur de hanterar dessa elever i klassrummet. Vår frågeställning är: “Hur definierar lärare problemskapande beteenden och vad är deras syn på elever som uppvisar dessa beteenden?”I uppsatsen utgår vi från det socialkonstruktivistiska synsättet som säger att våra upplevelser av omvärlden är konstruerade och ingen total sanning. Vi upplever att “problemskapande beteende” är socialt konstruerat och endast finns i en kontext där det finns elever som inte uppvisar detta beteende, och utifrån denna konstruerade uppfattning utsätts eleverna för ett visst bemötande. Vår forskning har lett oss fram till slutsatsen att lärare har en föråldrad syn på elever som uppvisar problemskapande beteende, och skuldbelägger ofta eleven istället för att titta på sig själv som en utlösande faktor. Dessutom visar vårt resultat att de problemskapande beteenden som inte syns lika mycket utåt, till exempel när eleven inte ber om hjälp trots att hen behöver det, inte får alls lika mycket uppmärksamhet av lärarna trots att även dessa beteenden orsakar problem för eleven på kunskapsmässiga plan.

Backman Hedin, Marie (2019). Framgångsfaktorer i en särskild undervisningsgrupp för elever med NPF. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö Universitet. 90 hp. Jag vill utifrån pedagogers och elevers tankar och upplevelser bidra med kunskap kring hur arbetet kan se ut i en delvis integrerad särskild undervisningsgrupp, för att skapa en så gynnsam utveckling som möjligt för dessa elever. Syftet med studien är att synliggöra några pedagogers och elevers tankar och upplevelser av språkutvecklande arbetssätt, fördelar respektive nackdelar med en särskild undervisningsgrupp och deras tankar om inkludering och exkludering i en särskild undervisningsgrupp för elever med NPF, med stöd av följande frågeställningar: 1/ Hur arbetar pedagogerna i ett språkutvecklande syfte och vad anser de vara framgångsfaktorer för elevernas utveckling? 2/ Hur upplever eleverna språkutvecklingen i den särskilda undervisningsgruppen? 3/Hur tänker pedagogerna och eleverna kring fördelar respektive nackdelar med den särskilda undervisningsgruppen? 4/ Hur tänker pedagogerna och eleverna kring inkludering och exkludering? Studiens resultat tolkas med teoretiska förankring i ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2014) samt i ett kategoriskt/relationellt perspektiv (Emanuelsson m.fl. 2001). Den övergripande analysen inspireras av en hermeneutisk ansats (Thurén, 2014). Det empiriska materialet består av semistrukturerande intervjuer, (Kvale & Brinkman, 2014) med fyra pedagoger och två elever. Resultaten visar på att struktur, tydlighet, förberedelser och samarbete med elevernas välmående i fokus, leder till framgång för kunskapsutveckling. Samtliga pedagoger upplever att samarbetet med övriga pedagoger och mentorer på skolan behöver förbättras Pedagogerna upplever till viss del att ledningen inte är tillräckligt synlig i verksamheten, vare sig beträffande organisation eller utveckling. Varken pedagoger eller elever ser några nackdelar med den delvis integrerade särskilda undervisningsgruppen, utan upplever detta arbetssätt som en förutsättning för lärande. Resultaten visar vidare på vikten av 4 att strukturerade utvärderingar av denna undervisningsgrupp görs kontinuerligt. Elevernas skolmiljö måste ses ur ett relationellt perspektiv. Informanterna upplever att detta är ett bra sätt att undervisa elever med NPF, då eleverna får möjlighet att tillhöra både den Lilla klassen och den Stora. Det finns alltid utvecklingsmöjligheter inom skolan, såsom beträffande samarbetet med övriga pedagoger, och att få ledningen att engagera sig mera i verksamheten. Resultatet har fått mig att förstå hur svårt och tufft det kan vara för elever med NPF, att fungera i skolans värld. Jag menar att speciallärare och specialpedagoger har ett oerhört viktigt uppdrag tillsammans med elevhälsan och skolledning i detta arbete. Vi här kan arbeta för att se till att hela elevens skolsituation tas hänsyn till, ut ett relationellt perspektiv.

Förväntat kunskapsbidragStudiens resultat belyser variationen i det specialpedagogiska uppdraget mellan tre skolor. Genom analys av specialpedagogernas yrkesupplevelser bidrar studien med kunskap om vad det specialpedagogiska uppdraget kan inrymma i förhållande till den kunskapskompetens som förmedlas under Malmö högskolas specialpedagogutbildning. Syfte Studiens syfte är att belysa fem yrkesverksamma specialpedagogers upplevelse av sin dag-liga yrkesverksamhet i enlighet med tre centrala områden som anses viktiga för specialpeda-gogiska yrkesrollen ur Malmö Högskolas utbildningsplan för specialpedagogprogrammet. Identifiera möjligheter i lär- och undervisningsmiljöer, leda och delta i kvalificerade samtal samt delta i och leda skolutveckling och specialpedagogiskt förändringsarbete (http://edu.mah.se/LASPP 170317.Frågeställningar1.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att iden-tifiera möjligheter i lär- och undervisningsmiljöer?2.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att leda och delta i kvalificerade samtal i olika pedagogiska frågor?3.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att delta i, och leda skolutveckling och specialpedagogiskt förändringsarbete?TeoriStudiens teoretiska förankring förstås utifrån Bronfenbrenners systemteori samt det relation-ella respektive kategoriska perspektivet (Persson, 2013). Det analytiska arbetet utgår ifrån en Hermeneutisk ansats (Bryman, 2011, Thurén, 2014).MetodEmpiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer, (Bryman, 2011) med fem speci-alpedagoger/speciallärare på tre skolor i tre kommuner. ResultatResultatet visar att specialpedagogerna upplever att de ofta arbetar med, vad de själv be-nämner som specialläraruppgifter, som t.ex. undervisning av elever enskilt eller i grupp, ofta avskilt från ordinarie klassrumsundervisning. Samtliga informanter arbetar i hög utsträckning med dokumentationsuppgifter samt uttrycker vilja att arbeta mer proaktivt. Förmåga att skapa goda relationer till eleverna påtalar samtliga som en nödvändig kompetens (Juul &Jensen, 2009). Skolorna har tydliga skillnader i sin specialpedagogiska organisation. På en skola upplevs organisationen tydlig och välstrukturerad med arbetsbeskrivningar, tydligt mandat från led-ningen samt hög tillit från kollegor för specialpedagogens arbete. De andra skolorna uttryck-er behov och önskemål om att utveckla elevhälsoarbetet samt förbättra rutiner och struktur för specialpedagogiskt arbete. Dessa informanter uttrycker avsaknad av rektors delaktighet samt önskan om ökad förståelse för sitt uppdrag från övriga kollegor. Längtan att arbeta pro-aktivt med skolutveckling och förändringsarbete samt att arbeta med ”rena specialpedagog-uppgifter” finns hos dessa informanter. ImplikationerTrots specialpedagogprogrammets och speciallärarprogrammets nuvarande examensordning (2011:688) verkar arbetsuppgifterna för en specialpedagog fortfarande vara påfallande lika speciallärarens. I specialpedagogutbildningen påtalas vikten av att skillnaden mellan yrkes-rollerna måste förtydligas och stärkas för att båda professioner ska nå full potential. Detta behöver förtydligas även i grundskollärarutbildningen och i rektorsprogrammet. Dessutom bör förståelsen för allas yrkeskompetens inom verksamheten öka för att reell skolutveckling ska ske. SlutsatsInformanterna upplever otydlighet mellan specialpedagogens och speciallärarens arbetsupp-gifter. Tydlig arbetsbeskrivning för respektive uppdrag, mandat från rektor och tillit från kollegor visar på gynnsam upplevelse av möjligheten att utföra sitt uppdrag i enlighet med utbildningens innehåll. Ambition att få arbeta i enlighet med sin utbildning finns men får stå till sidan av olika anledningar. Viljan att arbeta proaktivt och hälsofrämjande med skolut-vecklingsfrågor, att stärka elevhälsoarbetet samt arbeta med specialpedagogiskt förändrings-arbete finns i olika grad hos samtliga informanter. Ökad tydlighet kring de olika yrkesroller-na i samtliga pedagogiska utbildningarna samt större skillnader i respektive examensordning (2011:688) skulle kunna bidra till ökad förståelse samt mer renodlade uppdrag utifrån kom-petenser i utbildningen.

Detta examensarbete handlar om hur några förskollärare bemöter flickor respektive pojkar på en förskola i Skåne, genom ett genusperspektiv. Syftet är att visa hur förskollärarna på denna förskola tänker och agerar när det gäller kommunikation, relation samt tillsägelser gentemot flickor samt pojkar. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur bemöts flickor? Hur bemöts pojkar? Görs det några skillnader? Hur? För att besvara dessa frågor, har jag använt mig av observationer vid ett antal tillfällen samt några intervjuer. Den teoretiska delen vilar på litteratur om genushistoria, genus i förskolan samt relationskompetens. Några begrepp inom bemötande som nämns är: symmetrisk relation samt assymmetriskrelation. Slutsatsen är att de förskollärare som arbetar på denna förskola pratar om att de har en grupp som är jämställt samt alla barn behandlas lika medan observationerna visar att de bemöter pojkar respektive flickor olika. Flickorna möts med konversationer där pedagogen pratar med henne eller till henne medan pojkarnas konversationer med pedagogerna är att pedagogerna pratar över dem samt visar sin makt eller så pratar pedagogerna till dem.

Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av faktorer som påverkar mellanmänskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus på relationen barn – pedagog. Fokus finns på hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pågående samspel där barn känslomässigt berör sin omgivning. De egna känslorna som dessa samspel väcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram. Avslutningsvis och som en konsekvens av undersökningen har en diskussion startats om hur den specialpedagogiska utbildningen skulle kunna bidra till att öka studenternas professionalitet i form av empatisk förmåga och utvecklad relationskompetens.Utvecklingspsykologiska teorier så som anknytnings-, objektrelations-, själv- och affektteorier samt teorier om pedagogens förändrade yrkesroll presenteras. Ett omfattande textmaterial där blivande specialpedagoger beskriver sina upplevelser av samspelsobservationer i olika skolmiljöer har analyserats. De beskrivande texterna har ingående studerats och kategoriserats så att fyra områden av samspelsperspektiv kan presenteras.Sammanfattningsvis lyfts följande exempel fram och diskuteras i studien:1.Goda exempel på samspel där pedagoger ”ser” barnen trots att barnen utmanar sin omgivning på ett negativt sätt. Även exempel där pedagoger har förmåga att se bakom barnets beteende, lyfts fram.2.Mindre goda exempel där pedagoger inte ser barnen. Dessa beskrivningar har fått underrubrikerna jag ser inte dig, jag låtsas som om du inte finns, skyll dig själv, du irriterar mig, jag tycker inte om dig och jag har gett upp dig.3.Exempel där blivande specialpedagoger upplever starka och ofta motstridiga känslor när de betraktar barn som av sin omgivning upplevs som annorlunda. Studenterna beskriver även exempel där egna starka känslor upplevs på grund av pedagogers förhållningssätt.4.Exempel där blivande specialpedagoger reflekterar över sina egna känslor som väcks under observationerna.